Background: Environmental problems are a worrying phenomenon, and there is a call for action. One way to face these problems lies in sustainable entrepreneurship. There is an increase in sustainability-oriented incubators supporting these sustainable entrepreneurs on their entrepreneurial journey, using various support systems. However, there is little research available about the support systems sustainability-oriented incubators offer, the importance of these support systems, and the influence of entrepreneurial stages. Purpose: With our study, we provide sustainability-oriented incubator managers with insights into the importance of different support systems, the frequency in which they are offered and the role of different entrepreneurial stages. This allows sustainability-oriented incubators to support their tenants better and, therefore, positively influence sustainable entrepreneurship.  Method: A single case study method has been applied by using a mixed-method approach of qualitative semi-structured interviews and a quantitative questionnaire which was filled in prior to the interviews by the participants. In total, nine participants were interviewed, consisting of seven incubator tenants and two incubator managers. Conclusion: This research has found a high level of importance and frequency of business model support and market research support, irrespective of the different entrepreneurial stages. This implies a constant reiteration process from sustainable entrepreneurs, demanding a strong-intervention role from the sustainability-oriented incubator. Furthermore, this research has found the shortcomings in using the effectuation model for analysing entrepreneurial stages and suggests a different application.

Under senare år har efterfrågan på flexibla avtal ökat på den svenska kontorsmarknaden, vilket har banat väg för ett nytt kontorskoncept - coworking. Konceptet, som är snarlikt kontorshotell, bygger på filosofin om att kapitalvaror och tjänster ska delas mellan parter. I och med konceptets relativt korta historia på svensk kontorsmarknad finns en avsaknad av studier baserade på hyresgästens perspektiv. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ forskningsmetod, där sju semistrukturerade har genomförts för att besvara den huvudsakliga frågeställningen: När är det mer fördelaktigt för hyresgästen att välja coworking?En uthyrning av ett traditionellt kontor regleras av hyreslagen, det vill säga kapitel 12 Jordabalken. Dessa typer av hyresavtal är ofta inte tillräckligt flexibla för vissa företag, då dessa kontrakt oftast har en kontraktslängd på minst tre år, samt en viss uppsägningstid. Coworking är ett koncept som försöker finna en lösning för de företag som inte kan skriva så länga kontrakt.Uppsatsen visar att det kan vara fördelaktigt för mindre företag som befinner sig i en expansiv fas att välja coworking framför traditionellt kontor. Det beror främst på flexibiliteten som efterfrågas när expansiva företag har svårigheter att förutse framtida lokalbehov. Konceptet kan också vara attraktivt när allt fler branscher går mot en konsultliknande verksamhet, där mindre tid spenderas på kontoret. Det kan vara hållbart både ekonomiskt och ekologiskt för mindre företag att välja coworking då konceptet bygger på filosofin om att kapitalvaror och tjänster ska delas mellan parter och kapitalsvaga företag kan därför reducera sina utgifter bundet till detta. Vidare finns det vissa utmaningar med coworking, exempelvis är flera juridiska frågor i en gråzon eller att vissa verksamheter som arbetar med strikt sekretess inte kan använda sig av coworking. / During the past years the demand for flexible office spaces on the Swedish office market has increased, which has cleared a path for a new concept – coworking. The concept, which shares some similarities with office hotels, is based on the philosophy that capital goods and services should be shared amongst parties. Due to the concept’s recent development on the Swedish market, there is a lack of studies from the tenant’s perspective. Throughout this essay we have used a qualitative research approach, where seven semi structured interviews have been carried out in order to answer the main question: When is it beneficial for the tenant to choose coworking?When renting a traditional office space, the contracts are regulated by 12th chapter in Jordabalken. However, these rental agreements are often written over three years and includes a specific period of notice when the contract is terminated. Coworking is a concept which tries to find the golden path for companies that do not have the possibility to sign long contracts.The conclusion states that it can be more profitable for smaller expanding companies to choose coworking over traditional office space. This is primarily due to expanding company’s requirement of flexibility, following difficulties regarding their ability to predict future office needs. Furthermore, the concept can be more suitable for companies with a lot of consultants, because the time spent in the office is decreasing. For smaller companies, coworking can also be sustainable both economically and ecologically. However, some companies that are working under legal secrecy might not be suitable to sit in coworking areas. The study has generated questions regarding whether coworking-agreement should be classified as a rental agreement or a membership, which should be researched further.

Vår bakgrund till detta arbete grundar sig på individens föränderliga konsumtionsmönster, där till exempel e-handeln sedan länge är etablerad och tar stora marknadsandelar varje år. Parallellt är vi i Sverige allt mer på väg mot ett tjänstesamhälle, där vi kontinuerligt söker en smidigare och effektivare vardag. Dessa faktorer gör att vi i allt större utsträckning utgår ifrån det egna hemmet och vänder oss till leverantörer som kan möta det behovet genom att t.ex. leverera fram till dörren eller erbjuda geografiskt obundna lösningar. Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur bostadsbolagen ser på tilläggstjänster idag och vilka förutsättningar som krävs för att de skall kunna erbjuda tilläggstjänster på ett både praktiskt och ekonomiskt lönsamt sätt. Därför har vi gjort ett antal semistrukturerade intervjuer med ett urval av fastighetsbolag som representerar kommersiella, allmännyttiga och privata hyresbolag. Gemensamt för dessa är att deras fastigheter dagligen nyttjas som handelsplats av externa aktörer utan att generera fastighetsbolagen intäkter. Fastighetsbolagen själva är inte fullt medvetna om att de är en viktig del i den handelsplats som deras fastighet representerar, dels för att utbudet inte balanserar efterfrågan på marknaden och dels för att aktiviteterna inte direkt påverkar deras kärnverksamhet. Fastighetsbolagen kan idag bara påverka sina intäkter genom att optimera kvadratmetrarna som byggrätten medger och naturligtvis maximerar de därför de uthyrnings-/försäljningsbara ytorna och balanserar det med ett kostnadseffektivt projekt. För att nyansera förutsättningarna och den potentiella utvecklingen ytterligare så har vi också intervjuat branschorganisationer som representerar både hyresgästerna och fastighetsbolagen, samt mött ett par PropTech-bolag.  Vi kan konstatera att fastighetsbolagen idag i princip bara erbjuder bredband/TV som en självklar tilläggstjänst även om många av dem har något eller några ytterligare erbjudanden för sina hyresgäster. Vissa av respondenterna berättade också om olika testbäddar och pilotprojekt som de prövar. Vi fick många kommentarer gällande riskerna med att erbjuda tilläggstjänster, främst i frågan om vad som händer om produkterna/tjänsterna inte håller kvalitén och hur en sådan situation skulle kunna skada fastighetsbolagens varumärke. Av de som kunde tänka sig att arbeta mer med tilläggstjänster ville den absoluta majoriteten kontraktera externa leverantörer, som tar hela ansvaret. Bara ett av bolagen ville erbjuda tjänsterna “in house”, för att på så vis kunna kvalitetssäkra tjänsterna. Hyresgästföreningen berättade att de ser att hyresgästerna köper allt fler tjänster och är därför positivt inställda till att fastighetsbolagen erbjuder tilläggstjänster – så länge det är valfritt och så länge det finns ett tillräckligt stort utbud av leverantörer. PropTech-bolagen och även organisationen Fastighetsägarna hade en gemensam syn på utvecklingen. De tror att tilläggstjänster kommer att generera en relevant andel av fastighetsbolagens intäkter i framtiden. De anser också att det måste ske via en digital plattform som leverantörer och fastighetsbolagen ansluter sig till. Vår reflektion är att fastighetsbolagen behöver ta del av den data som passerar igenom fastigheterna kontinuerligt, och med den få en tydlig uppfattning om hur de kan optimera sina fastigheter för den handel som redan sker där idag. Med en effektivare och logistiskt sett bättre handelsplats där fastigheterna är anpassade för sina brukares behov skapas ekonomiska incitament som kan göra fastighetsbolagen till en av de stora vinnarna på denna marknad. Fastighetsbolagen sitter på nyckeln till denna förändring eftersom de är en viktig möjliggörare till denna utveckling.  Fastighetsbolagen behöver äga relationen och för det krävs det ett nära och genuint samarbete mellan de olika aktörerna, framförallt måste det ske en stor kunskapsöverföring. Då skapas värde i form av bättre service till lägre priser för de som nyttjar fastigheterna. Leverantörerna som idag har sina kunder i fastigheterna kommer att få en bättre tillgänglighet och effektivare distribution och därmed lägre kostnader. Det är här de ekonomiska incitamenten skapas, av leverantörens besparingar kan fastighetsägaren ta en del som då blir drivkraften för den omställning de behöver genomföra. Denna intäkt för fastighetsbolagen har vi valt att kalla “Den andra hyran”. Konceptet kräver att man bygger upp ett stort förtroende mellan alla inblandade, och allt eftersom kraven på datasäkerhet för den enskilde individen skärps är det otroligt viktigt att man som fastighetsbolag planerar för och utgår från ett system som redan i grunden är byggd med säkerhet och integritet i fokus. Detta är troligtvis också en förutsättning för att överhuvudtaget kunna implementera ett system som ska kunna växa med brukarna. / Our background for this thesis is based on the changing consumer patterns in our society, where e-commerce now has been established for a long time and takes more of the market shares every year. In parallel to this, we are increasingly moving towards a service society in Sweden, where we continually seek a smoother and more efficient everyday life. More and more of the commerce is executed from and in our own homes and we turn to suppliers that can meet this demand by, for example, delivering our goods to the door or offering geographically unbounded solutions. The purpose with this work is to investigate how housing companies look at additional services today and what conditions are required for them to offer additional services in a practical and economically viable manner. Therefore, we have done semi-structured interviews with a number of property owners from both commercial, public and private housing companies. Their common basis is that their properties are used daily as trading venues by external players without generating property owners any income. Real estate owners themselves are not fully aware that they are an important part of the trading venue their property is, partly because the supply does not meet the markets demand, and partly because these activities do not directly affect their core business. Real estate owners of today can only influence their revenue by optimizing the square meters that construction rights allow, and therefore their primary concern is to maximize the rental/sellable areas and balance them with cost-effective projects. In order to sharpen the conditions and potential development further, we have also interviewed associations representing both tenants and property owners, and we also met a few PropTech-companies.  We can see that real estate owners today, mainly only offer a solution for internet/TV as a given additional service, although many of them do have one or more offers for their guests. Some of the respondents also reported on different pilot projects they are testing. We received many comments regarding the potential risks of offering additional services, primarily as to what happens if the products/services do not maintain quality and how such a situation could damage the property owners’ brand. Out of those who would like to work more with additional services, the absolute majority would contract external suppliers who take full responsibility. Only one of the companies wanted to offer the services "in house", in order to ensure quality assured services. The tenant association told us that the tenants are using more and more services, and that the association therefore is positive about the property owners offering additional services – as long as it is optional and that there is a sufficient supply of suppliers to choose from. The PropTech-companies we talked to, and also the Real Estate Owners’ Organization, had a common view of developments. They believe that additional services will generate a relevant share of the real estate companies’ revenues in the future. They also believe that it must be done through a digital platform that suppliers and property owners join. Our insight is that property owners need to collect the data that passes through the properties continuously, and with it use the insights to optimize their properties for the trade that is already taking place today. With a more efficient and logistically better trading venue, where the properties are tailored to the needs of their users, economic incentives are created that can make real estate owners one of the major winners in this market. Property owners are at the heart of this change, as they are an important facilitator of this development. The property owner needs to own the relationships of his market, and in order to create a close and genuine cooperation between the various actors, the property owners must ensure a knowledge transfer. With that knowledge values can be added: better service at lower prices for those who use the properties, and,for the suppliers who today have their customers in the properties, better accessibility and more efficient distribution and thus lower costs. This is where the financial incentives are created - by the supplier's savings, the property owner can get a share that then becomes the driving force for the conversion they need to implement. This income for property owners is what we choose to call "The second rent". The concept requires building a high level of trust among all involved, and as the requirements for personal data security are tightened, it is incredibly important that, as a property owner, you plan and adapt a system that is built with security and integrity in focus. This is probably also a prerequisite for being able to implement a system that can grow with the users at all.

The context of the rental housing market in Sweden has changed substantially in recent decades as neoliberal housing policies have been introduced. One prominent example is the 2011 “Allbolagen” reform that reframed the conditions of the public housing sector whilst destabilising the collective bargaining system for rent-setting. In effect, ”business-like principles” now define the rules for housing provision. Nevertheless, existing housing institutions, specifically the Swedish Union of Tenants (SUT), continue to be crucial national stakeholders and hold central positions in shaping the direction of housing policy. It is critical to widen the understanding of these ongoing developments in relation to a broader global neoliberal scheme and address how the very democratic idea of housing as fulfilling a greater public purpose can arguably be discursively dismantled from within, and moreover, the possibilities and constraints political actors have in defining such direction. Thus, this thesis aims to explore the role of the Swedish Union of Tenants in shaping the direction of housing policy in relation to this globalised neoliberal landscape. The thesis presents a qualitative study of the negotiation and consultation process (2005-2010) that led up to the new Allbolagen legislation in 2011. Building on officially stated positions and semi-structured interviews with representatives of the SUT, the key analytical findings suggest that the organisation’s significant role in shaping the outcome can be understood through the ways they opposed the neoliberal form of reasoning. The result influenced by the SUT ought to be better understood through their emphasis on the political, the language of collective power and tenants’ rights as citizens’ rights, that challenged the economised rationality that had paved for a reform. In so doing, it is making visible inherent power struggles in the Swedish housing realm.

No description available.

Thesis (M. Dev.) -- University of Limpopo, 2013 / The aim of the study was to carry out an analysis of the factors influencing tenants’ choice of residential property location in Mankweng Township. The study used both quantitative and qualitative research approaches. The structured questionnaire, interview and documented literature were used to collect data. The data were analysed using the SPSS statistical package and the Excel spread sheet. To this end, specific working objectives were formulated as follows: to identify the types of residential property in the study area, to determine the factors which influence the choice of residential property location in the study area and lastly, to compare the relationships that exist among the residents in Mankweng Township. The results of the research showed that among all the factors marital status, age, household’s size, race, education and income were not among the factors influencing the choice of residential location in Mankweng Township. However, gender, employment status, distance from city centre, hospital, place of worship, security or police station, water and electricity significantly influenced the choice of residential location choice in Mankweng Township. The study therefore recommends government to be more responsive and active in the provision of urban infrastructure and services in every neighbourhood. This will help address the major reason why tenants search for accommodation from one location to another. In addition, real estate investors should consider the availability of infrastructure before choosing a location for community development. Thus, when urban facilities and services are evenly distributed, this may enhance proper development in the community

This thesis proposes "compact living" as a sustainable lifestyle, enabling dwellers to fulfil theirliving requirements while considering ecological concerns. The idea of this project is derivedfrom a phenomenon that urban immigrants move to smaller houses because of the shortage ofaffordable rental house in dense Chinese urban areas, which causes an issue regarding lack ofwell-functioning small housings for urban tenants. In order to develop suitable compact livingsolutions, this scenario-based design project has developed. The compact living requirementsof Chinese urban tenants were studied through design research. Meanwhile, the studies ofexisting small-space solutions aim to come up with solutions by concluding strategies for thespatial-plan. As a result, the designer came up with a concept of "shared co-living community" second-landlord business model with three feasible interior design proposals.Keywords:interior design; sustainable lifestyle; compact living; small space;scenario-based

<p>Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan även i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område.</p> / <p>The study shows that Bollnäs Bostäder should develop common working methods and introductory material for their caretakers in the case of apartment introduction. I think it would create the conditions for the consistent quality of the customer process. The study also shows that it is not at all certain that the immigrant tenants is experiencing the same communication problems as Bollnäs Bostäder experience, which I think requires a deeper investigation. By interviewing second property I have also come to the proposal to Bollnäs Bostäder that they can explore the benefits of developing a movie to their apartment introductions to better reach with their message. Finally I think it is important to have knowledge, not only in verbal-, but also in non-verbal communication to communicate with immigrant tenants who has difficulties with the Swedish language. Therefore I belive it would be useful for the caretakers to receive education in this area.</p>

Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan även i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område. / The study shows that Bollnäs Bostäder should develop common working methods and introductory material for their caretakers in the case of apartment introduction. I think it would create the conditions for the consistent quality of the customer process. The study also shows that it is not at all certain that the immigrant tenants is experiencing the same communication problems as Bollnäs Bostäder experience, which I think requires a deeper investigation. By interviewing second property I have also come to the proposal to Bollnäs Bostäder that they can explore the benefits of developing a movie to their apartment introductions to better reach with their message. Finally I think it is important to have knowledge, not only in verbal-, but also in non-verbal communication to communicate with immigrant tenants who has difficulties with the Swedish language. Therefore I belive it would be useful for the caretakers to receive education in this area.

Social mixing går ut på att ’mixa’ befolkning av olika klasser i ett bostadsområde med syfte att förändra områdets sociala sammansättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrån boendes egna upplevelser av sina bostadsområden. I Danmark definieras 29 bostadsområden som ”ghetton” utifrån kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ”icke-västliga” härkomst samt kriminalitet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 16 invånare i tre av Köpenhamns marginaliserade bostadsområden och genererat empiri kring deras erfarenheter av social mixing. Empirin samt bostadspolitiken som avser att ”skapa en bättre balans i boendesammansättningen” diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som anammar ett revanchistiskt alternativt emancipatoriskt förhållningssätt till social mixing och gentrifiering. Studien identifierar komplexa aspekter av social mixing; majoritetsbefolkningens än mer privilegierade ställning och ”resurssvagas” försämrade situation på bostadsmarknaden; majoritetsbefolkningens försprång i den lokala maktens rum; minoriteters upplevelser av vissa segregerade rum som fristäder; kampen om rummet när fristäderna utmanas; samt flera aspekter som försvårar möten mellan boende och gentrifierare. Alternativa förhållningssätt identifieras från de boendes berättelser. De empiriska fynden nyanserar dessutom tidigare forskning om betydelsen av ’det egna valet’ i relation till bosättning i marginaliserade bostadsområden.