With more parts of our lives going digital than ever before, more parts of our lives are also endangered. Not enough research and studies are done on users and their usage of Internet of Things and Smart Homes, which makes them vulnerable to several risks and attacks. However, users are to some extent responsible for their own information and how they choose to protect themselves. If a user for example uses weak or the same passwords on accounts, they are exposed to attacks such as eavesdropping, masquerading and denial of service attacks among others. This thesis aims to research users, what responsibilities they have and what attacks they are exposed to as well as how exposed the users are when using Internet of Things and Smart Homes. It also aims to find out if higher knowledge about attacks and security breaches could affect users’ usage of Internet of Things. By conducting a questionnaire where Internet of Things users are asked and questioned about their habits, the results show that users tend to be irresponsible when connected. They use weak passwords and share them with others, they do not read manuals and security instructions and they take their security for granted and instead put it in the hands of the companies offering Internet of Things products and systems. However, the results from the questionnaire also shows that users are willing to adapt themselves, by both being willing to pay more for security but also by changing their habits online. / När fler och fler delar av våra liv digitaliseras mer än någonsin blir också fler delar av våra liv hotade. Det finns inte tillräcklig forskning och studier på användare och deras användande av Sakernas Internet och Smarta hem vilket gör dem sårbara för flera risker och attacker. Användare är dock till viss del själva ansvariga för sin information och hur de väljer att skydda sig själva. Om en användare till exempel använder svaga eller samma lösenord på konton är de utsatta för attacker såsom avlyssning, Masquerading och Denial of Service. Syftet med denna uppsats är att forska om användare, deras ansvar och vilka attacker de är utsatta för såväl som hur utsatta användarna är när de använder sig av Sakernas internet och Smarta hem. Uppsatsen syftar också till att se om högre kunskap om attacker och säkerhetsrisker kan påverka användares användande av Sakernas internet. Genom att utföra ett frågeformulär där användare av Sakernas internet frågas och ifrågasätts om sina vanor har resultatet visat att användare tenderar att vara oansvariga när de är uppkopplade. De använder svaga lösenord som de delar med andra, de läser inte manualer och säkerhetsföreskrifter och de tar sin säkerhet för givet och lägger den istället i händerna på företagen som erbjuder produkter och system i Sakernas internet. Resultaten från frågeformuläret visar dock också att användare är villiga att anpassa sig, både genom att betala mer för säkerhet men också att ändra sina vanor online.

Most major cell phone manufacturers have been releasing cell phones equipped with Near Field Communication (NFC). At the same time there is also increasing use of mobile payments and user verification with the use of the NFC technology. These trends indicate both the increasing popularity and great potential for increased use of NFC in today’s society. As a result NFC has a huge potential to simplify our everyday tasks, ranging from paying for items to accessing our office or home. In this context we will focus on using NFC together with a Power over Ethernet (PoE) powered circuit board and NFC reader to realize a simple system for granting access to open a locked door. One of the purposes of this realization is to explore what services can be realized when such a system is connected to the home/building network and connected to the Internet. A second purpose is to learn how to use network attached devices, as the concept of the Internet of Things is considered by many to be a driving force in the next generation Internet. This project uses very in expensive and low power hardware, as the number of devices is potentially very large and thus in order to minimize the technology’s impact on the environment we must consider how to minimize the power used – while maintaining the desired user functionality. This bachelor’s thesis project made it possible for a PoE powered circuit board containing a MSP430 microcontroller to work along with a NFC reader, which was connected through the Serial Peripheral Interface (SPI). We hope that the end result of this project will lead to a simpler life by exploiting this increasingly ubiquitous technology. For example, a homeowner could send a one-time key to a repair person who is coming to fix their sink. Similarly a homeowner could send a key to their neighbor which is valid for two weeks so that their neighbor could come into their home to water the plants while they are away on vacation. Another example is lending your apartment key to a friend while you are out of town. / Det blir allt vanligare med närfältskommunikation (NFC) i dagens samhälle, mobiltelefons-tillverkarna börjar utveckla nya telefoner med NFC teknik inbyggd, samtidigt som användningen av NFC ökat. Det sker även en utveckling inom mobila betalningar och användar-verifiering med användning av NFC, då NFC förenklar detta. Med detta sagt kommer vi att arbeta med detta i detta kandidatexamens-arbete där vi fokuserar på NFC samt Power over Ethernet som använder MSP430 chippet som kärna. Med dessa enheter kombinerade kommer en enkel rörelse med ett NFC kort över en NFC läsare som sedan skall ge åtkomst till en låst dörr. Detta i större kombination med en Internetuppkoppling kunna ge ägaren möjligheten att kunna skicka ut dörrnycklar till andra användare. I detta kandidatexamensarbete gjorde vi det möjligt för ett PoE kretskort bestående av ett MPS430 mikroprocessor att samarbeta med en NFC läsare genom SPI protokollet. Genom att utveckla detta projekt hoppas vi att vårt slutresultat leder till en enklare delning av nycklar med hjälp av denna teknologi.

[pt] A ideia principal da Internet das Coisas (IoT) é conectar bilhões de coisas à Internet nos próximos anos, a exemplo de carros, roupas e comidas. Entretanto, muitos problemas precisam ser resolvidos antes que essa ideia possa ser concretizada. Alguns desses problemas estão relacionados à necessidade de construir sistemas para IoT que sejam auto-organizáveis e autoadaptativos. Este trabalho, portanto, apresenta a elaboração do Framework para Internet das Coisas (FIoT), que oferece suporte ao desenvolvimento de aplicações para IoT com essas características. Ele é baseado nos paradigmas de Sistemas Multiagente (SMA) e algumas técnicas abordadas em Aprendizado de Máquina, a exemplo de redes neurais e algoritmos evolutivos. Um agente pode ter algumas características, como autonomia e sociabilidade, que tornam SMAs compatíveis com sistemas que requerem auto-organização. Redes neurais e algoritmos de evolução vêm sendo comumente usados nos estudos de robótica, no intuito de prover autonomia e adaptação à agentes físicos (ex.: robôs, sensores). Para demonstrar o uso do FIoT, dois grupos de problemas em IoT serão instanciados: (i) Cidades Inteligentes e (ii) Quantificação de Coisas. / [en] The agreed fact about the Internet of Things (IoT) is that, within the coming years, billions of resources, such as cars, clothes and foods will be connected to the Internet. However, several challenging issues need to be addressed before the IoT vision becomes a reality. Some open problems are related to the need of building self-organizing and self-adaptive IoT systems. To create IoT applications with these features, this work presents a Framework for Internet of Things (FIoT). Our approach is based on concepts from Multi-Agent Systems (MAS) and Machine Learning Techniques, such as a neural network and evolutionary algorithms. An agent could have characteristics, such as autonomy and social ability, which makes MAS suitable for systems requiring self-organization (SO). Neural networks and algorithms of evolution have been commonly used in robotic studies to provide embodied agents (as robots and sensors) with autonomy and adaptive capabilities. To illustrate the use of FIoT, we derived two different instances from IoT applications: (i) Quantified Things and (ii) Smart Cities. We show how exible points of our framework are instantiated to generate an application.

Internet of things är idag en utveckling som starkt går framåt för att göra samhället mer tekniskt styrt, modernt och för att underlätta för människor. Det finns många branscher och arbetsområden för denna teknik och hissbranschen är en utav dessa. I denna rapport utreds de fördelar som finns med Internet of things inom hissövervakning. Företaget Safeline Sweden AB har tagit fram en produkt för att underlätta övervakningen av hissar på avstånd. En utredning av denna produkt och dess kostnadsfördelar togs fram, för att sedan kunna ta fram en affärsmodell för Safelines nya produkt IMS. Genom intervjuer med potentiella kunder kunde information tas fram angående dagens läge inställningen till ny teknik. Den informationen som kom fram under dessa intervjuer användes för att skapa en affärsmodell som ska användas som grund för en affärplan för Safeline.En affärsmodell skapades för Safeline Sweden AB och deras nya produkt IMS. I affärmodellen framgår det bland annat hur företaget bör lansera den nya produkten, hur kundrelationer ska skapas, utvecklas och behållas. Utifrån intervjuerna valdes det att IMS bör säljas som en systemlösning då det anses vara det bästa för att det ska vara attraktivt och prisvärt för kunderna. / Internet of things is today a development that is strongly moving forward to make society more con-trolled by technology, modern and it will be easier for many people. This technology can be used in many diffrent industries and work areas, such as elevator monitoring. This report evaluates the benefits with Internet of things within elevator monitoring. The company Safeline Sweden AB has developed a product that will make it easier to monitor elevators from a distance. An investigation of this product has been done and what their advantages were. After that, a buisness model was formed for Safelines new product IMS. By interviewing potential customers, the information about the sitaution today and the approach for new technology was discovered. The information from the interviews was then used to create a good and sustainable business model for Safeline.A buisness model was created for Safeline Sweden AB and the produkt IMS. The business model describes how the company should launch the new product, how the customer relations should be created, developed and retained. The information from the interviews made it clear that the IMS should be sold as a system solution because it is considered to be more attractive and be more valu-able for the customers.

As an essential and indispensable contributor to pollinating the world's crops and plants, the honey bee is key to the sustainability of humans' and our ecosystems' continued survival. Following in the footsteps of the companies TietoEvry and Beelabs project, this report also works towards monitoring bees during their daily activities. This project aims to investigate the feasibility of using wireless, battery-driven devices inside beehives to detect the sound of bees using machine learning for edge devices. Beelab has focused on measurements in and around the beehive regarding weight, temperature, barometric pressure and humidity. Sound analysis is still in its infancy with few finished working alternatives; therefore, this project will focus on the sound attribute by implementing machine learning and classification algorithms and applying it to a prototype—the progress is thoroughly documented in this report. The device records a snippet of sound and prepares to send it over a wireless transmission medium. By streamlining the code and optimizing the hardware, the device runs continuously for a month using a small, cheap battery.

With an increasing number of people currently living in urban areas, many cities around the globe are faced with issues such as increased pollution and traffic congestion. In an effort to tackle such challenges, governments and city councils are formulating new and innovative strategies. The integration of ICT with these strategies creates the concept of smart cities. The Internet of Things (IoT) is a key driver for smart city initiatives, making it necessary to have an IT infrastructure that can take advantage of the many benefits that IoT can provide. The Cloudlet is a new infrastructure model that offers cloud-computing capabilities at the edge of the mobile network. This environment is characterized by low latency and high bandwidth, constituting a novel ecosystem where network operators can open their network edge to third parties, allowing them to flexibly and rapidly deploy innovative applications and services towards mobile subscribers. In this thesis, we present a cloudlet architecture that leverages edge computing to provide a platform for IoT devices on top of which many smart city applications can be deployed. We first provide an overview of existing challenges and requirements in IoT systems development. Next, we analyse existing cloudlet solutions. Finally, we present our cloudlet architecture for IoT, including design and a prototype solution. For our cloudlet prototype, we focused on a micro-scale emission model to calculate the CO2 emissions per individual trip of a vehicle, and implemented the functionality that allows us to read CO2 data from CO2 sensors. The location data is obtained from an Android smartphone and is processed in the cloudlet. Finally, we conclude with a performance evaluation. / Med en befolkning som ökar i urbana områden, står många av världens städer inför utmaningar som ökande avgaser och trafikstockning. I ett försök att tackla sådana utmaningar, formulerar regeringar och stadsfullmäktige nya och innovativa strategier. Integrationen av ICT med dessa strategier bildar konceptet smart cities. Internet of Things (IoT) är en drivande faktor för smart city initiativ, vilket gör det nödvändigt för en IT infrastruktur som kan ta till vara på de många fördelar som IoT bidrar med. Cloudlet är en ny infrastrukturell modell som erbjuder datormolnskompetens i mobilnätverkets edge. Denna miljö karakteriseras av låg latens och hög bandbredd, utgörande ett nytt ekosystem där nätverksoperatörer kan hålla deras nätverks-edge öppet för utomstående, vilket tillåter att flexibelt och snabbt utveckla innovativa applikationer och tjänster för mobila subskribenter. I denna avhandling presenterar vi en cloudlet-arkitektur som framhäver edge computing, för att förse en plattform för IoT utrustning där många smart city applikationer kan utvecklas. Vi förser er först med en överblick av existerande utmaningar och krav i IoT systemutveckling. Sedan analyserar vi existerande cloudlet lösningar. Slutligen presenteras vår cloudlet arkitektur för IoT, inklusive design och en prototyplösning. För vår cloudlet-prototyp har vi fokuserat på en modell av mikroskala för att räkna ut CO2 emissioner per enskild resa med fordon, och implementerat en funktion som tillåter oss att läsa CO2 data från CO2 sensorer. Platsdata är inhämtad med hjälp av en Android smartphone och behandlas i cloudlet. Det hela sammanfattas med en prestandaevaluering.

Syfte Syftet med denna uppsats var att identifiera begränsningarna som företag i tidigt skede stöter på vid involvering av användare i produktutvecklingsprocessen. De huvudsakliga begränsningarna för användarcentrerad design samt på vilka sätt dessa kan arbetas runt presenteras och diskuteras. Ett ramverk för effektiva samarbeten med användare presenteras, vilket företag som befinner sig i ett tidigt skede kan följa för att skapa innovativa teknikprodukter. Design/metod Denna studie har till största del genomförts i form av ett flertal praktiska experiment där användare deltagit och bidragit till nya produktkoncept på Shortcut Labs som är en svensk startup. Tillvägagångssättet skedde enligt s.k. ’black box testing’ där ingen klar hypotes användes för varje experiment utan datan från varje steg kom till användning vid planeringen av nästa. Resultat Studien visar att många av begränsningarna för användarcentrerad design som identifierats i tidigare forskning och litteratur gäller även för ett företag i tidigt skede. Därtill tyddliggörs varför ’lead user’-metoden innebär vissa svårigheter för unga tillverkande företag av konsumentprodukter. Ramverket som presenteras som ett resultat av de utförda experimenten är en steg-för-steg guide som ett tillverkande företag i tidigt skede kan följa för att effektivt dra nytta av de olika typer av användare som kan involveras i en produktutvecklingsprocess. Avgränsningar/konsekvenser Tidsramen och omfattningen av studien innebar att det presenterade ramverket endast är framtaget för produktutvecklingsprocessens initiala faser; idégenerering samt konceptutvecklingsfaserna. Den begränsade urvalsgruppen samt mindre mängden av användare kan ha bidragit till snedvridning av insamlad data. Bland utvecklingsmöjligheter för forskning i ämnet föreslås en fortsättning på studien genom produktutvecklingens alla faser inklusive produktlansering. Originalitet/värde Marknaden för IoT-relaterade produkter är fortfarande i sin linda. Studien birdrar till existerande forskning kring användarinvolvering genom att belysa hur detta fungerar för företag i tidiga skeden inom marknaden för sakernas internet. Genomförandet beskrivs ur utvecklingsteamets perspektiv för att se hur man kan skapa innovativa produkter som möter en allt mer krävande användare hårdare marknad. / Purpose The purpose of this thesis was to identify what limitations early stage companies face when involving users in a new product development process. The main limitations of a user centered design approach are stated and solutions or modifications to these limitations are suggested and discussed. A framework that incorporates the proposed solutions was produced that suggests an outline for an effective process that early stage companies can follow if they aim to create innovative products for the IoT market. Design/methodology/approach The research was conducted by first hand experimental research involving users to produce a new product concept at Shortcut Labs, an early stage ‘startup’ company. The experimental ‘black box testing’ approach used was necessary as it allowed the authors to perform experimental studies, based on a non-hypothetical question, to determine the motivation for the next stage. Findings The research conducted found that many of the previously identified limitations of a user centered design approach held true in an early stage company. In addition, key sections of the lead user method are not applicable in an early stage consumer product company due to the market area and substantial resource requirements. The framework produced as a result of the experimental approach proposes a step by step guide in which consumer orientated early stage companies can follow to effectively leverage the inputs from multiple types of users when undertaking an NPD project. Research limitations/implications The limited sample size and locality bias of the involved users was a constraint. Furthermore, the timeframe and scope of the thesis meant that this framework is only applicable during the ideation and concept development stages. Further work is required to establish how to effectively involve users through the remaining phases until product launch. Originality/value The IoT market in which this thesis was conducted is rapidly developing and still in its infancy. Little previous work had been conducted in user involvement specifically for early stage companies or this market. The study looks through the lens of a project development team in order to provide insights to better develop innovative products that meet the needs of an ever more demanding user.

No description available.

The main objective of the study is to examine how to connect a washing machine to the Internet and what benefits it would contribute with within: user convenience, user economics and society environment. A washing machine was connected to the Internet by using a Raspberry Pi and a remote power switch. A Python server was developed in order to extend and control the machines functionality. Which functionality to implement was decided by a market research held in the project. An Android application was developed to interact with the server in order to allow the user to remotely control the machine. The application communicates with the server through an interface that was defined and developed in the project. A lot of focus was put on design and testing of user experience in order to create a user-friendly and intuitive application. The project results in a market research and a developed and evaluated technical solution, including a server and an application, enabling the washing machine to be connected to the Internet. The results also includes a recommendation of a technical solution and a discussion about its continued work and contribution within the three perspectives. The conclusion is that it’s possible to connect a washing machine to the Internet and that the functionality of the recommended application is requested by the common man. Based on the user testing a conclusion is made that the recommended technical solution has a positive effect on the user’s convenience and society environment, but a neutral impact on the users’ economy. The conclusion answers to the problem statement and meets the objective of the report. / Studien har som syfte att undersöka hur en tvättmaskin kan kopplas upp mot internet och vilken nytta den då skulle bidra med gällande: användarens bekvämlighet, användarens ekonomi och samhällets miljö. I projektet kopplades en tvättmaskin upp mot internet med hjälp av en Raspberry Pi och en fjärrströmbrytare. Till Raspberry Pi utvecklades en server för att styra och utöka tvättmaskinens funktionalitet. En marknadsundersökning låg till grund för den funktionalitet som valdes att implementeras i servern. För att ge användaren möjlighet att styra tvättmaskinen på distans utvecklades en applikation till en Android-telefonsom interagerar med servern. Applikationen kommunicerar med servern genom ett gränssnitt som definierades och utvecklades i projektet. För att skapa en användarvänlig och intuitiv applikation lades mycket fokus på design och testande av användbarhet hos applikationen. Projektets resultat är en marknadsundersökning samt en framtagen och utvärderad teknisk lösning, i form av server och applikation, som möjliggör uppkopplandet av en tvättmaskin mot internet. I resultatet ingår även en rekommendation på teknisk lösning och en diskussion om lösningens utvecklingsmöjligheter och nytta i de tre perspektiven. Slutsatsen från studien är att uppkopplingen av en tvättmaskin mot internet är tekniskt möjligt och att funktionaliteten hos den rekommenderade applikationen är något som önskas av gemene man. Baserat på användartester dras slutsatsen att den rekommenderade tekniska lösningen har en positiv effekt på användarens bekvämlighet och samhällets miljö, men en neutral inverkan på användarens ekonomi. Slutsatsen besvarar problemformuleringen samt uppfyller syftet med rapporten.

This thesis is an investigation into the feasibility of one-dimensional Light Detection and Ranging (LIDAR) sensors for tracking the position and motion of trains on railroad classification yards. Carefully monitoring railway traffic in these areas is important, in order to avoid accidents, optimise logistical operations and hence reduce delays. However, existing technologies for tracking trains on regular stretches of train-line, including Radio Frequency Identification (RFID) and Global Positioning System (GPS), have various drawbacks when applied to classification yards. As such, it is pertinent to investigate the extent to which simple LIDAR sensors could be used for this purpose, as part of a basic Internet of Things (IoT) system. To tackle this problem, we considered different ways of positioning the sensors around railway tracks. We then proposed a floating average algorithm for calculating a target object’s velocity using continuous LIDAR distance readings. To know when to apply the algorithm as a train is passing the sensor, we observed how the distance readings varied as a model train passed the sensor. The data was used to construct a Finite-state machine (FSM) that can fully describe the status of trains as they pass the sensor. In order to test our solution, we constructed a prototype sensor node implementing the FSM and evaluated its performance first with a model train and then on actual commuter trains on an outdoors train platform. We found that one-dimensional LIDAR sensors could feasibly be deployed to monitor the position and motion of trains with a high degree of consistency and accuracy. However, LIDAR may need to be corroborated with other types of technology such as RFID so that trains can be distinguished from other moving objects. / Detta projekt undersöker möjligheten att använda endimensionella Light Detection and Ranging (LIDAR) sensorer för att spåra läge och rörelse av tåg på rangerbangårdar. Att övervaka tågtrafik i dessa områden är viktigt för att undvika trafikolyckor, optimera logistiska operationer och därmed minska förseningar. Dagens teknik för att spåra tåg på vanliga tågspår, till exempel Radio Frequency Identification (RFID) och Global Positioning System (GPS), har flera begränsningar när de ska användas till rangerbangårdar. Följaktligen så är det relevant att undersöka till vilken grad enkla LIDAR sensorer kan tillämpas för detta ändamål som en del av ett Internet of Things (IoT) system. För att lösa detta problem, övervägde vi olika sätt att placera sensorerna kring tågspår. Därefter implementerade vi en glidande medelvärdealgoritm för att beräkna målobjektets hastighet genom att använda kontinuerliga LIDAR avståndsmätningar. För att kunna veta när algoritmen skulle tillämpas när riktiga tåg passerade sensorn, noterade vi först hur avståndsmätningarna varierade när ett modelltåg passerade sensorn. Mätningarna användes sedan för att konstruera en ändlig tillståndsmaskin (FSM) som kan fullständigt beskriva statusen av tåget när det åker förbi sensorn. För att testa vår lösning, tillverkade vi en sensornodprototyp med vår FSM implementerad och utvärderade först dess prestationsförmåga med ett modelltåg och sedan med riktiga pendeltåg.Vi observerade att endimensionella LIDAR sensorer kan användas för att övervaka läge och hastighet av tåg med hög precision och konsekventa resultat. Däremot visade sig att LIDAR ska med fördel kombineras med andra typer av teknologi, som till exempel RFID, för att urskilja tåg från andra objekt i rörelse.