Det är viktigt att som lärare reflektera över de böcker eleverna läser i skolan. Syftet i föreliggande studie är därför att undersöka hur flickor och pojkar gestaltas i barnböcker för skolåldrarna 6–9 med temat fotboll. Undersökning och analys görs utifrån tio kapitelböcker med fotboll som motiv. Böckerna analyseras ur ett genusperspektiv och kopplas därefter till didaktiken. Under analysen visade det sig att de utvalda böckerna hade både manliga och kvinnliga huvudpersoner. Böckerna försöker till en viss del motverka stereotypa könsroller men traditionella könsmönster och egenskaper förkommer ändå. Avslutningsvis diskuteras vikten av lärarens arbetssätt och syn i arbetet med genus där jämställdhet och likabehandling är två viktiga begrepp. Dessutom bör genusfrågor uppmärksammas i klassrummet och öppna upp för diskussioner. Slutsatserna som dras av studien är att undersökningsböckerna kan användas i klassrummet om läraren är medveten om att frågor om genus kan uppstå vid läsningen. De frågor som uppstår kan vara ett viktigt underlag för diskussioner och reflektioner.

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder. För elever med läs- och skrivsvårigheter är stöd i kontexten, en uppgift som är uppbyggd med de matematiska symbolerna som består av siffror, samma relationsord och elevnära ord. Slutsatsen är att matematiska textuppgifter inte går att formuleras på samma sätt till elever med språkliga svårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande.   Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats.   Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning. Resultatet visar att leken används olika mycket och på olika sätt i klasserna av lärarna. En del lärare använder den mer och andra mindre.

Undersökningen syftade till att utveckla och utvärdera ett arbetsmaterial för att befästa lägesbegrepp i årskurs 1, genom att integrerar rörelse och lek i lärandemomentet. Materialet utvärderades med hjälp av tre metoder för insamling av data. Metoderna var skriftligt test, observation och intervju. Det insamlade materialet analyserades därefter med både en kvantitativ och en kvalitativ analysmetod för att sammanställa ett resultat. Resultatet visade att eleverna uppskattade aktiviteterna då hela kroppen involverades i lärandeprocessen. Det framkom även genom lekarna att eleverna hade god förståelse för lägesord. Trots detta var det många som hade svårt för att använda orden i muntlig kommunikation med kamraterna. Utifrån Bishops matematiska aktiviteter och Vygotskijs samt Deweys syn på socialt samspel analyseras resultatet vidare i diskussionen. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att rörelse och lek – rörelselek -  kan bidra till att skapa meningsfulla sammanhang där lärande sker på en högre nivå i samspelet med andra.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats. Elevprofil ett är de elever som har ett starktutgångsläge och som behåller detta hela vägen. Elevprofil två är de som inte har ett lika starktutgångsläge men som har en positiv utveckling. Elevprofil tre har ett svagt utgångsläge, alla gårframåt i sin utveckling med avseende på i stort sett alla aspekter. Elevprofil fyra är de som inte harett starkt utgångsläge och som heller inte har någon tydlig utveckling.

No description available.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor. Resultatet redovisas utifrån fem förklaringsmodeller; mognad, hemmiljö, gruppen, skolmiljön samt lärarens betydelse. Resultatet som framkommit i studien är att respondenterna ser olika förklaringsmodeller till elevernas handlande. Gruppens och lärarens betydelse är de mest framkomna förklaringsmodellerna. / Our choice of subject is a direct result of our experiences with the utilization of value based education on the primary school level. From our perspective value based education works effectively in classroom environments, however does not effectively prevent conflicts from arising, for example, in the school yard or in the school hallways. The purpose of the study is to examine, utilizing a qualitative study, teachers’ views on the importance of value  education for primary school pupils. The study  analyzes how teachers understand the relationship between value based education and the application the value based education in pupils’ daily lives. The  method is based on individual interviews with six teachers who all work in primary  school. In the study three perspectives on teaching are briefly presented; all of which have been interpreted by the respondents  in the interviews. The final  discussion is based on five models: maturity, home environment, group belonging,  school environment and the importance of the teacher. The result of the study is that the group and the importance of the teacher are the two most prominent explanations for the students’ practical use of value education.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan. Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ”valt ut” vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ”klyfta” mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden. Sakprosan är i mycket hög grad socialt inbäddad och de följer tydliga normer. Det krävs en hel del fackkunskaper hos läsaren för att kunna förstå sakprosans textinnehåll då innehållet är mycket komplext och informationstätt. Sakprosan upprättar en kontakt mellan text och läsare och texten riktar sig direkt till ett du och uttrycker därmed makt. Denna studie är en kvalitativ studie där insamling av material legat som grund till forskningsbakgrunden samt till teori - och resultat delen. Analysdelen i denna studie har sin grund i en textanalys samt intervjuer som skett med aktuell lärare för en årskurs 3 samt med fyra av hennes elever. Alla dessa delar ligger som grund i diskussionsdelen. Resultatet av denna studie visar att begreppet sakprosa är högst ovanligt att använda vid benämning av icke fiktiva texter i skolan. På ett enkelt sätt kan begreppet sakprosa hänvisa till alla texter som inte är skönlitteratur, fiktionstexter och uppdiktade texter. Studien visar på att det analyserade materialets auktoritet är mycket dålig då innehållet inte uppfyller de krav för vad en bra faktatext bör vara. Texten är enligt studien inte en fullvärdig faktatext och den bör kompletteras med andra material för att bli fullvärdig. Texter och inlärning är som tidigare nämnt komplext och där med bör den aldrig ses som en enkelriktad väg.

Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och diskutera hur lärare i årskurs F-3 beskriver sitt arbete med andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Genom åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare sammanställdes ett material som studerades genom en tematisk analys. Där framkom sex gemensamma aspekter som var utmärkande för ordförrådsundervisningen för andraspråkselever. Studien fann att lärare; lär ut ordförståelse/användning medvetet, skapar en motiverande lärmiljö, använder modersmålet som en läranderesurs, undervisar i ordinlärningsstrategier, hjälper eleverna att bygga semantiska nätverk samt ökar möjligheterna för diskussion och skrivande. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen är att alla lärare i studien stöttar andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Lärarna i studien har ett större fokus på att utveckla det receptiva ordförrådet än det produktiva ordförrådet. De flesta av lärarna visar ett begynnande additivt synsätt på tvåspråkig undervisning. Slutligen beskriver några lärare att de förenklar innehållet medan andra beskriver att de har höga förväntningar på andraspråkseleverna för att stötta deras ordförrådsutveckling.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmål än svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. Frågor vi använt oss av i studien är hur barn och elever med annat modersmål än svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollärares och lärares pedagogiska arbete med språkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle tycker vi detta är ett högst relevant ämne att undersöka inför våra kommande yrkesliv där vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med studien är att få en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmål än svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi få mer kunskap om hur vi som verksamma lärare och förskollärare ska arbeta med dessa barn på bästa sätt för att stödja deras språkutveckling, på våra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gällande barn med annat modersmål än svenskas, ser ut både i förskolan och grundskolan är att få en insikt i varandras arbete. Hur arbetas det med språket i förskolan och vad förväntas barnen kunna när de börjar grundskolan? Genom att se närmare på detta vill vi se en helhet på hur förskolan och grundskolan arbetar med främst språket för barn med annat modersmål än svenska. I studien har vi intervjuar åtta pedagoger, verksamma inom både förskola och skola, för att få en översiktlig bild av hur det pedagogiska arbetet ser ut för barn med annat modersmål än svenska i både förskolan och grundskolan. Vår studie visar inga stora skillnader mellan förskollärares och grundskollärares syn och arbetssätt gällande barn med annat modersmål än svenska. Förskolan och skolan skulle dock kunnat lära mer av varandra för att tillgodose språkutvecklingen hos barn med annat modersmål. Grundskolan tvingas arbeta mer resultatinriktat för att uppnå kursplanens mål och förskolan strävar mer efter samtal och trygghet som grund för språkutveckling för barn med annat modersmål än svenska. / This thesis aims to find out how the educational work with children with a mother tongue other than Swedish, looks in the Swedish preschool and school. Questions we have used in this study is how children and students with mother tongue other than Swedish are introduced in preschool and school and how preschool teachers and teachers work with language development for this category of children. As we move towards a more multicultural society, we think this is a highly relevant topic to consider for our future careers where we are very likely to meet children and pupils with a mother tongue other than Swedish. The idea of this study is to gain an insight into how work with children with a mother tongue other than Swedish is conducted. By this investigation, we want to learn more about how we, as practising teachers and preschool teachers, should work with these children in the best way to support their language development, in our future work. The idea of examining how the educational work for children with a mother tongue other than Swedish looks, both in preschool and primary school, is to get an insight into each other's work. How do you work with the language in preschool, and what are the children expected to know when they start school? We want to see the overview of this. In this study we interviewed eight teachers, active in both preschool and school. The purpose was to get an overall picture of what the educational work is like for children with a mother tongue other than Swedish, both in preschool and elementary school.Our study shows no significant differences between preschool teachers’ and primary school teachers' points of view and work for children with a mother tongue, other than Swedish. Preschool and school should possibly be able to learn more from each other to see the benefit of children with another mother tongues language. Elementary schools are forced to work more result-oriented in order to achieve the requirements of these students. Preschool strives more for the children to feel secure, and focuses on conversation as the basis for language development for children with a mother tongue other than Swedish.