Den huvudsakliga frågeställningen i C-uppsatsen lyder: ”Vilka skillnader finns det eventuellt i Pixars sätt att skildra könen?” vilket besvaras med hjälp av underfrågorna: ”Hur ser karaktären ut visuellt? Hur skildras karaktären med hjälp av t.ex. musik? Vad gör karaktären? Vad har karaktären för roll i handlingen? Vad har karaktären för relation till de andra? Syftet med uppsatsen är att analysera karaktärer från båda könen. Framförallt vill jag lyfta fram kvinnan då Pixars filmer tenderar att fokusera på det manliga könet.   Som slutsats kommer jag fram till att det var svårare än jag hade anat att lyfta fram det kvinnliga könet pågrund av att det verkligen är en mångfald av avancerade manliga karaktärer medan kvinnan oftast sitter som biroll med mindre viktiga insatser. Trenden följer visserligen inte med i alla filmer men jag har funnit att det finns en sammanhängande tendens till detta som speciellt lyser igenom i mina analysobjekt. Männen följer ungefär samma mall men bakom liknande berättelsestrukturer medan kvinnan har lite mer varierade positioner. Efter analysen har jag fått en bredare förståelse för hur företaget Pixar jobbar och att de funnit ett koncept som fungerar som de inte vill släppa i första taget. Filmerna har också växt i mina ögon då jag inte var lika medveten innan av hur intressanta och välutvecklade manliga karaktärer deras filmer faktiskt innehåller. Den huvudsakliga frågan ”Vilka skillnader finns det eventuellt i Pixars sätt att skildra könen” har jag svarat på med hjälp av underfrågorna och mina analyser av karaktärerna. Vissa av underfrågorna fick dock mindre utrymme än andra som t.ex. hur karaktärerna skildras med musik eller deras visuella drag(i jämförelse med frågorna om handlingar, relationer och roll). I stort tycker jag att jag fått ett svar på min huvudfråga och att jag själv blivit fördjupad i Pixars genusvärld och att jag infört några nya teorier och tankar som inte skrivits tidigare.

No description available.

The purpose of this thesis was to examine the ways in which the constructions of heterosexuality and gender in three Disney movies about princesses affect the power relations between men and women in the movies, and how discourses on gender and heterosexuality have changed over time. Research questions were: How do characters in the movies talk about gender and heterosexuality? How does the interplay between gender and heterosexuality affect the power relations between men and women in the movies? What are the likenesses and differences between movies from different time periods? Discourses were mapped out using a model based on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s political theories. These discourses were then analyzed with a theoretical framework consisting of Yvonne Hirdman’s concept of gender system and gender contracts, Judith Butler’s view on the heterosexual matrix and an understanding of power relations based on Michel Foucault. Results showed that the construction of gender and heterosexuality are intimately connected, as the main character’s desire or lack of desire for the prince was central to the plot in all three movies. Results also indicate that the most recent film was the most subversive in terms of constructions of gender and heterosexuality. Power relations between men and women remained relatively stable through all three movies, since most expressions of opposition did not really challenge patriarchal norms.  My conclusion is that the development of gender portrayal in popular culture is going in the right direction, since women and girls now have access to a wider spectrum of gender expressions as exemplified in this study. But the lack of men venturing into areas and displaying behaviour traditionally associated with women suggests a reinforcement of a patriarchal structure where masculinity is viewed as preferable to femininity. This view is limiting men’s possibilities of expressing themselves, as well as downgrading women who express femininity.

<p>This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they’re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories.</p> / <p>Denna uppsats undersöker ett utdrag av det utbud av tecknade filmer som våra barn tar del av här i Sverige i dag. Den tar upp frågor som vilka budskap filmerna egentligen sänder ut, om det finns vissa givna mönster som följs, skillnader mellan filmerna i förhållande till de kulturer de kommer ifrån, men framförallt hur hjälterollen ser ut och gestaltas. De filmanalyser som utförs förankras i två teoretiska undersökningar, dels en om hur barn påverkas av och använder filmsagor i sitt utvecklings- och identitetsarbete och dels en som behandlar traditionella klassiska mönster och genrer. </p>

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they’re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories. / Denna uppsats undersöker ett utdrag av det utbud av tecknade filmer som våra barn tar del av här i Sverige i dag. Den tar upp frågor som vilka budskap filmerna egentligen sänder ut, om det finns vissa givna mönster som följs, skillnader mellan filmerna i förhållande till de kulturer de kommer ifrån, men framförallt hur hjälterollen ser ut och gestaltas. De filmanalyser som utförs förankras i två teoretiska undersökningar, dels en om hur barn påverkas av och använder filmsagor i sitt utvecklings- och identitetsarbete och dels en som behandlar traditionella klassiska mönster och genrer.

Alla artiklar i gratistidningen Metro som handlar om mäns våld mot kvinnor under en månad. Avtecknade på ljusbord som en ny tidning. För masteressän i form av en videoanimation. Som eftertexten i en film. / [I examensarbetet ingår utställningen "Jag har känt på friheten":] I handen: En karta.I rummet: Skuggor i bländande motljus.Sortin: Ett stålkallt, stirrande visir. Den som följt Rebecka Bebben Anderssons konstnärskap känner på den här utställningen omedelbart igen det obehag som efter en stund kryper genom det i förstone dekorativa intrycket. Samtidigt har en dramatisk förändring har ägt rum: Verkens tidigare ytbundna energi har lämnat väggarna, fått kropp och tagit plats på golvet. Där står skulpturer – kulisser – så tätt att vi som besökare inte enkelt kan ta oss förbi. Vi måste gå emellan dem och runt dem för att komma till nästa rum, och tappar på vägen kontrollen och överblicken över var vi befinner oss. Ljuset gör oss blinda. Vad som helst kan hända på vägen. Material: Papperskollage på MDF, furu, sandsäckar, offsettryck. Teknik: Installation, offsettryck. Mått/längd på film/video: 6 x 8 meter / <p>Mitt examensarbete består av en installation, en lastpall med gratisaffischer (på vilka kontextualiseringen är tryckt) och en video (som är masteressän).</p><p>DVD och affisch finns tillänglig i Kungl Konsthögskolans bibliotek.</p>