Denna studie undersöker en kulturell föreställning om vad som kännetecknar en bra ledare, såsom den kommer i uttryck i självhjälpslitteratur för ledare. Självhjälpslitteratur för ledare indikerar vilken funktion ledarskap har i den samtida kulturen samt hur de framställs som goda ledare. Studien har genomförts med utgångspunkt i Max Webers teori om auktoritet som presenteras i boken Ekonomi och samhälle (1983) genom en hermeneutisk tolkning av fem stycken storsäljande ledarskapsböcker för att undersöka föreställningen av vad en god ledare är idag. Sammanfattningsvis har det framkommit att det finns ett stort utrymme för karismatiska ledare i vår kultur. Utifrån de aspekter som studien identifierat visar det sig att den ideala ledaren är en person som ser till att bejaka individers olikheter i form av att vara accepterande. Ledaren är en person som är lyhörd på dessa individers olika behov och tar ansvar för att upprätthålla rättvisa på arbetsplatsen. Ledaren är också omhändertagande på så vis att den tar ansvar för att utbilda och uppfostra de anställda i önskad riktning samtidigt som den är empatisk och värnar om den personliga integriteten och tryggheten på arbetsplatsen. Slutligen värnar ledaren om relationsbyggande och goda relationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som motiverar läkarstudenter till att vilja bli läkare. Denna uppsats kommer att diskutera läkarstudenternas motivation till att bedriva läkarstudier, deras idealbild av läkaren, samt hur risk hanteras och bearbetas under läkarutbildningen. Dessa frågor har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt sju stycken informanter som studerar på läkarprogrammet. Teorier som lyfts fram i studien är social handling, idealbilder, ontologisk trygghet, och expertsystem. Detta angreppssätt är därmed sociologiskt intressant och bidrar med kunskap om varför människor väljer och förhandlar kring innebörden som skapas under läkarprogrammet.

Through various media platforms, thin ideal is reproduced and considered as thenorm. Women who do not identify with this thin ideal are produced as "inferior" toother women. The aim of this study is to provide an understanding of how Swedishwomen between the ages of 30–40 construct and interpret the thin ideal. We haveinterviewed eight women who in one way or the other adhere to the “thin ideal”existing in Swedish society. To analyze our empirical material, we have mainly usedthe theories from Jenkins and Krekula. Jenkins´s theory has helped us to understandhow these women's identity-processes change in different social contexts. We haveused Kurakula’s theory to understand how age norms affect the ways the women areacting, in relation to their age. Our study shows that the women are effected by andcompare themselves to other women in Swedish society. To construct and interpretthe thin ideal they use different strategies which are to distance or themselves fromthe ideal or adapt themselves to the ideal. Yet, more important than that, our studyshows that women accept their bodies and consider being healthy more importantthan being thin.

Övergripande syftet i föreliggande studie var att studera manliga Crossfit-utövares tankar, känslor och upplevelser kring sin egen kroppsuppfattning och kroppsideal i relation till träningsformen Crossfit. I studien medverkade 10 deltagare i åldrarna 24–47 år (M=33,1 SD=7,71). Föreliggande studie använde sig av en semistrukturerad intervjuguide som basera sig kring ett teoretiskt ramverk av Lox et al. (2014) gällande kroppsuppfattning. Resultaten fördelades in i fyra teman som utvecklades: Sociokulturella faktorer, fysiska egenskaper, fysiska förändringar och psykologiska faktorer. Resultaten visar att manliga Crossfit-utövare innehar en positiv kroppsuppfattning trots att det finns specifika kroppsideal inom Crossfit-kulturen. Vidare visar resultaten att Crossfit-utövarna i föreliggande studie är generellt nöjda med sitt utseende på den egna kroppen och dess fysiska prestation. Detta trots att fysiskt utseende var en väldigt viktig faktor för deltagarna. Däremot var prestation och funktionalitet viktigare i en Crossfit kontext. Resultaten visar att Crossfit-utövarna i föreliggande studie var generellt nöjda med den egna kroppens utseende samt dess prestationsförmåga, trots att detta ibland kunde förändras under korta perioder ifall en skada inträffade eller ett träningspass inte gick som förväntat. / The overall purpose of the current study was to study male Crossfit participants thoughts feeling and experiences regarding their body image and body ideals in relation to Crossfit. A total of 10 participants aged between 24-47 years (M=33,1 SD= 7,71) participated in the study. The present study used a semi-structured interview guide based on the theoretical framework regarding body image by Lox et al (2014). The result was divided into four themes that were developed: Sociocultural factors, physical characteristics, physical changes, and psychological factors. The results showed that male Crossfit participants have a positive body image even though there are certain body ideals within the Crossfit community. Furthermore, the Crossfit participants in the study had a general appreciation towards their body and their physical performance. However even though every participant proved to have a great value in physical appearance, performance and functionality seems to be the utmost wanted feature in the context of Crossfit. The results indicate that male Crossfit participants overall have a positive body image and are generally amused with their performance and body image, even if at times this can change due to injuries or not performing well during a specific workout.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka hur man kan förstå hur studie- och yrkesvägledare upprätthåller sin professionalitet i arbetet på särskolan.Forskningsfråga: Hur kan studie- och yrkesvägledarens arbete i särskolan förstås med avseende på den förhandling som sker mellan ideal och praktik?Sex studie- och yrkesvägledare i särskolan har intervjuats med hjälp av tematisk intervjuguide. Analys gjordes utifrån empirins utmärkande ämnen för att uppnå vårt syfte och besvara vår fråga.Teorier om profession och professionell utveckling används för att förstå en professionell handling och dess praktik. Studien diskuterar även studie- och yrkesvägledarnas förutsättningar för professionell utveckling i särskolans kontext.Begreppet idealtyp används i undersökningen som en teoretisk punkt, vilket möjliggör en diskussion om diskrepansen som uppstår när distansen mellan ideal och vägledarnas praktik blir kännbar.Studien visar, i likhet med tidigare forskning, att studie- och yrkesvägledare erfar att ideal och praktik påverkar varandra. Dessa erfarenheter skapar en reflektion hos studie- och yrkesvägledaren om sin egen professionalitet. Studie- och yrkesvägledares reflektioner om diskrepansen mellan ideal och praktik hanteras på olika sätt beroende på;• graden av upplevelse av diskrepans mellan ideal och praktik• samt möjlighet att påverka och förändra särskolans praktik.Nyckelord: Ideal, idealtyp, professionalitet, studie- och yrkesvägledare, särskola.

Trots en lång tradition av jämställdhetsarbete i Sverige och världen ser vi att det fortfarande är en lång väg kvar. Den könssegregerade arbetsmarknaden reproduceras och legitimeras genom att den förklaras med att kvinnor och män har olika intressen. Vi ser dock en önskan om förändring. Enligt opinionsundersökningar så är jämställdhet mellan könen den viktigaste frågan för unga idag och den vanligaste identitetsmarkören för unga kvinnor är feminist.Vår studie syftar till att undersöka hur unga som identifierar sig som kvinnor och går kvinnodominerade gymnasieprogram förhåller sig till jämställdhetsideal och sitt liv och framtidsdrömmar. Vi har använt en kvalitativ metod, där åtta unga kvinnor intervjuades. För att analysera studiens empiriska material har vi använt diskursiva praktiker samt de teoretiska begreppen lyckoobjekt, linjer och bångstyrighet. Resultaten och analysen visar att de unga kvinnorna har en gemensam bild av hur det ideala jämställda samhället ser ut. Individens fria vilja och Lever jämställt är starka diskursiva praktiker som ramar in hur de unga kvinnorna balanserar mellan jämställdhetsidealet och att vara sig själva i sitt förhållande till framtiden. Bångstyrighet ser vi i att de unga kvinnorna lyfter upp många fördelar med att vara i kvinnodominerade grupper och att de kontinuerligt uttrycker feministiska värderingar.

Syftet med vår studie är att undersöka och analysera hur media beskriver män somarbetar i förskolan. Tidningarna vi valt att undersöka är kvällstidningarna Aftonbladetoch Expressen samt de fackliga tidningarna Förskolan och Lärarnas tidning. Tidsramenpå urvalet av artiklar har haft fokus på 2000-talet och den tidigaste artikeln vi undersöktär skriven 2003 och senaste är skriven 2019. Antalet artiklar som ligger till grund förstudien är 34 artiklar från kvällstidningarna och 17 från de fackliga tidningarna.För att analysera artiklarna har vi använt oss av lexikalisk analys som är en lingvistiskform av kritisk diskursanalys som fokuserar på ord som används och inte används avförfattarna. Vi har även utgått från R.W. Connells (1999) maskulinitetsteori omhegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet som teoretisk ram av vår analys.Som metod för att sammanställa data vi fått fram genom vår analys har vi använt oss avThomas Denks (2002) beskrivning av komparativ metod för att synliggöra mönster ochdiskurser som framställs av analysen.Resultatet av vår studie visar på två tydliga diskurser i form av brottsdiskursen ochstereotypsdiskursen som återgående syns i de undersökta artiklarna. Det blir tydligt attman sällan diskuterar män som arbetar i förskolan utan att pedofildebatten dyker upp påett hörn eller att man diskuterar ett behov av män som förebilder för barnen.Med grund i vårt resultat diskuterar vi hur diskurserna påverkar debatten om män iförskolan. Då många artiklar handlar om jämställdhetsdebatten, diskuterar vi hur denkönssegregerade arbetsmarknaden påverkar valet av könsstereotypa yrken och hur män iförskolan påverkas. Slutligen kommer vi in på clickbait-eran och hur det massiva flödetpå medier och behovet av klick på artiklar påverkar debatten. Vi avslutar med attpresentera förslag på vidare forskning.Nyckelord: Diskurs, Förskola, Ideal, Jämställdhet, Media, Män, Maskulinitet

Denna studie undersöker hur genus och normer uttrycks i barnlitteratur. Studien baseras på tre utvalda barnböcker som förekommer på två olika förskolor i Skåne. Syftet med denna studie är att få syn på hur normer beskrivs och illustreras i barnlitteratur med inriktning på genus. Analysmetoden är en kvalitativ textanalys, där vi läst igenom litteraturen flera gånger för att få fram ett resultat. Studiens fokus ligger på vår tolkning av litteraturen. Vi har hämtat inspiration från Filipović (2018) analysstrategier när vi skrev fram vår analys. Teorin vi har använts oss av i vår studie är baserad på genusvetenskap och ett normkritiskt perspektiv. Vi har valt den teorin för att kunna undersöka och söka svar på våra frågeställningar; Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna? Hur framträder könsnormer i text respektive bild i de utvalda böckerna? Analysen består av en intertextuell analys där vi jämför böckerna med varandra utifrån våra frågeställningar. I vår studie framkommer normer som, hur en ska vara utifrån sitt kön och normer om utseende. Genusstrukturer som framträder i litteraturen är feminina och maskulina markörer och det gäller såväl text som illustrationer.Studiens slutsats är att det framkommer olika normer i böckerna, både i texten och i illustrationerna. Genusstrukturerna är genomgående i böckerna och huvudkaraktärerna agerar normbrytande utifrån sitt kön. Utifrån vår studie kan pedagoger få kunskap om normkritiskt perspektiv och genus för att kunna arbeta med det i barngrupper på förskolan. Med hjälp av böcker uppstår många gånger naturliga tillfällen att prata med barn om normer och genus. Böcker är en stor del av förskolebarns vardag och pedagoger kan få bättre kunskap om hur en kan jobba med barnlitteratur i förskolan, vilket kan hjälpa pedagoger att välja ny barnlitteratur ur ett normkritiskt genusperspektiv.

Archaeologists describe the Uinta Fremont (A.D. 0 – 1300) as a mixed foraging-farming society that underwent a dramatic social change from A.D. 700 – 1000. Researchers observe through different architectural styles and subsistence activity a change from large, aggregated settlements to more dispersed and defensively oriented villages and hamlets. The Ideal Free Distribution (IFD) model provides an explanatory framework through which to interpret these changes. IFD predicts the order in which people or animals will occupy habitats based on a habitat’s relative suitability and suggests hypothetical behaviors that people or animals might engage in to improve or maintain the relative suitability of a habitat. One prediction of IFD is that behaviors indicating resource competition will become more frequent when population density increases. I test whether this hypothesis explains changes in storage features by considering storage behavior as a manifestation of resource competition, and I investigate whether storage feature frequency correlates with periods of Fremont population increases and paleoenvironmental degradation. These tests explain aspects of Fremont culture change and suggest future research possibilities. Storage feature frequency, representing resource competition, remains low from A.D. 0 – 700, suggesting that the habitats could absorb growing Fremont populations. After A.D. 700, however, resource competition rose and remained high, a condition that likely spurred the defensive architecture and dispersed settlements that became increasingly common after A.D. 1000. The successes and limitations of applying IFD to the archaeological record point the way toward future uses of the model to investigate settlement spacing and reaffirm the use of radiocarbon data in archaeological science.

Cognitive responses to identity crisis can influence inner harmony, behavior, and decision making while negatively affecting interpersonal relationships. The emotions associated with identity crisis establish the conditions that lead to various forms of conflict. Identity-related conflicts are often intractable and characterized by high levels of stalemates, counterproductive responses, posturing, or one-sided resolution expectations. Furthermore, the onset of dual conflicts brought about by competing internal and external demands has a deleterious impact on conflict strategies and resolution attempts. The purpose of this study was to explored the relationship between the pursuit of the ideal self and intrapersonal conflict as a means to further the understanding of the role identity in conflict. The researcher utilized a mixed-method approach to determine associations between variables. During the quantitative phase of the study, a Pearson’s bivariate correlation was used to establish statistical significance. Research results reveal a strong significant negative correlation between the pursuit of the Ideal Self. A Transcendental Phenomenological inquiry was conducted to explore the essence of the participant’s experience. Participants described the phenomenon as an unachievable, continuous, and emotional maturation process that fosters reflection, restraint, and inner peace. Additionally, the qualitative phase of the study revealed a connection between the pursuit of the ideal-self and an individual’s conflict management style.