It did not take too long before the politicians found the social media sites Twitter and Facebook as good ways to connect to the people and spread their politics. However, due to the somewhat personal origin of these sites, how much of their personal lives do they include within their political reasons for being there? How do they balance the combination of presenting their political and professional self and the personal self? That is what this thesis aim to find out. This is not the first research about political communication on social media, but most of the research in this field has focused on the social media communication during an election. This research however, aims to expand this knowledge by gathering material from a non-election period in order to investigate the day-to-day political communication on social media. Due to the length and structure of this thesis I limit my aim and topic to investigating one politicians social media use and thereby making it a case study. Using an interpretive coding with a grounded approach method I investigated Norway’s Prime Minister Jens Stoltenberg’s communication on Twitter and Facebook during the year 2012. By applying theories about visibility, the presentation of the self, image creation and political communication, the aim is to understand how Stoltenberg use these social media sites. The focus will be on the content of the communication, the mentioned balance between the professional politician and the personal person, and lastly what of these that create the most engagement from the followers in terms of “likes” and retweets. I find and argue that the balance between the Twitter and Facebook content is relatively even, consisting mostly of professional and informational content, while the balance between the professional Stoltenberg and the personal Jens is uneven in favour for the professional. However, due to Stoltenberg’s popular appeal and “folkelig” image, the person Jens Stoltenberg becomes visible on the sites as well.

SAMMANFATTNING Sociala medier har sedan uppstarten år 2004 använts flitigt världen över. Till en början var det ett nätverk designat för privatpersoner, men år 2007 började även företag utnyttja verktyget och till sist fick även myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier är ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktär och arbetssätt. Verktyget innehåller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan användas på sitt unika vis. Det finns oändliga möjligheter i sociala medier, men det är inte helt lätt att använda verktyget till dess fulla potential. Myndigheter använder kommunikationsverktyget som ett komplement till de traditionella kommunikationskanalerna för att nå ut till sina målgrupper med information, men kanalen har mer potential än så. Svenska statliga myndigheter har mycket att lära i sitt arbete med sociala medier. De flesta myndigheter började använda sociala medier år 2010-2011, vilket innebär att verktyget är relativt nytt. Myndigheter har fått lärdom om sociala medier genom att studera andra myndigheter, utnyttjat de riktlinjer som E-delegationen arbetat fram samt genom att "lära sig genom att göra". Tidigare studier har konstaterat att sociala medier är ett verktyg som skapar en förstärkt relation och interaktion med medborgare, kunder eller privatpersoner i allmänhet. Relationsmarknadsföring är ett viktigt begrepp och kan kopplas samman med myndigheternas uppdrag från regeringen:  En myndighet har till syfte att underlätta och hjälpa allmänheten i det område myndigheten verkar. Utmaningen för myndigheter är att få mer kunskap om hur man på bästa sätt ska arbeta med sociala medier för att bygga en starkare relation med sina medborgare. Under studiens gång framkommer att myndigheter bör förändra sitt arbetssätt med kommunikationsverktyget för att uppnå dess syfte. För att skapa en förbättrad relation och interaktion med medborgare bör myndigheter förändra prioriteringen av beslut som berör sociala medier. Relationen förstärks genom att engagera och aktivera medborgare med intressant marknadsföring. Marknadsföringen måste anpassas efter verktygets lättsamma tonalitet och ses som ett naturligt inlägg i nyhetsflödet. Vidare är det också viktigt för myndigheter att ta vara på den feedback och respons som medborgare uttrycker i kanalerna. För att lösa dessa svårigheter kan myndigheter samverka och marknadsföra varandra samt uppmärksamma medborgare mer med hjälp av aktiviteten "Veckans Medborgare" som presenteras i studien. Slutligen bidrar studien med kunskap om hur myndigheter kan använda verktyget för att skapa ett mervärde till medborgarna. Den genomförda studien baserades på tidigare studier och insamlad empiri i form av telefonintervjuer med svenska myndigheter. Nyckelord: sociala medier, relationsmarknadsföring, interaktion, mervärde, myndigheter, samverkan

Att enskilda politiker och partier väljer att använda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvändning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehållsmässig analys kring twitteranvändandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades på relationen mellan en användares följare och följande, den innehållsmässiga på de taggar nätverkets mikroblogginlägg märkts med. Bland annat identifierades två partier med en ren tvåvägskommunikation, och ett parti med en klar envägskommunikation. Två av de undersökta partierna hade även tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare. Den innehållsmässiga analysen pekade även på att de olika partiernas nätverk till viss del har en liknande sammansättning, politikerna hade en tendens att följa varandra och partispecifika taggar dök upp i samtliga av de analyserade partiernas nätverk. Datan använd i analysen hämtades med hjälp av en utvecklad prototyp.

Sammanfattning I dagens trafik uppstår dagligen köer på grund av olika händelser i trafikflödet som olyckor, vilt eller andra faror. Köbildningen bildas ofta på grund av informationsbrist eller sen informationsspridning om händelserna. Det här arbetet utvecklar en enkel webbapplikation riktad till trafikanter som vill och kan rapportera in de dagliga händelserna som påverkar trafikflödet. Applikationen är snabb att ladda på mobila enheter och innehåller ett enkelt formulär för rapportering av händelser utifrån fyra huvudtyper. Informationen publiceras inte bara på webbapplikationen utan sprids även vidare till tre olika sociala nätverkstjänster och bloggar. Ett problem med webbapplikationen som inte hann lösas under arbetets gång är anpassningen till olika skärmstorlekar hos mobila enheter. Omskalningen fungerar olika bra beroende på skärmstorleken och webbläsaren hos den mobila enheten som används. En vidareutveckling av webbapplikationen är en implementering av ett system för validering. I nuläget verifieras inte informationen av mer än den som rapporterar in denna, utan ytterligare verifiering från flera källor/användare behövs för att stärka trovärdheten på informationen. / Abstract In today's traffic, congestion occurs on a daily basis due to different events in the traffic, such as accidents, wildlife or other hazards. Queues are often formed due to lack of information or late broadcasting of information about the events. This work develops a simple web service aimed at users who want and can report in the daily events that affect traffic flow. The service is fast to load on mobile devices and includes a simple form for reporting of events, based on four main types. Data are published not only on the web service but are also spread on to three different social networking services and blogs. One problem with the web application that was not resolved during the work is the adaption to different screen sizes for different mobile devices. The performance of the rescaling varies with screen size and browser of the mobile device used. A further development of the web application is to implement a system for validation. At present no information is verified by more than the user who initially reported the information, therefore further verification from multiple sources / users is needed to strengthen the credibility of the information.

As new platforms are developed for communicating, the everyday lives of many are changedat the grounds. The aim with this study was to map the changes in routines when it comes tojournalists making news and communicating with their readers, audience and sources after theintroduction of social media in their work process. By making a qualitative study analyzinglogbooks and interviews of a handful of responding journalists I tried to find what thethoughts were behind the routines of the journalistic work process and why and how they’vechanged. The most obvious change this research has found was that the speed of today’s flowof information has made an impact on both how the respondents gather information andregard their sources. My research is in many ways complimentary to earlier research madewith the same starting point but the findings are a bit different. While my research shows thatthe dialog between producer and consumer is increasing and is sought after, other studies havefailed to make this conclusion.

Titel : Snacka om Spotify Författare : Fredrik Ahlbäck och Daniel Erlandsson Handledare : Christine Tidåsen Nivå : Kandidatuppsats, Marknadsföring (15hp), VT 2010 Nyckelord : Word of Mouth, Sociala medier, Twitter, Facebook, Blogg Frågeställning : Hur har Spotify använt sig utav sociala medier och Word of mouth? Syfte : Syftet med vår studie är att förklara hur sociala medier och WOM har använts utav Spotify. Denna uppsats kommer alltså att vara en fallstudie om företaget Spotify men för att få ett bredare perspektiv och en djupare förståelse så kommer vi även att undersöka hur kunderna har uppfattat WOM kring Spotify. De sociala medierna vi kommer undersöka och titta närmare på är Facebook, Twitter och bloggar. I avseendet WOM kommer vi både att titta på viral marknadsföring, vilket är WOM på internet, men vi kommer också att titta på WOM offline. Metod : Det är en kvalitativ och kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Teoretisk referensram : I detta kapitel presenteras den teori vi har valt att utgå ifrån för att gå vidare till den empiriska delen och analysen. Vi börjar med att presentera en lite bredare teori för att alltef-tersom komma in mer och mer på de faktorer vi valt att fokusera på Empirisk studie : Data är insamlad via en öppen individuell telefonintervju med Sophia Bendz, Global Marketing Director på Spotify samt en enkätundersökning på 192 Spotify-kunder. Slutsats : Vi har identifierat två saker som genomsyrar allt som Spotify har gjort i sitt arbete med att bygga upp och bibehålla en stark och positiv WOM kring företaget samt arbetet med de sociala me-dierna, de två faktorerna är kvalitet och kundorientering

Utvecklingen av sociala medier har inneburit både möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och därmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fått mycket kritik för problemen i tågtrafiken och företagets anseende har försämrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbättra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva på Twitter, vilket är en del av deras kommunikationsstrategi. Med detta som bakgrund är vårt syfte att undersöka hur SJ:s twittrande resenärer upplever kommunikationen med SJ på Twitter för att därefter föra en diskussion kring om kommunikationen kan förbättra SJ:s anseende hos dessa resenärer. En kvantitativ metod tillämpas och primärdata består av en enkätundersökning där urvalet är resenärer som kommunicerat med SJ på Twitter. Sekundärdata har insamlats för att ge bakgrundinformation om SJ AB:s arbete med Twitter genom en e-postintervju med Jenny Gejke, chef digitala kanaler på SJ AB samt en videoföreläsning med Jacob Palicki, digital media strateg på SJ AB. Våra resultat visar att det viktigaste för resenärerna i kommunikationen är att ställa frågor och uttrycka sina åsikter vilket visar att de värdesätter interaktion med SJ AB. Företaget uppfyller inte helt sina kunders förväntningar på tillgänglighet och beteende i kommunikationen på Twitter men trots detta är majoriteten av respondenterna positiva till SJ AB:s användning av Twitter. Något som indikerar att det viktigaste är att SJ AB är närvarande hos sina kunder och möjliggör för interaktion.

Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna.

Why football fans follow football players on Twitter? This study base on Hyperpersonal( Walther , 1996 ) and Use and Gratifications theory to find out that why football fans want to follow football players on Twitter, how they follower football players on Twitter, include how often and which Twitter function they used. Also the research want to know that after following, how much gratifications do football fans get. In this paper, the survey has been completed online by 492 football fans. 275 of them have followed football players on Twitter. The research find out that football fans follow football player¡¦s Twitter may experience greater levels of intimacy, which higher than follow football players¡¦ new from news media. Besides, follow football players on Twitter could get more gratifications like instrumentalgratifications and entertaining gratifications those compare with follow football players¡¦ news from news media. And all of the gratifications have strong connection with information and topicalitymotive.

Thesis (M.A.)--University of Alberta, 2010. Thesis (M.LS.)--University of Alberta, 2010. / Title from pdf file main screen (viewed on January 12, 2010). "Spring 2010." A thesis submitted to the Faculty of Graduate Studies and Research in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Library and Information Studies, Master of Arts, School of Library and Information Studies, Humanities Computing, University of Alberta. Includes bibliographical references.