Föräldraskap är något som funnits i alla tider. Synen kring föräldraskap har förändrats över tid, förväntningar, ideal och krav har varierat i takt med de samhälleliga förändringarna. I dagens senmoderna samhälle innefattar föräldraskapet normer och förväntningar kring hur en förälder bör vara. Förväntningarna kommer dels från de samhälleliga normerna och dels från olika professioner inom sociala medier. Detta kan innebära att föräldern upplever press i sitt föräldraskap. I dag finns en uppsjö av information riktad till föräldraskap där de belyser hur man bör göra för att lyckas med barnuppfostran. Föräldraskapet skildras ofta i allt ifrån populärvetenskapliga texter såväl som i podcast kring hur föräldrar får hjälp av experter för att klara av att uppfostra sina barn till autonoma individer. Studien är en tematisk innehållsanalys där vi valt ut tre podcast kopplat till föräldraskap för att se hur föräldraskapet konstrueras i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur professionella framställer föräldraskap idag, vår ambition är att skapa en förståelse främst för socialarbetare som arbetar med barn och familj om vilka normer och ideal som råder kring föräldraskap. Således visar de utvalda podcasten hur föräldraskapet framställs i det nutida samhället. För att förälderns ska skapa förutsättningar för att lyckas med barnuppfostran visar resultatet att det handlar om att spendera tid men även att relationen mellan barn och förälder ska vara på en jämlik nivå där föräldern ska uppmuntra barnet att reflektera för att bidra till en stärkt självkänsla.

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur unga heterosexuella män och kvinnor framställer sig på dejtingappen Tinder. För att undersöka detta har tio manliga och kvinnliga tinderprofiler analyserats och sex semistrukturerade intervjuer med tre män respektive tre kvinnor genomförts. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Sociologen Anthony Giddens och Zigmunt Baumans modernitetsteorier samt Anja Hirdmans teorier kring kroppsideal och normer för män och kvinnor. Tre centrala teman skapades från det empiriska materialet. Dessa teman var: Personlig integritet i en digitaliserad värld, Balansen mellan trovärdig och attraktiv samt Normer och Ideal. Studien visar att informanterna reflekterar över att bibehålla sin personliga integritet samtidigt som de vill framställa sig själva som trovärdiga och attraktiva. Resultaten visar även att både männen och kvinnorna påverkas av de ideal och normer som råder i samhället i samband med deras framställning på dejtinappen.

No description available.

Syftet med denna studie är att utforska hur anställda inom fritidshem arbetar med elevers kritiska tänkande kring ideal och normer som synliggörs via sociala medier och hur de resonerar sinsemellan samt med eleverna kring detta fenomen. Vi riktar in oss speciellt mot sociala medier, hur det används av elever, vilka för och nackdelar det kan bringa, hur fritidshemmet arbetar med det, hur ideal och normer framhävs av unga användare av sociala medier samt hur det kritiska tänkandet används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre skolor för att inhämta vår empiri. Empirin består av fyra lärarintervjuer och nio elevintervjuer där endast sex av elevintervjuerna används i undersökningen. Forskning och resultat visar skillnader på exempelvis hur tjejer och killar använder sociala medier, hur fritidshemmet arbetar med att hitta strategier och förhållningssätt för användningen av sociala medier samt vilka för- och nackdelar sociala medier kan innebära för unga användare.

At the end of Permanence and Change, Kenneth Burke calls for a new orientation toward life and social action which he refers to as “the poetic metaphor” (261). This essay connects Burke's briefly used poetic metaphor with his theories on the use of “poetic” language in the essay “Semantic and Poetic Meaning.” What results from this synthesis is a critical tool for rhetorical analysis which allows for the discussion of style as a vehicle for communication about ethics and morals in public discourse. Obama's The Audacity of Hope is used as the example of a text which uses “poetic” language in order to discuss moral and ethical issues in a national arena. Obama ultimately dramatizes his own synthesis of values, putting himself in the position of a trusted intermediary. This analysis provides clarity on Burke's thinking at the end of Permanence and Change and helps us understand his contribution to the study of rhetoric and cooperation.

This essay discusses the complex of problems relating to gender roles in correlationto the chosen novel The summer I turned Pretty written by Jenny Han. The essaycompares examples from the book based on different perspectives such asfemininity in comparison to masculinity, and how it consequently impacts theprotagonist in her actions and thoughts. Which also impacts her approach to therespective characters in the book. As a result of this the essay also discusses theimportance of looking at intersectionality in addition to the feminist perspective toinclude a wider perspective of social structures. Additionally, the result of theanalysis consists of an explanation that focuses on the feminine approach the bookexploits. It discusses how our view on femininity are focused on the male gaze andretails the details of the patriarchal structures we live after in the contemporarysociety. Due to this it also impacts the literary themes and trends such as thefeminine figure subjecting herself to the male gaze. Due to these themes and trendsthe essay demonstrates how women are obliged to follow the patriarchy andultimately shows how it can be highlighted in the chosen book.

No description available.

No description available.

No description available.