Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast är baserad på en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motståndaren, egna styrkor och geografi, för att nämna några, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och därför upplevs den naturlig. Något som är naturligt utsätts inte för medveten reflektion och därför tillåts den kontrollera dess medlemmar. Detta är uppsatsens identifierade problemområde och det är här som uppsatsen fokuserar. Denna uppsats försöker sätta ord på denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivåer. Dilemmat är dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma. Uppsatsen försöker genom ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv genomföra en teorigenerering för att försöka förstå den taktiska kulturen. Tillvägagångssättet tar ett avstamp ur forskningen om strategisk kultur, där andemeningen är att nyttja denna som en ramteori. Uppsatsen använder sig av en konstruerad förståelsemodell och ett illustrativt exempel för att skapa en förståelse och en teori kring taktisk kultur. Syftet är att medvetengöra den taktiska kulturen och visa på dess påverkan för att ge officeren ytterligare verktyg i sin profession. Uppsatsen visar på behovet av att medvetengöra och förstå egen taktisk kultur. Resultatet påvisar även den taktiska kulturens källor och hur dessa kan ta sig uttryck. Uppsatsen visar också på vikten av att förhålla sig till taktiken som en tankeprocess, skild från det praktiska hantverket, vilket är ett nytt sätt att se på taktik. / There are those who argue that tactical decisions more often then not are based on a subconscious force - despite factors like the opponent’s forces, own strengths and physical geography; to name a few factors which generally form the base for a tactical decision. This subconscious force may be of a cultural kind and therefore it is perceived natural. Something that is perceived as natural is not subject to deliberate reflection and therefore this hidden element is allowed to control its members. This aspect is the focus of this thesis. This thesis intends to highlight this feature, this tactical culture that seems to grasp and control decision makers at all levels. The dilemma is its nature, and the issue is to be aware of its impact. The thesis attempts, from a hermeneutic perspective on understanding, to form and implement a theory of tactical culture in order to understand tactical culture. To frame tactical culture, the thesis takes its starting point from the wide field of research concerning strategic culture. The aim is to illustrate tactical culture and demonstrate its impact on decision makers. The result clearly shows the need to create awareness and understanding of tactical culture. The thesis highlights possible sources of tactical culture and how these can be understood. The thesis also demonstrates the need to relate to tactics as a mental process, separated from practical techniques.

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militär taktisk framgång. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bättre förutsättningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tänkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmåga att tillämpa där krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhämta ny kunskap och uppsatsen diskuterar även risken för kompetensfällor då erfarenhetshanteringen är bristfällig och motivation att inhämta ny kunskap saknas. Med hjälp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmåga och härtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstående dynamik och prövas i en militär kontext. Konceptuella faktorer, i form av bl.a. doktriner, bryts ned till befintlig kunskap och vision. Förmåga att tillämpa behandlas som både övningsmönster och erfarenhetshantering. Motivation kopplas till moraliska faktorer och bryts ned till personalens inre- och yttre motivation, sammanhållning och ledarskap men även ledningens syn på förändringar. Uppsatsen innehåller även ett försök att definiera begreppet taktisk kompetens: En vilja och förmåga att flexibelt lösa militära taktiska problem genom tillämpning av ändamålsenliga kunskaper samt en förmåga att inrikta verksamheten på ett sätt som medför att helt ny kunskap kan implementeras. Miljön där detta skall kunna ske dimensioneras av krigets krav där friktioner och duellen med motståndaren utgör viktiga element.

I augusti 2008 utspelades ett litet, men betydelsefullt krig mellan Ryssland och Georgien. Ryssland vann kriget övertygande, men ändå beordrades en nästan total omstrukturering av de ryska väpnade styrkorna. Den nya idén var att initiativ och beslutsfattning skulle tryckas ned på brigad- och bataljonchefer och mycket pekar på ett införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån, likt länderna i väst. I den här uppsatsen undersöks vilka förutsättningar som fanns för ett eventuellt införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån. Med utgångspunkt i just manöverteorin genomförs en fallstudie av Rysslands senaste reguljära krig, Georgienkriget. Uppsatsens resultat visar att de ryska väpnade styrkorna har stora hinder att överkomma om manöverkrigföring framgångsrikt ska kunna införas på den taktiska nivån. Brister i framförallt officerarnas utbildning måste åtgärdas, men även utrustningsmässigt finns stora brister som försvårar ett eventuellt införande.

No description available.

<p>Den svenska Försvarsmakten har de senaste åren omorganiserats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Genom detta har bilden och kraven på officeren förändrats, därtill också officersutbildningen.</p><p>År 2007 introducerades Specialistofficersutbildningen och fr.o.m. januari 2009 använder sig Sverige av ett tvåbefälssystem baserat på internationell praxis. De två befälskategorierna benämns specialistofficer och officer med taktisk- operativ inriktning.</p><p>Med uppsatsen avsåg författaren analysera framtagandet av specialistofficersutbildningen samt analysera hur tvåbefälssystemet kan komma att påverka Försvarsmakten som organisation. Detta genomfördes genom intervjuer med avgränsning till ett kompani där två av sergeanterna som genomfört Specialistofficersutbildningen 2007-2008 tjänstgjort och berörda befäl i kompaniorganisationen. Studier genomfördes också av officiella dokument och utvärderingar rörande Specialistofficersutbildningen 2007-2008 vid Markstridsskolan.</p><p>Resultatet kan sammanfattas genom att tvåbefälssystemet mycket möjligt kommer att vara till fördel för Försvarsmakten på lång sikt. Innan organisationen har tagit till sig systemet kommer det troligtvis att förekomma svårigheter i mindre och större skala. De berörda sergeanterna som genomförde Specialistofficersutbildningen 2007-2008 har inte haft några problem att lösa de uppgifter de blivit ställda inför, således har utbildningen varit tillräcklig. </p> / <p>Swedish Armed Forces has been through major reorganisations over the last years. It has gone from a Force with the alignment to protect it’s Nation from an invation, to a Force that concentrates on international efforts. Through this, the image of the officer has changed, and also the training of Officers.</p><p>Training of Specialistofficers was introduced in the year 2007, and as from January 2009 Sweden is using a system that includes two categories of officers. The two categories are Specialistofficers, and Officers with a tactical- operational alignment.</p><p>With the essay, the writer intended to analyse the origin of the Specialistofficers training, and also analyse how the two-category system can affect the Swedish Armed Forces as an organisation. This was conducted through interviews with individuals at one company where two of the Sergeants that hade been through the first batch of the Specialistofficers training had served, and also with involved officers in the company organisation.</p><p>Studies was also carried out on official Documents and evaluations concerning the Specialistofficers training the year 2007-2008 at Swedish Army Combat School.</p><p>The result can summarize the fact that the two category System, very well can be an advantage for the Swedish Armed Forces in the long run. But before the Organisation can profit the System there will probably be difficulties. </p><p>The concerned Sergeants have had no problems in solving the tasks that have been given to them, thus have the Training been adequate.</p>

No description available.

Den svenska Försvarsmakten har de senaste åren omorganiserats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Genom detta har bilden och kraven på officeren förändrats, därtill också officersutbildningen. År 2007 introducerades Specialistofficersutbildningen och fr.o.m. januari 2009 använder sig Sverige av ett tvåbefälssystem baserat på internationell praxis. De två befälskategorierna benämns specialistofficer och officer med taktisk- operativ inriktning. Med uppsatsen avsåg författaren analysera framtagandet av specialistofficersutbildningen samt analysera hur tvåbefälssystemet kan komma att påverka Försvarsmakten som organisation. Detta genomfördes genom intervjuer med avgränsning till ett kompani där två av sergeanterna som genomfört Specialistofficersutbildningen 2007-2008 tjänstgjort och berörda befäl i kompaniorganisationen. Studier genomfördes också av officiella dokument och utvärderingar rörande Specialistofficersutbildningen 2007-2008 vid Markstridsskolan. Resultatet kan sammanfattas genom att tvåbefälssystemet mycket möjligt kommer att vara till fördel för Försvarsmakten på lång sikt. Innan organisationen har tagit till sig systemet kommer det troligtvis att förekomma svårigheter i mindre och större skala. De berörda sergeanterna som genomförde Specialistofficersutbildningen 2007-2008 har inte haft några problem att lösa de uppgifter de blivit ställda inför, således har utbildningen varit tillräcklig. / Swedish Armed Forces has been through major reorganisations over the last years. It has gone from a Force with the alignment to protect it’s Nation from an invation, to a Force that concentrates on international efforts. Through this, the image of the officer has changed, and also the training of Officers. Training of Specialistofficers was introduced in the year 2007, and as from January 2009 Sweden is using a system that includes two categories of officers. The two categories are Specialistofficers, and Officers with a tactical- operational alignment. With the essay, the writer intended to analyse the origin of the Specialistofficers training, and also analyse how the two-category system can affect the Swedish Armed Forces as an organisation. This was conducted through interviews with individuals at one company where two of the Sergeants that hade been through the first batch of the Specialistofficers training had served, and also with involved officers in the company organisation. Studies was also carried out on official Documents and evaluations concerning the Specialistofficers training the year 2007-2008 at Swedish Army Combat School. The result can summarize the fact that the two category System, very well can be an advantage for the Swedish Armed Forces in the long run. But before the Organisation can profit the System there will probably be difficulties.  The concerned Sergeants have had no problems in solving the tasks that have been given to them, thus have the Training been adequate.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden. Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006. Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling. Att tänka annorlunda är nödvändigt men svårt och kanske obehagligt, eftersom det ofta inte välkommas i organisationen.

No description available.

Air power theories tries to describe how air power should be implemented to reach strategical ends. Therefore, in those theories, the means of air power often consists of fighter jets and strategical bombers. At the same time there are no theories of how the attack helicopter, which is typically used at the tactical level, should be implemented. Attack helicopters as well as the tactical level of war are an unexplored aspect in research of air power. The aim of this study is to examine the tactical utility of attack helicopters by testing if Brett A. Friedman´s theory of tactical tenets can contribute to the explanation of the outcome in attack helicopter operations. The study was conducted by a qualitative content analysis of two attack helicopter operations in Iraq. One successful operation in 1991 and one failed operation in 2003. The results shows that more of the tactical tenets were fulfilled in the successful operation than in the unsuccessful one. This shows that Friedman´s theory can contribute to the explanation of attack helicopters and provides incentives to further use of the theory in research about attack helicopters. By extension, this could contribute to the development of the attack helicopter capability.