Engelskan är en betydande del av dagens samhälle. Den förändring som skett de senaste 30 åren har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, mycket på grund av teknikens utveckling. Eleverna idag möter stora mängder information på olika språk genom olika medier. Klassrumsmetoderna har inte förändrats i samma takt som samhället och teknikutvecklingen. Därför har vi valt att närmare studera nya metoder för språkutveckling som stämmer överens med dagens samhälle. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar fysiska aktivitetens påverkan på språkinlärning inom engelska ämnet i grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte kommer följande frågor att ställas: vad kännetecknar forskningen om fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska, hur framställs fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska samt vilka strategier identifieras i forskningen? Genom vår systematiska litteratursökning identifierades nio artiklar som användes för att kartlägga forskningen. De sökord och urvalskriterier som formulerades var noga utvalda av oss genom diskussioner och samtal. Begreppet fysisk aktivitet i lärandesyfte likställer vi i denna översikt med engelskans embodied learning och det omfattar den inlärningen som sker genom att man använder sin kropp och sina sinnen för att lära i kontrast till traditionell undervisning som oftare handlar om att sitta stilla och tyst för att arbeta. I denna kunskapsöversikt kommer det redogöras för forskning genomförd med både kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder. Resultatet visar att fysisk aktivitet i lärandesyfte är positivt för inlärningen av ett nytt språk men även för andra ämnen. Utöver detta kan metoden lätt implementeras i undervisningen. Fysisk aktivitet i lärandesammanhang utvecklar kognitiva funktioner såsom korttidsminnesförmåga och minnesprestanda, vilket är viktigt att utveckla i unga år. Gester, tal och tänkande har ett sammanflätat förhållande till varandra. Verktyg som gester och ikoniska rörelser befäster nya ord kunskaper i långtidsminnet genom denna sammanflätning. Metoder som utvecklar elevernas förmåga att långtidslagra språkliga kunskaper är viktiga för elevernas fortsatta språkutveckling och skolgång. Fysisk aktivitet kan troligtvis användas i alla åldersgrupper med vissa anpassningar, detta eftersom fysisk aktivitet i lärandesammanhang inte har en tydlig modell för applicering.

Läsning har varit föremål för Skolverkets uppmärksamhet de senaste åren. Bland annat genom Läslyftet har Skolverket arbetat för att lyfta läsresultaten i Sverige. Den här uppsatsen fokuserar på förskollärares och lärares uppfattningar om vad som är viktigt i arbetet med barn med svårigheter i lässituationer. Kopplat till barn i svårigheter finns styrdokument med begrepp som rör barn i behov av stöd. Förskollärarnas uppfattning om begreppet barn i behov av särskilt stöd och lärarnas uppfattning om begreppet extra anpassningar är föremål för analys i den här uppsatsen. Syftet är att skapa större kunskap om hur några förskollärare och lärare uppfattar sitt arbete med barn i svårigheter i lässituationer i förskola, förskoleklass och grundskolan år 1-2. Att skapa kunskap om hur förskollärare och lärare uppfattar begrepp som handlar om anpassningar och stöd kan ge speciallärare en förståelse för hur uppfattningarna som formar barns tidiga läsutveckling kan se ut. En sådan kunskap kan hjälpa speciallärare att samarbeta med lärare i yngre år samt att skapa goda förutsättningar för elever i grundskolans senare år. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats vilket innebär att det är förskollärarnas och lärarnas uppfattningar som analyseras. Fyra förskollärare och fyra lärare har intervjuats. Dessa förskollärares och lärares utsagor har förts in kategorier som utgör resultatet. Resultatet visar två huvudsakliga kategorier i vad förskollärarna och lärarna uppfattar som viktigt i arbetet med barn i svårigheter i lässituationer. Kategorierna är förskollärarens och lärarens roll samt framgångsrika metoder. Angående extra anpassningar är slutsatsen att lärarna är av uppfattningen att det är svårt att dra en gräns mellan extra anpassningar och den dagliga verksamheten. De definierar extra anpassningar som något utöver den ordinarie undervisningen. Förskollärarna ansåg att alla barn är i behov av stöd, men att särskilt stöd är mer än det allmänna stödet. Resultatet visar att förskollärare och lärare har svårt att uttrycka sig om vad som skiljer sig mellan särskilt stöd, extra anpassningar och allmänt stöd till alla barn. De uttryckte även osäkerhet när det gäller att uttrycka sig om barn i svårigheter i lässituationer. Troligtvis beror denna osäkerhet om specialpedagogiska insatser och begrepp för barn i svårigheter i lässituationer på en vilja att inkludera samtliga barn i arbetet med läsning.

Elevers skrivutveckling är en central del av kursplanen för ämnet svenska, ändå prioriteras inte elevers skrivande i samma omfattning som elevers läsande. Därför vill vi i den här kunskapsöversikten fokusera på vad som påverkar elevers skrivande och vad som verkar skrivutvecklande. Vi vill i den här kunskapsöversikt skapa en djupare förståelse för vad forskningen påvisar inom området för skrivutveckling i grundskolans tidiga år. Syftet med kunskapsöversikten är att ge lärarstudenter och verksamma lärare överblick av delar av det vetenskapliga kunskapsläget för elevers skrivutveckling. I texten vill vi svara på vilka faktorer som kan bidra till att elevers skrivande utvecklas. Vi har i arbetsprocessen sök efter forskning via olika databaser och gjort en systematisk sammanställning och kritisk granskning av forskningsresultat. Vi har sedan analyserat de insamlade materialet och framställt en tematisk sammanställning av resultaten från olika forskningsstudier. Resultatet av kunskapsöversikten visar att elevers motivation till skrivande är en förutsättning för skrivutveckling och att användandet av digitala verktyg i undervisningen underlättar elevers skrivande. Kamratrespons och lärarstöd är bidragande för att utveckla elevers skrivande genom att eleverna får bearbeta sina texter. Det framkommer även att dramatisering av berättande texter kan vara en gynnsam metod för att skapa förståelse för hur en text är ett sätt att kommunicera. Sist lyfts att autentiskt material och autentiska uppgifter i undervisningen bidrar till att eleverna skapar förståelse för och om texters innehåll och syfte.

I föreliggande studie undersöks hur innehåll, form och funktion i lågstadieelevers skrivande framställs i klassrumssamtal om textskapande. Materialet består av sex inspelade samtal, vilka har analyserats och kategoriserats utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Ivaničs (2004) skrivdiskurser. Resultaten visar att färdighetsdiskursen med fokus på textens form där replikskiften om ordval, stavning, interpunktion, meningar och meningsbyggnad, verbböjning och bruk av versaler dominerar samtalen. Även processdiskursen med fokus på skribentbyte och samskrivning återfinns. Kreativitetsdiskursen kan skönjas i replikskiften om textens innehåll, och genrediskursen anas genom den textstruktur som står på tavlan och som eleverna följer när de skriver. Den sociala praktikdiskursen finns närvarande genom att de elevtexter som skrivs ska finnas med i en utställning på skolan. Det förekommer inga replikskiften som visar att en sociopolitisk diskurs, där skribenten förväntas utveckla en kritisk medvetenhet, finns närvarande i samtalen. Det är således textens form som står i fokus när lärare och elever samtalar i den undersökta skrivsituationen.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogers erfarenheter och upplevelser av språkutvecklande undervisning i grundskolans yngre åldrar ligger till grund för studien och analyseras med en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts på fyra skolor med tio pedagoger som undervisar från förskoleklass till och med årskurs tre. Data till studien har erhållits genom halvstrukturerade intervjuer med tillgång till öppna svarsalternativ.   Resultatet visar att de tio pedagogerna har liknande positiva upplevelser av språkstimulerande och språkutvecklande metoder som exempelvis Bornholmsmodellen och genrepedagogik. Dock skilde sig arbetsgången åt och det har vid analys uppkommit intressanta likheter och skillnader gällande val av metoder och material, vilka kan förmodas härröra till pedagogernas utbildning.   Aktuell forskning behandlar i huvudsak andraspråkselevers språkutveckling. Slutsatsen av vår studie är dock att ett språkutvecklande arbetssätt inte gynnar enbart andraspråkselever. Ett språkutvecklande arbetssätt gynnar språkutvecklingen och därmed även kunskapsutvecklingen för samtliga elever i dagens skola.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka tidiga insatser som finns att tillgå för de elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Vidare har det även varit av intresse att studera vilka diskurser som framträder när lärare talar om tidiga insatser och hur dessa fungerar. Följande forskningsfrågor har legat som grund för studien: Ur ett lärarperspektiv, får elever i åk F-3 de insatser de är i behov av och hur ser dessa tidiga insatser ut för elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter? samt Vilka diskurser framträder i lärares tal om tidiga insatser och hur fungerar insatserna för elever i åk F-3 som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter? För att undersöka ovanstående har utgångspunkt tagits i det sociokulturella perspektivet på lärandet där scaffolding legat som grund samt det poststrukturalistiska perspektivet med fokus på diskurser. Genom att använda en kvalitativ enkät med merparten öppna frågor har studiens forskningsfrågor kunnat besvaras. Resultatet bygger på 95 informanter vilket ger studien hög generaliserbarhet samt validitet. Enkäten har delats via det sociala forumet Facebook för att möjliggöra en stor spridning på informanterna.  Resultatet belyser att trots användandet av det obligatoriska bedömningsstödet som delvis används för att identifiera vilka elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter, är det ändå cirka 11% av skolorna som inte tillsätter tidiga insatser trots att behovet finns. Merparten av informanterna talar om att de tidiga insatserna inte är fullt fungerande. Informanternas språkbruk om specialläraren och specialpedagogen visar att dennes insatser är av stor vikt för att möjliggöra och tillgodose elevernas behov av tidiga insatser. Trots detta talar en del informanter om att det inte finns någon speciallärare eller specialpedagog på skolan.  En slutsats som framkommit av den insamlade datan är att de flesta skolorna använder tidiga insatser för att stötta eleverna i deras matematiska lärande, vilket går i linje med forskning som belyser tidiga insatser som en viktig del för att stötta elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter (Gersten m.fl., 2005). Några av de insatser som benämns flertalet gånger är undervisning med speciallärare och specialpedagog, intensivträning samt arbete med konkret material. Nyckelord: diskurs, grundläggande taluppfattning, grundskolans tidiga år, lärarperspektiv, matematiksvårigheter, scaffolding samt tidiga insatser.

Idén till denna studie kom när ett barn talade om att vår planet skulle må bättre om vi återanvände saker. Däri väcktes vår idé om en låne-/bytesplattform mellan förskolor av material som tillfälligt inte används på förskolan. Vår studie har förankrats teoretiskt i läroplansteori samt forskning om utbildning inom hållbar utveckling i barns tidiga levnadsår. Syftet med studien var att undersöka hur verksamma inom förskolan förhåller sig till en låne-/bytesplattform, där material som inte används på en förskola återanvänds på en annan förskola, i arbetet för hållbar utveckling. Studien har genomförts i två delar, delstudie I och delstudie II utifrån kvantitativ metodik. Delstudie I omfattade 13 förskolor inom ett förskoleområde och bestod av ett projekt med en epostplattform för utbyte som skulle följas upp i form av en enkät. Delstudie I upphörde efter utebliven aktivitet bland verksamma inom förskoleområdet. Delstudie II genomfördes därefter i form av webbenkät publicerad på Facebook, för att nå ut till olika delar i landet med flera verksamma personer inom förskolan. Resultatet från delstudie II visade att en större del av de 60 respondenterna ansåg att en låne/bytesplattform kunde ha en positiv effekt på den hållbara utvecklingens tre dimensioner dvs. ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dels uppfattade respondenterna att låne-/bytesplattformen var miljövänligt och ekonomiskt fördelaktigt men också ett sätt för barnen att skapa förståelse för andra människors livssituationer. Dock visade resultatet från båda delstudierna att olika faktorer kan påverka låne-/bytesplattormens tillämpning på förskolorna. Studien i sin helhet visar att det finns en potential för en låne-/bytesplattform och att den har inverkan på arbetet med hållbar utveckling inom förskolan.

Digitala verktyg utgör en allt större del i förskolebarns vardag och inte minst syns detta i förskolan där de digitala verktygen används allt mer i den pedagogiska undervisningen. Inom ramen för denna studie har barn på en förskola i en medelstor stad i Sverige iakttagits genom kvalitativ observationsmetod. Samtliga barn som ingår i studien har flerspråkiga föräldrar och bor i ett mångkulturellt område. Observationerna har riktats främst mot den lek som förekommer vid användning av surfplattor och den lek som formas av samspelet mellan det digitala och barnen, samt mellan barnen i den digitala leken. Det kommunikationsteoretiska synsättet är studiens vetenskapliga utgångspunkt. Kommunikationsteorin, där leksignaler och lekram är viktiga beståndsdelar, används även i arbetet med att analysera resultatet och få svar på studien frågeställningar. Studien belyser hur de digitala verktygen påverkar barns lek och samspel med varandra. Den visar även på hur barn samspelar med de digitala verktygen. Ytterligare en dimension som denna studie belyser, är att den användarvänliga surfplattan gör att barn som talar olika språk får ett verktyg som överbryggar olikheter och att den osäkerhet som kan bli följd av sociala svårigheter eller språkförbristning utjämnas. I resultatet ses att digitala verktyg i förskolemiljö är ypperliga redskap för att öka barns samspel och lek, under förutsättning att det finns pedagoger som stödjer barnen och är närvarande lekkamrater. / Digital tools form an increasingly large part of preschool children's everyday life, and this is not least visible in preschool, where digital tools are used more and more in pedagogical teaching. Within the framework of this study, children at a preschool in a medium-sized city in Sweden have been observed through a qualitative observation method. All the children included in the study have multilingual parents and live in a multicultural area. The observations have been directed primarily at the play that occurs when using tablets and the play that is shaped by the interaction between the digital and the children, as well as between the children in the digital play. The communication theoretical approach is the study's scientific point of departure. The communication theory, where play signals and play framework are important components, is also used in the work of analysing the results and getting answers to the study's questions. The study highlights how digital tools affect children's play and interaction with each other. It also shows how children interact with the digital tools. Another dimension that this study highlights is that the user-friendly tablet means that children who speak different languages get a tool that bridges differences and that the uncertainty that can result from social difficulties or language deficiency is smoothed out. The results show that digital tools in a preschool environment are a excellent tools for increasing children's interaction and play, provided that there are educators who support the children and are present playmates.