I dagens digitala era utvecklas tekniken med en imponerande hastighet och fastighetsmarknaden är inte oberörd. Hyresnivån på kontorslokaler påverkas av attribut inomhuvudkategorierna byggnadsegenskaper, läge och hyresvillkor på kort sikt. Syftet medexamensarbetet är därmed att undersöka mottagligheten och betalningsviljan för smart teknik ikontorslokaler som påverkar byggnadens egenskaper. Fem teman har valts ut somfokusområden: säkerhet och inpassering, beläggningsmätning av kontorslokaler,inomhusklimat, applikationer av bekvämlighetstjänster för anställda samt lokalisering avmedarbetare. Arbetet baseras på två koncept: stöd i tidigare empiriska data samt en explorativundersökning genom att kombinera en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativametoden genomfördes först genom halvstrukturerade intervjuer med aktörer påkontorsmarknaden, inkluderat hyresgäster. Enkätundersökningen, bestående av denkvantitativa metoden bestod, skickades ut till ett urval av hyresgäster i Stockholmsområdet. Dåhyresgäster med stor sannolikhet saknar tidigare erfarenheter av smart teknik, presenterades deundersökta teknikerna i form av scenariofrågor i både enkät och intervju. Enkätresultatet visarpå en oenighet i respondenternas attityd till scenariofrågan gällande digitala nycklar, vilketsammanfaller med intervjuresultatet. Vidare indikerar enkätresultatet att majoriteten avhyresgästerna är villiga att betala varken mer eller mindre för digitala nycklar i jämförelse meddagens kostnad för det aktuella inpasseringssystemet. Intervjuerna och enkäterna visar enövervägande positiv inställning till beläggningsmätning genom sensorer och reglering avinomhusklimat i realtid. Betalningsviljan för beläggningsmätning är noll eller låg och förinomhusklimatet varken mer eller mindre samt något mer i jämförelse med dagens kostnad.Inställningen till bekvämlighetstjänster visar inte ett entydigt resultat och likaså för tematlokaliseringsverktyg, där majoriteten inte uttrycker någon betalningsvilja. Den första slutsatsenär att intresset för smart teknik finns hos hyresgäster, medan betalningsviljan har generelltresulterat i två huvudsakliga utfall. Ett odefinierat svar eller låg betalningsvilja kan bero påhyresgästens bristande erfarenhet av för- och nackdelar vid användning av smart teknik. I detandra fallet, då ingen betalningsvilja finns, kan det tolkas som att hyresgästen har krav på attsmarta teknik ska ingå i fastighetsägarens ansvar i framtiden. Vidare är den andra slutsatsen attsmart teknik kopplat till beläggningsmätning och inomhusklimat kan potentiellt genererautökade intäkter för fastighetsägaren. Den sista slutsatsen avser mervärden som smart teknikkan tillföra hyresgäster och fastighetsägare. Till exempel, kan hyresgäster få ett mer effektivt lokalutnyttjande medan fastighetsägare kan få konkurrensfördelar och nöjdare kunder. / Technology is advancing to become smarter at an impressive pace and the real estate industryhas not been excluded. The rental premium of an office premise depends on different attributesof the building, the location, and the terms in the lease agreement in the short-term. This thesisaims to examine the acceptance and willingness to pay (WTP) for smart technology, whichimpacts the attributes of the building. Five themes are chosen as the focus: security and access,occupancy level of the office, indoor climate, app of convenience services for employees andlocalization system of employees. The thesis is based on two concepts: existing empiricalresearch and an explorative study by combining the usage of a qualitative and a quantitativemethod. Semi-structured interviews with actors at the office market, including tenants, ischosen as the qualitative method and was conducted firstly. The survey, or the quantitativemethod, was sent to a sample of tenants in the Stockholm area. With the assumption that tenantslack former experience of smart technology, scenario questions were used to present therelevant technology in both the interviews and the surveys. The respondents’ attitudes differedin both the interviews and survey, regarding the scenario question of accessing the officethrough digital keys, the first theme. The survey results indicated that the tenants WTP weremore or less than today for the proposed solution. Both the interviews and survey show anoverall positive attitude against measuring occupancy with sensors and regulating indoorclimate in real time. Regarding the WTP for occupancy measurement, it was either nothing orlow. The WTP for indoor climate was not more nor less or slightly more in comparison to thecost today. The respondents’ attitudes varied in relation to the app for convenience services andlikewise for the localization system, where the majority of the tenants expressed zero WTP.The first conclusion is that the tenants have an interest for smart technology, whereas the WTPresulted in two general cases. Firstly, an undefined answer or low WTP may be due to lack ofexperience regarding the advantages and disadvantages of the smart technology. On the otherhand, no WTP could be interpreted as a future demand from the tenants, where the propertyowner is responsible for smart technology in the premises. The second conclusion is that smarttechnology with regard to measurement of occupancy and indoor climate can potentiallygenerate additional rental income for the property owner. Lastly, the added value which smarttechnology can accomplish for the tenants is, for example, a more efficient usage of the officepremise. Furthermore, property owners can achieve competitive advantages and more contentcustomers.

Summaries in English and Afrikkans / The aim of this thesis is to investigate the labour law position of South African farm workers. For three and a half centuries farm workers constituted the most neglected group in the South African labour force. Consequently, an understanding of their present position can only be obtained by investigating their labour history. As in other parts of the world, farm workers in South Africa held a subordinate position to agricultural employers. Discrimination against black persons added to the inferior socio-economic and political position of South African farm workers. White farmers occupied a strong political position during most of the time under investigation, which enabled them to institute and apply discriminatory legislation and informal methods to overcome labour shortages. The freedom of movement of black people and their access to land were restricted to create a cheap immobile labour force. During the 20th century farmers prevented the inclusion of farm workers in labour legislation by exercising their political influence. Pressure by industrial trade unions and encouragement by the International Labour Organisation (ILO) resulted in the adoption of the Agricultural Labour Act which made labour legislation applicable to farm workers, but precluded them from striking and made allowance for longer working hours than for industrial workers. The new political dispensation facilitated the inclusion of farm workers in general labour legislation without any discriminatory exceptions and land reform legislation now protects farm workers against arbitrary evictions. A bill of rights furthermore guarantees the rights of farm workers which were previously violated. It would superficially seem that farm workers' problems are something of the past. Farm workers, however, remain handicapped in exercising their new rights by historical factors and circumstances peculiar to the agricultural sector. Legal comparison with Ontario and California confirms that legislation alone is insufficient to empower farm workers. It is recommended that the government amend existing legislation to accommodate the special needs of farm workers and that relevant ILO conventions, especially Convention 141 of 1975, be ratified to aid the development of unions for farm workers. This will contribute to the empowerment of and social justice for farm workers. / Die doel van hierdie tesis is om die arbeidsregtelike posisie van Suid-Afrikaanse plaaswerkers te ondersoek. Plaaswerkers was vir drie en 'n half eeue die mees afgeskeepte groep in die Suid-Afrikaanse werksmag. Om die huidige posisie van plaaswerkers te begryp is dus slegs moontlik deur 'n bestudering van die regsgeskiedenis van plaaswerkers. Soos in ander werelddele beklee plaaswerkers in Suid-Afrika 'n minderwaardige posisie teenoor landbouwerkgewers. Diskriminasie teenoor swartpersonehet bygedra tot die sosio-ekonomiese en polities minderwaardige posisie van Suid-Afrikaanse plaaswerkers. Blanke boere het gedurende die grootste deel van die tydperk onder bespreking 'n sterk politiese posisie beklee wat hulle in staat gestel het om diskriminerende wetgewing en informele metodes aan te wend om arbeidstekorte te bowe te kom. Swart persone se bewegingsvryheid en toegang tot grond is beperk om 'n goedkoop immobiele werksmag te vorm. Gedurende die 20ste eeu het boere se sterk politiese posisie hulle in staat gestel om te verhoed dat plaaswerkers by arbeidswetgewing ingesluit word. Druk deur industriele vakbonde en aanmoediging deur die Intemasionale Arbeidsorganisasie (IAO) het gelei tot die Wet op Landbou-arbeid waardeur arbeidswetgewing op plaaswerkers van toepassing gemaak is, maar wat plaaswerkers verbied het om te staak en wat voorsiening gemaak het vir langer werkure as vir industriele werkers. 'n Nuwe politieke bedeling het gelei tot die insluiting van plaaswerkers in algemene arbeidswetgewing sonder enige diskriminerende uitsonderings en grondhervormingswetgewing beskerm plaaswerkers nou teen arbitrere uitsettings. 'n Handves van menseregte waarborg verder die regte van plaaswerkers wat voorheen misken is. Oenskynlik is die probleme van plaaswerkers nou iets van die verlede. Plaaswerkers word egter steeds in die uitoefening van hulle nuwe regte gestrem deur historiese faktore en die eiesoortige omstandighede van die landbousektor. Regsvergelyking met Kalifomie en Ontario het aangetoon <lat wetgewing alleen nie voldoende is om plaaswerkers te bemagtig nie. Daar word aanbeveel dat die regering bestaande wetgewing wysig om voorsiening te maak vir die spesiale behoeftes van plaaswerkers en dat relevante IA0 konvensies, veral Konvensie 141 van 197 5 geratifiseer word om die ontwikkeling van vakbonde vir plaaswerkers te bevorder. Dit sal bydra tot die bemagtiging van en tot sosiale geregtigheid vir plaaswerkers / Law / LL.D.

早期農業係臺灣社會經濟發展之基石，各相關農業政策皆以糧食增產為主要目標，後因後期臺灣經濟由農業為主漸漸轉向以工業為主，故在時代變遷下，過去多數文獻指出第一次農地改革強調以「所有權」為中心，成功達到農業生產增加目的，以及Arthur Young之名言「荒漠變花園」，認為「所有權」是激勵農民生產之誘因，在現今都市化擴張及工商業發展的社會背景下，是否仍為當前農地政策之主要思維？實有重新探討之必要。爰此，本研究為探討臺灣農地利用是否仍需存有「所有權」之迷思，嘗試釐清在時代變遷下，農民是否須擁有農地所有權才能激勵農民從事農地利用？或只要能保障農民之投入成本能於未來收益相符，即便是透過使用權方式承租農地亦能激勵農民從事利用？並期能透過財產權觀點分析現行農地利用政策，提供未來農地政策研擬修訂之重要參考依據。 基此，本研究首先整理過去相關文獻及政府統計資料，在此基礎上釐清過去涉及地權政策之農地改革變遷過程，以及臺灣農地利用現況問題，藉以建立後續分析架構。其次，針對宜蘭縣三星鄉農民進行問卷調查，以釐清農民在從事農作過程中，擁有農地所有權對農民之影響情形，並瞭解農民透過購買或承租方式擴大農場經營規模之考量為何。最後，為深入分析及探究問卷調查結果之背後影響因素，本研究再針對中央及地方政府機關行政人員進行訪談，據以進行綜合分析。透過此研究脈絡之探討，本研究獲得之重要發現與結論，茲分述如下。 一、本研究透過實證分析得知，農民擁有農地所有權雖會對農地利用有正面影響，但不必然會直接激勵農民從事農作，仍需視當時的社會制度下，何種行為能夠激勵農民達到行為目標（增加所得），即具有激勵效果。而農民擁有農地使用權，亦能提高從事農地利用意願、激勵努力從事農業生產及維護農地環境，惟因使用權具有期限，故相較於農民擁有農地所有權，在提高農地改良投資及對長期從事農作有幫助兩方面，較無法激勵農民。因此，本研究結論指出過去以所有權為中心之農地政策，因社會變遷結果，不必然須再以所有權為中心，亦能具有激勵農民從事農作生產之效果。 二、依據本研究分析及推論，第一次農地改革之成功，應不能僅歸於創設所有權，而是因為透過政策實施重新界定財產權範圍，並建置財產權之權利及義務關係，故使農民投入之成本與未來收益能相符，願意投入更多的勞力從事農作，進而激勵農民願意努力從事農業生產，而建立第一次農地改革成功基礎。以此觀點亦能說明，第二次農地改革後，即便農民擁有農地所有權，惟因從事農作收益不佳，農民投入之成本於未來並無法充分回收時，則會變相導致農民任其休耕、閒置、消極利用，或是觀望日後農地變更之增值。因此，所有權並非能直接激勵農民從事農地利用，即便農民係透過承租方式擴大農場經營規模，只要能保障農民投入成本能與未來獲得收益相符，皆可激勵農民努力從事農作。 三、經本研究調查發現，由於目前購買農地價格太高，且農民擁有農地所有權與使用權對農地利用激勵效果相似，因此在資金條件不足情況下，透過承租方式取得農地，可減輕農民在資金負擔方面的壓力，實為未來主要擴大農場經營規模之方式。而目前政府所推動之小地主大佃農政策，雖係以承租方式擴大農場經營規模，且施行迄今頗具績效，然其政策績效似有成長趨緩之趨勢，故本研究針對小地主大佃農政策績效成長趨緩之原因進行分析，發現主要因地主願意出租之農地多已經初步釋出、三七五減租政策之持續影響、農民健康保險資格影響農地整合活化、缺乏地緣關係難透過承租農地擴大農場經營規模及特殊農業經營傾向以購買農地擴大農場經營規模等五項原因，可能影響該政策績效有趨緩成長之勢。故本研究基於研究觀察及發現，據以研提五項政策修正建議，包括：1.由於農地多已初步釋出，故應開始從農地規模化轉而思考農地集中化，不再僅追求量的成長；2.透過農地管理中心整合目前委託經營、口頭租約、代耕之擴大農場經營規模方式，不僅以書面契約為必要條件；3.調整農民健康保險之資格條件，不必然以擁有或承租一定農地面積以上為審查必要條件；4.透過現有大佃農師徒學習或是參與學習方式，引領新農民獲得當地農村信任感，順利承租農地；5.獎勵地主及承租人雙方簽訂長期農地租賃契約，以刺激承租人規劃及思考更長期之農地利用等，可供作為政府機關未來進行相關政策修訂及調整之參考依據。

Magistro darbe yra analizuojama valstybės vykdoma būsto politika, būsto srityje vykdomos ir valstybės finansuojamos programos ir projektai, iškeliamos būsto srities problemos, aptariamas valstybės remiamas būsto kreditas kaip socialinio būsto alternatyva. Pagrindinis dėmesys skiriamas su socialinio būsto suteikimu ir nuoma susijusioms problemoms bei aptariamos įstatymo, reglamentuojančio šią sritį, spragos. Tiriamojoje dalyje atlikta anketinė apklausa Tauragės rajono savivaldybėje ir savivaldybės būstus prižiūrinčioje įmonėje UAB Tauragės butų ūkis. / The accommodation policy the state pursues, the programmes and projects financed by the state in the field of accommodation, problems with accommodation, credits for accommodation supported by the state as an alternative of social accommodation are analysed in the master's paper. The main attention is paid to the problems connected with the provision and rent of social accommodation and gaps of the law which finetunes sphere are also analysed. The survey in Tauragė Municipality and the joint stock company Tauragės butų ūkis supervised by Tauragė Municipality has been carried out.

All new households were to be constructed with "near zero energy house standards" (NZE-house) by the year of 2020. The ambition to construct energy-efficient buildings had to increase rapidly in the spring of 2013.The purpose of this report was to increase the interest for building contractors to construct apartment buildings with passive house standards. By locating and evaluating experiences from an existing passive house a case study including interviews, field visits and document analysis was made. Research of literature regarding other passive houses in Sweden also helped to answer the following questions: - What positive and negative experiences have the study of the passive house meant to the involved stakeholders and residents? - What improvements can be made based on identified experiences? - How can an apartment building be designed as a passive house based on possible improvements? By collecting good and bad experiences, as well as improvements and potential design proposals, a diagram was created designed as a tool for developers when constructing apartment buildings with passive house standards. The diagram was organized in the categories; material, immaterial and image. Positive experiences from the case study were for instance that estimated time table, budget and planned energy level were achieved mainly due to a designed prefabricated sandwich element of concrete and the organizational form called partnering. Negative experiences were for example problems with high temperatures in staircase areas due to glassed facades and the lack of ventilation hatches, problems with condense and frost on windows, insufficient knowledge in using technical equipment and relatively high investment costs. Improvements and potential design proposals recommended by the authors were for example vertical lamellas for sunscreen and screening of the night sky, energy watchers in each apartment for higher energy awareness and a minor use of passive house independent qualities, in order to avoid the risk of building contractors not wanting to build passive houses due to high costs.   The experiences in the result diagram emphasized what building contractors should focus on in order to succeed with constructing apartment buildings, with similar requirements as the building in the case study, as a passive house. / Från år 2020 skulle alla nybyggda hus i Sverige vara av ”nära nollenergihus-standard” (NNE). Våren 2013 behövde därför ambitionsnivån att producera energisnåla nybyggnationer öka markant.   Syftet med rapporten var att öka attraktiviteten för byggherrar att konstruera flerbostadshus som passivhus. Genom att lokalisera och utvärdera erfarenheter från ett utfört passivhusprojekt i form av en fallstudie innefattande intervjuer, studiebesök och dokumentanalys, men även studerande av litteratur gällande andra genomförda projekt i Sverige, besvarades följande frågeställningar:   -        Vilka positiva och negativa erfarenheter har studerat passivhus medfört för inblandade aktörer och boende? -        Vilka förbättringsmöjligheter finns med utgångspunkt från identifierade erfarenheter? -        Hur kan ett flerbostadshus utformas som passivhus med hänsyn till eventuella förbättringsmöjligheter?   Genom att insamla positiva- och negativa erfarenheter, förbättringsmöjligheter samt potentiella utformningsförslag inom kategorierna materiella erfarenheter, immateriella erfarenheter samt image skapades förutsättningar för en sammanfattande resultattabell ämnad som ett verktyg för byggherrar vid framställande av flerbostadshus som passivhus.   Positiva erfarenheter från fallstudien var bland annat att uppsatt tidplan, budget och planerad energinivå levdes upp till, där ett framtaget prefabricerat sandwich-element i betong i kombination med organisationsformen partnering sågs som främsta anledningar till detta. Negativa erfarenheter var bland annat problem med övertemperaturer i trapphus på grund av stor andel glasad fasad i samband med avsaknaden av ventilationsluckor, utvändig kondens och frost på lägenhetsfönster, brister i teknikanvändandet samt en relativt hög investeringskostnad. Förbättringsmöjligheter och författarnas utformningsförslag bestod bland annat av inbyggda tvärställda lameller som sol- och natthimmelavskärmning, energibevakare i varje lägenhet för ökad energimedvetenhet samt en mindre omfattning av passivhusoberoende kvaliteter för att minska uppfattningen av passivhuskonceptet som kostnadsmässigt avskräckande.   Resultattabellen betonade vad en byggherre särskilt skulle tänka på för att lyckas med nybyggnation av flerbostadshus som passivhus vid likartade villkor som i fallstudien.

Summaries in English and Afrikkans / The aim of this thesis is to investigate the labour law position of South African farm workers. For three and a half centuries farm workers constituted the most neglected group in the South African labour force. Consequently, an understanding of their present position can only be obtained by investigating their labour history. As in other parts of the world, farm workers in South Africa held a subordinate position to agricultural employers. Discrimination against black persons added to the inferior socio-economic and political position of South African farm workers. White farmers occupied a strong political position during most of the time under investigation, which enabled them to institute and apply discriminatory legislation and informal methods to overcome labour shortages. The freedom of movement of black people and their access to land were restricted to create a cheap immobile labour force. During the 20th century farmers prevented the inclusion of farm workers in labour legislation by exercising their political influence. Pressure by industrial trade unions and encouragement by the International Labour Organisation (ILO) resulted in the adoption of the Agricultural Labour Act which made labour legislation applicable to farm workers, but precluded them from striking and made allowance for longer working hours than for industrial workers. The new political dispensation facilitated the inclusion of farm workers in general labour legislation without any discriminatory exceptions and land reform legislation now protects farm workers against arbitrary evictions. A bill of rights furthermore guarantees the rights of farm workers which were previously violated. It would superficially seem that farm workers' problems are something of the past. Farm workers, however, remain handicapped in exercising their new rights by historical factors and circumstances peculiar to the agricultural sector. Legal comparison with Ontario and California confirms that legislation alone is insufficient to empower farm workers. It is recommended that the government amend existing legislation to accommodate the special needs of farm workers and that relevant ILO conventions, especially Convention 141 of 1975, be ratified to aid the development of unions for farm workers. This will contribute to the empowerment of and social justice for farm workers. / Die doel van hierdie tesis is om die arbeidsregtelike posisie van Suid-Afrikaanse plaaswerkers te ondersoek. Plaaswerkers was vir drie en 'n half eeue die mees afgeskeepte groep in die Suid-Afrikaanse werksmag. Om die huidige posisie van plaaswerkers te begryp is dus slegs moontlik deur 'n bestudering van die regsgeskiedenis van plaaswerkers. Soos in ander werelddele beklee plaaswerkers in Suid-Afrika 'n minderwaardige posisie teenoor landbouwerkgewers. Diskriminasie teenoor swartpersonehet bygedra tot die sosio-ekonomiese en polities minderwaardige posisie van Suid-Afrikaanse plaaswerkers. Blanke boere het gedurende die grootste deel van die tydperk onder bespreking 'n sterk politiese posisie beklee wat hulle in staat gestel het om diskriminerende wetgewing en informele metodes aan te wend om arbeidstekorte te bowe te kom. Swart persone se bewegingsvryheid en toegang tot grond is beperk om 'n goedkoop immobiele werksmag te vorm. Gedurende die 20ste eeu het boere se sterk politiese posisie hulle in staat gestel om te verhoed dat plaaswerkers by arbeidswetgewing ingesluit word. Druk deur industriele vakbonde en aanmoediging deur die Intemasionale Arbeidsorganisasie (IAO) het gelei tot die Wet op Landbou-arbeid waardeur arbeidswetgewing op plaaswerkers van toepassing gemaak is, maar wat plaaswerkers verbied het om te staak en wat voorsiening gemaak het vir langer werkure as vir industriele werkers. 'n Nuwe politieke bedeling het gelei tot die insluiting van plaaswerkers in algemene arbeidswetgewing sonder enige diskriminerende uitsonderings en grondhervormingswetgewing beskerm plaaswerkers nou teen arbitrere uitsettings. 'n Handves van menseregte waarborg verder die regte van plaaswerkers wat voorheen misken is. Oenskynlik is die probleme van plaaswerkers nou iets van die verlede. Plaaswerkers word egter steeds in die uitoefening van hulle nuwe regte gestrem deur historiese faktore en die eiesoortige omstandighede van die landbousektor. Regsvergelyking met Kalifomie en Ontario het aangetoon <lat wetgewing alleen nie voldoende is om plaaswerkers te bemagtig nie. Daar word aanbeveel dat die regering bestaande wetgewing wysig om voorsiening te maak vir die spesiale behoeftes van plaaswerkers en dat relevante IA0 konvensies, veral Konvensie 141 van 197 5 geratifiseer word om die ontwikkeling van vakbonde vir plaaswerkers te bevorder. Dit sal bydra tot die bemagtiging van en tot sosiale geregtigheid vir plaaswerkers / Law / LL.D.

No description available.

Kundrelationer har blivit allt viktigare i alla branscher på grund av teknologisk utveckling och ökad konkurrens. Företags fokus har till följd av detta förflyttats från produkter till kunderna. Avsikten med denna studie har varit att ta reda på vilka incitament som finns för att arbeta med kundrelationer och hur det arbetet ser ut, med hänsyn till de meningsskiljaktigheter som förekommer i tidigare forskning avseende betydelsen av kundrelationer. Detta har studerats på relationen mellan hyresvärdar som tillhandahåller studentbostäder och deras hyresgäster, vilket är en relation som karaktäriseras av kortvarighet på grund av boendets tillfälliga karaktär. Den begränsade mängd forskning som behandlar kortsiktiga kundrelationer och den långsiktighet som ofta lyfts fram i befintlig forskning, medför att det finns ett särskilt intresse av att öka kunskapen om denna relation. Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka incitament företag har för att arbeta med kortsiktiga kundrelationer samt beskriva hur det relationsbyggande arbetet ser ut. Denna kvalitativa studie behandlar hyresvärdens perspektiv, sex hyresvärdar med studentbostäder har intervjuats. Det kan konstateras att dessa hyresvärdar arbetar med relationsbyggande aktiviteter mot sina studenthyresgäster, trots studentbostadens tillfälliga karaktär och den kortvarighet som relationen karaktäriseras av. Incitamenten för att arbeta med kundrelationer, vilka identifierades i denna studie, är rykte, konkurrenskraft, nöjda kunder, förtroende och varaktighet. Studiens resultat visar även att hyresvärdarna arbetar med relationer genom att uppfylla hyresgästernas behov, vilket görs genom god kommunikation samt olika aktiviteter och åtgärder. Organisationens utformning var ytterligare en aspekt som spelade roll för det relationsbyggande arbetet, främst då utformningen möjliggör kommunikation med hyresgästerna. / Customer relations have become more important in all industries due to technological development and increased competition. As a result, company focus has shifted from products to customers. This study intended to find out which incentives exist for working with customer relations and how they implement their work, taking into account the differences that exist in previous research regarding the importance of customer relations. This has been studied on the relationship between landlords who provide student housing and their tenants, which is a relation characterized by short duration due to the temporary nature of the accommodation. The limited amount of research that discuss short-term customer relations and the long-term perspective that is often highlighted in existing research, results in a particular interest in increasing knowledge about this relationship. The purpose of this study has therefore been to find which incentives companies have to work with short-term customer relations and describe how they implement this work. This qualitative study concentrates on the landlord’s perspective, six landlords with student housing has been interviewed. It can be stated that these landlords work with relationship-building activities towards their student tenants, despite the short duration and temporary nature of the accommodation. The incentives for working with customer relations, which were identified in this study, are the company’s reputation, competitiveness, satisfied customers, trust and durability. The study also shows that landlords work with relations by meeting the tenants needs, which is done through good communication, activities and arrangements. Also, the design of the organization mattered for the relationship-building work, mostly because the design enables communication with the tenants.

No description available.

Till följd av digitaliseringens framfart förändras företags och medarbetares arbetssätt varpå nya krav ställs på kontors- och hyresavtalsutformningar. De krav som ställs idag kan sammanfattas med ett ord – flexibilitet. Den ökade efterfrågan på flexibla hyresavtal resulterar i en mängd förändringar på fastighetsmarknaden för kontor. Syftet med studien var att få en inblick i fastighetsägares och hyresgästers attityder gentemot flexibla hyresavtal för att kunna avgöra om det är fördelaktigt för parterna att använda sig utav flexibla hyresavtal jämfört med traditionella hyresavtal. Studien använde sig utav en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes medfastighetsägare, hyresgäster och branschrepresentanter. Studien visade att fastighetsägare och operatörer av flexibla kontorslokaler redan har börjat innovera nya koncept och produkter för att rätta sig efter kontorsmarknadens utveckling för att kunna tillgodose förändrade behov hos företagare. Trenden visar att antalet flexibla hyresavtal fortsätter att öka och därför bör fastighetsägare ha en affärsstrategi för detta.Den slutsats som kunde dras utifrån denna studie är att flexibla hyresavtal är fördelaktigt förbåda parter men att det krävs lite olika implementeringar för att det ska bli mer fördelaktigtför fastighetsägaren. Fastighetsägare som kan tillhandahålla en flexibel produkt som tarhänsyn till dagens attityder kommer troligtvis befinna sig i en starkare position påkontorsmarknaden på lång sikt. Studien visade att den ökade efterfrågan på flexibilitetgrundar sig i att traditionella hyresavtal inte tar hänsyn till den takt företag förändras idag.Vidare är det hög tid att reformera dagens hyresmodell och lagstiftning så att de passar dagensförändrade samhälle och möjliggör implementeringen av det flexibla hyresavtalet. Ökadflexibilitet i hyresmodellen skulle innebära att fastighetsägare kan bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande och samtidigt ta hänsyn till hyresgästernas förändrade behov. / The way employees and companies work are changing. The progress of digitalisation iscreating new demands on the design of office and rental contracts. The tenants now require greater flexibility which has resulted in numerous changes to the real estate market for offices. A study was carried out to investigate the attitudes property owners and tenants have towards flexible leases. The purpose was to determine whether it is advantageous for both parties to use flexible leases compared to traditional leases. The study used a qualitative research method in which semi-structured interviews were conducted with property owners,tenants and representatives in the property industry. The study shows that property owners and operators of flexible office space have already begun to innovate new concepts and products in order to meet the changing needs ofbusiness owners. The trend indicates that the number of flexible leases continues to increase thus property owners should adapt accordingly. Furthermore, the study highlighted that flexible leases can be advantageous to both parties,but further implementations are required to also make it beneficial for the property owner.That being said, the property owners that can provide flexible contracts are likely to be in a stronger position in the long term. The study also suggested that traditional leases do not take into account companies' rate of change which subsequently explains the reason for the increased demand for flexibility. In addition, the current rental model and legislation must be reformed to suit today's changing society to enable the implementation of the flexible lease agreement. Increased flexibility inthe rental model would mean that property owners can contribute to a more efficient use of resources and simultaneously take into account the changing needs tenants' have.