The rights of tenants to the spaces that they are possessors of but do not hold titles to is contested in practice in large scale redevelopment projects. This thesis takes a look at two specific instances of urban district redevelopment and renewal in Malmö, Sweden: the slum clearance of Lugnet in the 1960s and the attempts to densify Holma in the present day. Using the concepts of the power of law, property and dispossession the thesis asks “how have the rights of tenants been taken into consideration?” This thesis finds that there is a great discrepancy between legal and philosophical constructs of property and ownership – that have been articulated in law well before the modern age – and the “dispossessory tendencies” prevalent in urban planning. It also finds that the codifying of tenant rights in the communicative model of planning has little relation to tenants rights as possessors – users – of their everyday spaces. These rights are challenged by ideas of the public good and the large scale of redevelopment projects. / Hyresgästers rättigheter till de platser som de besitter men inte innehar lagfarten till har i praktiken åsidosatts vid storskalig exploatering av bebyggda områden. Denna uppsats tittar närmare på två specifika fall av sådan exploatering, som berör hela stadsdelar i Malmö. Det första fallet är slumsaneringen av Lugnet i centrala Malmö på 1960-talet, och det andra är pågående försök att förtäta Holma i de södra delarna av Malmö. Utifrån begreppen makt, egendom och besittningsrätt ställs frågan “hur har hyresgästers rättigheter beaktats i dessa situationer?” Uppsatsen finner att det finns en stor diskrepans mellan de juridiska och filosofiska sätten att tänka kring egendom och ägandeskap – så som de har uttryckts i lag långt innan den moderna tidsåldern – och de bortträngande tendenserna som är inneboende i stadsplanering. I uppsatsen framkommer det också att fastställandet av hyresgästers rättigheter i planeringens kommunikativa process har liten koppling till hyresgästers rättigheter som besittare – dvs. brukare – av sina vardagsplatser. Dessa rättigheter utmanas av idéer om det allmännas bästa och storskaligheten på nybyggnationen.

This thesis analyzes the commercial real estate market in Brno, with a focus on the fol-purchasing center. It also deals with determining the marketing strategy of OC Olympia. The marketing strategy was created SWOT analysis, and from it created proposals or recommendations for increasing visitor center. Next been created a competition analysis and market research around the center.

Syftet med denna undersökning var att belysa tre aktörsperspektiv på den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems byggnadsbestånd: fastighetsägar-, kulturvård- och brukarperspektivet. Utifrån dessa perspektiv ville undersökningen identifiera målkonflikter samt nyansera och problematisera den rådande diskussionen kring kulturvärden i GotlandsHems bebyggelse från 1930–1975 samt sätta in renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd i en större nationell och internationell kontext. Frågeställningarna inkluderade huruvida kulturvärden tar någon plats i diskussionen kring den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd och vilka målkonflikter, mellan vilka aspekter, som gick att identifiera. Renoveringsvågen place- rades i en större kontext genom sitt ursprung i EU:s gröna giv och Sveriges nationella strategier. En fallstudie med tre kvalitativa intervjuer och en innehållsanalys genomfördes. Analysen identifierade fem teman: oro för hyreshöjningar, kommunikation, för- delar med energieffektivisering, återbruk och varsam renovering. I diskussionen identifierades fem målkonflikter mellan aspekterna hyresgäster, affärsmål, energieffektivisering och kulturvärden. Slutsatsen var att kulturvärden har diskuterats rikligt med flera olika infallsvinklar av alla aktörsperspektiv i denna undersökning. Diskussionen har däremot inte riktigt fått den plats som GotlandsHem borde ha gett den i förarbetet inför renoveringsvågen. En tidig utredning i renoveringsvågens projekteringsprocess av kulturvärden i GotlandsHems bostadsbestånd kommer göra avvägningar och konflikthantering mellan affärsmål, energieffektivisering, hyresgäster och kulturvärden enklare. / The purpose of this study was to highlight three perspectives on the upcoming renovation wave of GotlandsHem's building stock: the property owner, integrated conservation and user perspectives. The study wanted to identify goal conflicts as well as nuance and problematize the current discussion on cultural values in GotlandsHem's building stock from 1930-1975. From these perspectives it also aimed to place the renovation wave in a broader national and international context. The research questions included whether cultural values are considered in the discussions about GotlandsHem's upcoming renovations and which goal conflicts, between which aspects, that could be identified. The renovation wave was contextualized with a walkthrough of EU's Green Deal and Sweden's national strategies. A case study with three qualitative interviews and a content analysis was carried out. The analysis identified five themes: concerns about rent increases, communication, benefits of energy efficiency, reuse, and careful renovation. The discussion identified five goal conflicts between the aspect’s tenants, business goals, energy efficiency, and cultural values. The conclusion was that cultural values has been discussed abundantly with several different angles from all perspectives in this survey. However, the discussion has not really been given the place that Gotland- sHem should have given it in the preparatory work for the renovation wave. An early investigation in the renovation wave's planning process of cultural values in GotlandsHem's housing stock will make trade-offs and conflict management between business goals, energy efficiency, tenants and cultural values easier.