Diatrivē epi diktatoria--Panepistēmio Athēnōn, 1968. / Includes bibliographical references (p. 12-24) and indexes.

Doctor Educationis / As the world moves into a hyper-connected global society with near universal access to the internet, cybercrime has become a global challenge. The problems embedded in the issue of cybercrime are at least twofold. Firstly, the proliferation of cybercrime globally, and more specifically in South Africa, is outstripping the pace at which governments and lawmakers are able to respond efficiently. Secondly, where governments do manage to respond, there is a temptation to do so on the basis of a superficial understanding of the essence of cybercrime. There are many debates about the novelty of cybercrime in which participants have described it as “old wine in new skin”. This study takes the position that cybercrime is neither completely novel nor is it merely a virtual manifestation of the ordinary terrestrial crimes. The premise of this research is that cybercrime is an interesting and unique form of criminality that manifests itself in a number of challenging ways. These manifestations need to be considered independently and comprehensively if effective countermeasures are to be devised. This is not to say that every single offence has to be considered critically. That would be impracticable. It would suffice that certain types of cybercrimes be classified differently from other types, so as not to paint all with the same brush.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig. Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian. Våra frågeställningar blev således: Vad och hur skrivs det om narkotika i Dagens Nyheter och The Guardian? Återspeglas ländernas narkotikapolitik i journalistiken? Hur? För att besvara den första frågeställningen har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys som metod. Den andra frågeställningen besvarades med hjälp av kritisk diskursanalys. Vår förståelse av begreppen diskurs, ideologi och hegemoni samt den kritiska diskursanalysen har vi främst hämtat från van Dijk, Fiske och Berglez. I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde vi se att det tycks mer kring ämnet narkotika i Dagens Nyheter än i The Guardian. Det skrivs även mer om konsekvenserna av droganvändning i Dagens Nyheter, samtidigt som det skrivs aningen mer om utlandshändelser i The Guardian. Resultatet från vår kritiska diskursanalys visade att ländernas respektive narkotikapolitiska ideologier i hög utsträckning återspeglades i det undersökta materialet. Resultatet av vår studie leder oss till att dra slutsatsen att medierna till viss del hjälper till att befästa rådande ideologier i folks medvetanden, särskilt vad gäller Sverige.

Denna studie syftar till att undersöka hur gestaltningen kring nätaktivistgruppen Anonymous rapporterades kring i Dagens Nyheter, The New York Times, och The Guardian mellan 2008-01-16 och 2015-03-30. Studien bygger främst på en kvantitativ innehållsanalys men har även en mindre kvalitativ del där en exempeltext från varje tidning har analyserats. Syftet med studien är att undersöka hur medier rapporterar kring, och gestaltar grupper som saknar traditionell hierarki. De frågeställningar som besvaras är följande: Hur tenderar artiklarna att gestaltas i form av språk och valens, och skiljer det sig mellan tidningarna? Vilka källor och aktörer tas med i artiklarna? Är artiklarna skrivna av egna reportrar eller externa nyhetsbyråer och skiljer det sig något mellan tidningarna? Studien utgår från den sociala konstruktionsteorin som Stuart Hall definierade den. Samt framingteorin med definitioner av Erving Goffman och Robert Entman. Den senare i samband med förklaringarna av Jostein Gripsrud, Stuart Hall, Martin Conboy, och Adam Shehata. I motsats till författarnas förförståelse visade studien att artiklarna var neutralt gestaltade. Språkbruket var likväl neutralt. Anonymous i koppling med andra var vanligast både som källa och aktör. Både The Guardian och Dagens Nyheter var neutrala i sina val av frames, men The New York Times var negativ i majoriteten av artiklarna. Nästan samtliga artiklar var helt eller delvis skrivna av en namngiven skribent, vilket tolkades som att de var skrivna av tidningarnas egna reportrar. Tidigare forskning pekar på att Anonymous aktiviteter går att klassa som civil olydnad, men studien visar att de tre utvalda tidningarna inte nödvändigtvis gestaltar dem på det sättet.

Thesis (doctoral)--Universität Greifswald.

Title from PDF of title page (University of Missouri--Columbia, viewed on Feb 26, 2010). The entire thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file; a non-technical public abstract appears in the public.pdf file. Dissertation advisor: Dr. Michael J. Kelly. Vita. Includes bibliographical references.

This study aims to examine the media representations of the refugees in the United Kingdom, during the first three months of 2018. The stated period succeeds the peak of the refugee crisis, which benefitted from a high media coverage. Scholars have concluded that media representations of the refugee crisis during its peak were often stereotyped and collectivised. This thesis aims to find out how the refugee crisis is represented in the period after the peak. Thus, the thesis analyses the newspaper The Guardian, by using the method of Critical Discourse Analysis in order to reveal the frames and collectivisation/individualisation practices in the news articles. In this way, the theories of representation, stereotyping and framing represent the basis of this study. Furthermore, individualisation and collectivisation practices represent the core of this thesis, since studying their presence can reveal underlying stereotypes in the news articles. The analysis revealed that The Guardian’s reports presented both individualised and collectivised representations of the refugees. Hence, the thesis concluded that The Guardian has attempted a more positive way of reporting, but their reports are not totally objective and unbiased.

Huvudsyftet med vår studie är att synliggöra vad begreppet samverkan innebär för pedagoger. Vi vill öka kunskapen om uppdraget kring samverkan i förskolan och hur det kan fungera i praktiken. Vi utgick från följande frågeställningar:•Hur upplevs uppdraget att samverka med vårdnadshavare av pedagoger i förskolan?•Vilka hinder och möjligheter gällande samverkan med vårdnadshavare identifierar verksamma pedagoger?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi lämnade ut enkäter till pedagoger på olika förskolor och intervjuade en annan grupp pedagoger på samma förskolor. Vi ville undersöka pedagogernas syn på samverkan och hur samverkan fungerar i praktiken. Pedagogerna i enkäterna var anonyma. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter analyserade vi och tolkade svaren. Genom intervjuerna kunde vi få ett fördjupande komplement till svaren från enkäternaResultat: Resultatet placerades i olika kategorier. Vår studie visar att pedagogerna saknar resurser och att stressproblematiken minskar tiden för samverkan. Pedagogerna nämner även att språkbrist hos vissa vårdnadshavare försvårar arbetet med samverkan och att det är ett bekymmer att nå ut till alla. I enighet med tidigare forskning återkommer språkbrist, socioekonomiska hinder och stressfaktorer som en central orsak till bristande samverkan på förskolorna. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. På så sätt förstår vi att de olika miljöerna kring barnet behöver komplettera och stötta varandra för att barnet ska utvecklas på bästa sätt. Pedagogerna i studien vill använda olika former för samverkan men har begränsade resurser för att möta alla vårdnadshavare, i synnerhet de med annan bakgrund, exempelvis utlandsfödda. Nyckelord: Samverkan, vårdnadshavare, pedagog, förskola, Bronfenbrenner, utvecklingsekologi, engagemang, närmiljöer, digitalisering, information

Princess Diana, or Lady Diana Spencer as she was called at the time,  took the whole world by storm when she at only 20 years of age married in to the British royal family, and thereby became a popular target for the media. It was through the media that people all over the world got to know and love Diana, and when she died in a terrible car accident in Paris, France, in the year of 1997, people mourned the loss of their beloved princess, and blamed the media for causing her tragic death for the chance of getting some photos of her.          Many people loved Diana and looked up to her, and the interest that was shown for her funeral was enormous and worldwide. The death of Diana gave the media a lot to write about, and in this study I investigate how the Swedish newspaper Aftonbladet, and the British newspaper The Guardian portrayed Diana in their articles during the week after her death on August 31 1997, until the day of the funeral September 6 1997. Specifically the study focuses on the portraying of Diana based on gender stereotypes. By using a theory about desirable and non-desirable feminine and masculine traits the conclusion was made that the Swedish newspaper Aftonbladet mostly used female stereotypes when portraying Diana, both when it came to desirable and non-desirable traits, and the British newspaper The Guardian mostly described Diana with desirable masculine traits, and feminine non-desirable traits. / Prinsessan Diana, eller Lady Diana Spencer som hon då kallades, tog hela världen med storm när hon endast 20 år gammal gifte in sig i den brittiska kungafamiljen, och därmed blev ett populärt objekt för media. Det var genom media som människor över hela lära känna och älska Diana, och när hon dog i en hemsk bilolycka i Paris, Frankrike, år 1997, sörjde människor förlusten av sin älskade prinsessa, och anklagade media för att ha orsakat hennes tragiska död för chansen att få några foton av henne.          Många älskade Diana och såg upp till henne, och intresset som visades för hennes begravning var enormt och världsomfattande. Dianas död gav media mycket att skriva om, och i denna studie undersöker jag hur den svenska tidningen Aftonbladet, och den brittiska tidningen The Guardian skildrade Diana i sina artiklar under veckan efter hennes död den 31 augusti 1997, fram till dagen för begravningen den 6 september 1997. Studien fokuserar specifikt på skildringen av Diana baserat på könsstereotyper. Genom att använda en teori om önskvärda och icke önskvärda feminina och maskulina egenskapar kunde slutsatsen dras att den svenska tidningen Aftonbladet främst använde kvinnliga stereotyper för att beskriva Diana, både när det gällde önskvärda och icke önskvärda egenskaper, och den brittiska tidningen The Guardian beskrev Diana främst med önkvärda maskulina egenskaper, och icke önskvärda feminina egenskaper.

Zugl.: Mannheim, University, Diss., 2006.