Risk ligger i tiden och har blivit ett naturligt språk för det militära etablissemanget, med det följer även frågor om språkliga definitioner, divergerande bedömningar och tillämpningar av olika metoder för att hantera risk.Uppsatsen undersöker hur risk och riskhantering representeras på olika militära ledningsnivåer och på vilket sätt riskhantering omhändertas i planeringsmodeller dessa nivåer. Resultatet visar att risk och riskhantering på olika ledningsnivåer i Försvarsmakten kan förstås som komplex och varierad i sin medvetenhet i tillämpning av begrepp, processer och metoder. Skillnaderna mellan ledningsnivåerna är att risk inte definieras fullt ut och att risk definieras olika på olika nivåer och används med varierande innebörd. Riskhantering definieras på strategisk nivå, men inte på någon av de övriga ledningsnivåerna. Riskhanteringsprocessen beskrivs bara på den taktiska ledningsnivån. Det finns en uttalad medvetenhet om att risker måste tas och att risker måste hanteras i olika metoder, men det ges endast begränsad vägledning i planeringsverktygen SPL och PUT, när riskhantering ska omsättas i praktiken.

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att utreda hur miniminivån, genom tidig markering av vissa företeelser som icke-vetenskapliga, kan bereda mark för en fullständig (eller åtminstone mer fullständig) lösning på demarkationsproblemet. I uppsatsen redogörs huvudsakligen för begreppet miniminivån samt ett förslag till ett kriterium som krävs för att uppnå miniminivån, nämligen kriteriet för taktisk skepticism. Miniminivån utgör ett nödvändigt villkor för att en företeelse ska klassas som vetenskap. Innan en företeelse kan mätas mot kriterier bortom miniminivån, som tillsammans med kriterierna på miniminivån utgör ett tillräckligt villkor, måste miniminivåns kriterier uppfyllas. Detta kombinerar en monokriteriell ansats tydlighet med den flexibilitet som multikriteriella ansatser/ klusteransatser innehar genom dessas större mängd kriterier. ”Vetenskap” definieras i uppsatsen som bredare än det engelska ”science” som i vanliga fall motsvarar naturvetenskaperna. Ett allvarligt argument mot miniminivån är att det finns en risk att alla rimliga vetenskaps- kriterier är lika lämpliga att ha där. Skulle detta vara fallet har miniminivån bara lyckats göra frågan onödigt komplex. Därför formuleras ett krav och två desiderata som ställs på förslag som utgår från Karl Popper, Imre Lakatos, Thomas S. Kuhn och Mario Bunge. Utifrån Mario Bunges resonemang formuleras kriteriet för taktisk skepticism som exkluderar förekomster av radikal dogmatism och radikal skepticism. Detta kriterium bedöms vara lämpligast av kandidaterna. En form av  kreationism utvärderas utifrån kriteriet för taktisk skepticism, och bedöms ej uppfylla kriteriet. Vid en korrekt förståelse av miniminivån försvagas förtroendet för den sortens kreationism kraftigt med avseende på dess roll som kunskapsförmedlare. Det tidigare nämnda motargumentet bedöms därmed vara bemött. Det konstateras att miniminivån har potential att tjäna ett praktiskt syfte både före och efter jakten på en lösning på demarkationsproblemet.

Uppsatsen syfte är att undersöka det kausala sambandet mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom markarenan. Detta sker genom att begreppen lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå analyseras och diskuteras. Uppsatsen har som ambition att även göra dessa begrepp mätbara för att testa det kausala sambandet i en fallstudie bestående av två fall; slaget vid Suomussalmi och slaget vid Golanhöjderna.  Uppsatsen visar att det i de valda fallen föreligger ett samband mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom ramen för de definitioner som är gjorda i uppsatsen. Vidare redovisas den problematik som normativ forskning inom krigsvetenskapen är behäftad med. Uppsatsen resultat kan m.h.t. detta ej anses påvisa ett generellt kausalt samband.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning ägnats åt vad taktik är och vad som påverkar militära chefer i deras taktiska beslutsprocess. Detta arbete ämnar bidra till det rådande forskningsläget genom att använda sig av teori kring taktisk kultur och ge läsaren och den militära professionen en djupare förståelse för hur taktisk kultur påverkar militära chefers beslutsfattande. En sådan process kan synliggöras genom en teoriprövande fallstudie som påvisar hur den taktiska kulturen påverkade amerikanska förband under striderna i Ia Drang-dalen, 1965. Processen utgår ifrån en kvalitativ textanalys av dokument från den aktuella tidsperioden, samt sentida litteratur som beskriver skeendet. Teorin om taktisk kultur ger ett antal indikatorer, eller källor, som används i analysen av materialet. Resultatet visar att det taktiska beslutsfattandet under striderna främst baserades på förbandschefens personliga uppfattningar. Vidare var säkerhet och uthållighet tydliga källor för förbandets taktiska kultur. Slutligen förs ett resonemang kring teorins operationalisering och användbarhet, samt huruvida analysen påvisar tecken på en sund eller destruktiv taktisk kultur i det valda fallet.

A combination of global insecurity and recent aggressions within European borders has forced the Swedish Armed Forces to change its focus back to territorial defense. With this change in focus an increase in armed capabilities especially within rebuilding and reshaping the brigades with focus on the application of combined arms within maneuver warfare has been identified. With the current manuals and guidelines concerning combined arms a gap concerning its tactical success and origin has been identified which leads to how tactical success can be explained with combined arms. This study aims to explain tactical success with the help of Robert Leonhards theory of combined arms during the Yom Kippur war. Even though a clear absence of organizational structure favoring combined arms, several events during the war show a relative clear application of combined arms within the Israeli forces. The theory has partly explained the tactical successes within the given frames of the study, but several other factors could furthermore explain said tactical successes.

Hur kan en militär plan bedömas vara bra eller inte? Finns det generella indikatorer som påvisar att en plan håller en viss kvalitet eller är detta helt knutet till uppgiften och kontexten? Ett sätt att mäta kvalitet kan vara att vänta tills efter genomförandet, men även då kan det vara svårt att härleda vilken inverkan planen haft på utgången. Detta kan också vara en mycket kostsam och ineffektiv metod för att värdera en plan. Denna studie undersöker hur kvalitet i operationsplanering uppfattas av taktiska chefer på bataljons- och brigadnivå i syfte att fördjupa förståelsen kring hur operationsplanering som process och produkt anses bidra till genomförandet av militära operationer. Studien visar att det finns åtta områden som på olika sätt relaterar till en övergripande kvalitet i operationsplaneringen, och som är oberoende av uppgift och kontext. Kvalitetsskapande aspekter återfinns i operationsplaneringen som kollektiv process och i operationsplanen som produkt.

Military theories regarding surprise has a conceptual way of being described which may influence the effect that surprise actually has on a specific command level. Without sufficient explanations there might be unclear reasons for the conversion of these theories into practice. The existing research shows an increased possibility of surprise within the strategical command level and how to achieve it. It also shows the absence of research regarding what causes surprise on tactical command level, even if some theories describe surprise as being more effective at that level. Special operations can be included within the tactical command level and may offer an explanation. This case study examines which causes may lead to surprise on a tactical command level by analyzing descriptions of special operations within the conduct of regular warfare. With theoretical and empirical references, surprise was achieved in both of the selected cases. The results of the study can be divided in to two categories: the direct and the indirect causes. The categorization gives a further explanation in how to better understand surprise within a specific command level. The study contributes to the existing research by revealing a better understanding for commanders within a tactical command level in how to achieve surprise.

Innan ett anfall med mekaniserade förband har en stridsplan utformats, genomarbetats och samtliga inblandade är införstådda med vad chefens målbild är för att lösa uppdraget. Under planeringen har det genomförts ett kortare krigsspel och där har uppdagats tidpunkter i ett eventuellt händelseförlopp som skulle kunna innebära att planen behöver modifieras. Exempelvis att fienden viker eller att fienden går till motanfall. Oavsett krävs det att beslut fattas. För att förkorta den där på följande beslutstiden produceras ett dokument med åtgärder för att kunna hantera situationen så snabbt som möjligt.Dokumentet benämns beslutsstödsplan. Metoden har fått kritik i vetenskapliga tidskrifter. Denna studies forskningsfråga undersöker vad svenska officerare anser om beslutsstödsplanen och hur den tillämpas inom olika försvarsgrenar.Beslutstödsplanen är en produkt som genererats ur ett tankesätt som benämns dynamisk beslutsfattning, vilket är en del av Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik.För att undersöka kritiken riktat mot beslutsstödsplanen så har det inom ramen för denna studie genomförts en enkätundersökning som har riktat sig till elever vid Högre officersprogrammet och elever vid Högre specialistofficersutbildningen. Resultatet indikerar att försvarsgrenar, med visst huvudtjänstområde, är mer positivt inställda till metoden men andra försvarsgrenar är inte det.

Bakgrund: Planeringsstadier inom skogsindustrin sker på både lång, medel och kort sikt. Virkesflödesplanering startar med en långsiktig strategisk planering rationaliseras på taktisk och operationell nivå desto närmare i tiden avverkning kommer. Planering i flera stadier utförs för att närma sig ett högt resursutnyttjande där verksamheten arbetat med att planera och utveckla sina aktiviteter. En stor aktivitet inom virkesflödet är transport. Skogsindustrin kör tunga transporter vilket ställer krav på planeringen av faktorer som vikt, volym och distans. Tunga transporter utreds för tillfället där målet är att kunna öka tillåten bruttovikt på svenska vägar. För skogsindustrin ses denna utveckling som en viktig del i ökad konkurrenskraft. Syfte: Studien syfte är att identifiera ett optimalt scenario av kostnadsbesparingar för Skogsbolaget AB genom ett förbättrat arbete med virkesflödesplanering samt undersöka framtida användande av HCT fordons påverkan på kostnader inom virkesflödet. Metod: Denna fallstudie har en kvalitativ inriktning som forskningsdesign och tillvägagångssätt för studien. Även om vissa matematiska beräkningar används anses den vara av kvalitativ natur. I studien har en mönsterjämförelse mellan teori och insamlad empiri utförts. Data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer samt genom simuleringsverktyget Woodflow. Respondenter bestod till början av produktionschefen tillika författarnas kontaktperson på Skogsbolaget AB för att sedan genom snöbollsurval expanderat till logistikchef och logistiker på Skogsbolaget AB. Slutsats: Studien har identifierat icke optimala delar av Skogsbolaget ABs virkesflöde och var kostnader uppstår. Ett förbättrat planeringsarbete med fokus på kostnadsbesparingar har tagits fram för att förbättra de delar som krävs. Planeringsarbetet sker på strategisk-, taktisk-, och operationell nivå. Total kostnadsbesparing för hela flödet har simuleras fram för att sedan brytas ned till produktgruppsnivå. De största kostnadsbesparingarna är funna i sågtimmerflödet, där mer specifikt sågtimmer tall har störst kostnadsbesparing. Därför rekommenderas det att sågtimmer tall flödet ska vara en start i planeringsarbetet. Vidare har tre olika scenarion skapats där 50-, 75- och 100 % HCT fordon används vid transportarbetet. Genom att använda HCT fordon sjunker fasta kostnader då de sprids ut på en högre transporterad volym per lastbil och rörliga kostnader sjunker enl. presenterad prislista per km. Det resulterar i att 100 % HCT fordon innebär högst kostnadsbesparingar, men det är i grunden Trafikverkets ansvar att tillhandahålla möjligheten att använda HCT fordon i den utsträckningen.

<p>Denna uppsats är skriven som en studie i fyra delar. Första delen består utav redogörelser för syfte, metod och källmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som används i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper såsom de är definierade i litteraturen. Här redogörs även för de faktorer som kommer att användas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk återblick, där jag återberättar händelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943. Detta case som ligger till grund för min studie är en av andra världskrigets mest kända specialoperationer, som trots sin berömmelse väldigt få har djupare information om. Operationerna är kantade av motgångar och dödsfall, men framförallt av målmedvetenhet och stor vilja. Genom att använda mitt analysverktyg mot detta case vill jag se huruvida samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras. Slutsatserna som är dragna är att samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras med hjälpav de faktorer jag använt.</p> / <p>This paper is written as a study in four parts. The first part consists of statements of purpose, methodology and source materials, and how I created the analysis tools used at work. The second section highlights the basic principles of warfare as defined in the literature. This also presents the factors that will be used for identification. The third part of my study starts out a historical review, which I am recounting the events that take place in Norway during 1942-1943. This case, which is the basis for my study is one of WWII's most famous Special Operations, who, despite its fame, very few have deeper information. These operations are marked by misfortune and death, but above all the determination and eagerness. By using my analysis tool of this case I want to see whether all of the basic principles of warfare can be identified. The conclusions that are drawn are that all of the basic principles of warfare can be identified by the factors I used.</p>