Syftet med observationsstudien är att belysa hur den skriftspråkliga miljön i klassrummet kan te sig för elever i grundskolans tidiga år. Skriftspråklig miljö avser den miljö som kan påverka och främja elevers utveckling av literacy, det vill säga deras förmåga att använda språket skriftligt och muntligt. Datainsamling har genomförts via observation samt informella samtal med lärare och elever. Urvalsmetoden är målinriktat urval, kriterierna är att deltagarna är klasslärare för elever i årskurs ett, två eller tre samt behörig lärare i ämnet svenska. I studien undersöks tre klassrum med sammanlagt fyra lärare som arbetar på en landsbygdsskola, en tätortsskola respektive en stadsskola. Insamlad data har analyserats med hjälp av metodansatsen grundad teori. Resultatet av studien är kategoriserat i fem teman som kan förstås som framträdande drag i klassrummets skriftspråkliga miljö. Dessa teman är: Att använda och förklara ord och begrepp Att låta elever vara lärresurser för varandra Att synliggöra undervisningens mål samt kognitiva strategier Att vara lyhörd för elevers erfarenheter och nyfikenhet Att göra läs- och skrivmaterial lättillgängligt och funktionellt för elever I den avslutande reflektionen av studiens resultat framkommer det att i undervisningen som syftar till att främja elevers utveckling av literacy är eleverna ansvarstagande och medvetna aktörer samt lärandet är i centrum.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete.

Denna studie syftar till att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Studien undersökte också vilka fördelar och nackdelar utomhuspedagogik för med sig och vilka effekter lärarna kunde se på elevernas lärande. Undersökningen bygger på observationer och en webbaserad enkätundersökning med lärare verksamma i grundskolans tidiga åldrar som undervisar i biologiämnet. Resultatet visade att majoriteten av de lärare som besvarade enkäten använder sig regelbundet av utomhuspedagogik i samband med naturvetenskaplig undervisning. Lärarna ansåg att utomhuspedagogik bidrog till en mer konkret undervisning där eleverna får erfara autentiska förstahandsupplevelser. Skiftande väder och resursbrist var två utmaningar lärare ställdes inför vid utomhusförlagd undervisning. Slutsatsen i detta arbete är att utomhuspedagogik har en positiv effekt på elevers lärande i biologiundervisningen.

Läsning är en basfärdighet, avgörande för hur elever klarar sig både i skolan och i samhället. Tidigare forskning visar ett starkt samband mellan läsmotivation och läsförmåga. Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka faktorer i skolans lärandemiljö som stärker elevernas läsmotivation, med inriktning på de faktorer som läraren själv kan påverka i klassrumsmiljön i grundskolans tidiga år.  För att besvara denna fråga har systematiska sökningar genomförts i databaser, vilket resulterat i tio studier som valts efter en noggrann kvalitets- och relevansgranskning. Utifrån dessa forskningsresultat har sex faktorer som läraren kan påverka i lärandemiljön kunnat urskiljas som framgångsrika för att stärka läsmotivationen: den fysiska miljön, lärarens val av läsmaterial, samtal om böcker i dialog med eleverna, läraren som vägledare, kreativ bearbetning samt möjlighet till egna val. De generella slutsatser som dras är att inre läsmotivation uppstår i en lärandemiljö där elevers behov av självständighet, samhörighet och känsla av kompetens blir tillfredsställda i läsundervisningen och att lärare själva kan påverka lärandemiljön i den riktningen genom de faktorer som resultatet visar. Avslutningsvis diskuteras hur dessa slutsatser relaterar till undervisningspraktiken i dagens svenska skola och förslag på vidare forskning ges.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning identifierat om hur olika former av naturvetenskapsundervisning kan främja elevers motivation att lära, och intresse för hållbar utveckling. Den svenska läroplanen genomsyras av hållbar utveckling. I de naturvetenskapliga ämnena framgår det att eleverna ska utveckla kunskaper som de kan tillämpa för att bidra till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är komplext och att det saknas underlag för hur denna undervisning ska bedrivas. Elevers lärande riskerar dessutom att försämras på grund av att deras motivation och intresse inte beaktas. Den aktuella litteraturstudien ämnar därmed att behandla följande frågeställningar: Vilka former för naturvetenskaplig undervisning bjuds elever i årkurs F-3 in att delta i om hållbar utveckling? Hur kan dessa former av undervisning förstås bidra till att främja elevers intresse och motivation till att lära om hållbar utveckling? Studien baseras på vetenskapliga artiklar som samlades in via databaser och kedjesökningar. De vetenskapliga texterna har analyserats genom tillämpandet av tematisk analys. Studiens resultat visar att elevers intresse och motivation kan främjas genom undervisning som synliggör dilemman, undervisning utanför skolan, undervisning som bjuder in till kreativt deltagande och undervisning som utgår från digitala resurser. Denna litteraturstudie kan stötta redan etablerade lärare och blivande lärare i deras didaktiska val av undervisningsformer om hållbar utveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera en del av de framgångsfaktorer och hinder som existerar i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning. För att kunna undersöka detta ställdes två frågor, Vilka framgångsfaktorer finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning?  samt Vilka hinder finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning? Genom att genomföra en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC, ERC, SwePub, Google scholar och Diva-portal fann vi de artiklar som denna kunskapsöversikt bygger på. I processen har boolesk söklogik i kombination med trunkering och specifika sökord använts för att få ett så precist resultat som möjligt. Även kedjesökningar har genomförts. Totalt valdes 19 artiklar ut för granskning.  För att möjliggöra en tydlig presentation har resultatet delats in i fyra delar:  inkludering i relation till elever med stor tillgång till matematik, inkludering i relation till elever i matematiksvårigheter, framgångsfaktorer för inkluderande matematikundervisning samt hinder för inkluderande matematikundervisning. Resultatet speglar både hinder och framgångsfaktorer i arbete mot en inkluderande matematikundervisning. Framgångsfaktorer som identifierats är bland annat CRA-metoden (Concrete, representational, abstract) vilket innebär att eleverna arbetar med konkret material för att nå det abstrakta tänkandet, differentierad undervisning och kooperativt lärande. De hinder som identifierats och som påverkar möjligheten till inkludering på ett negativt sätt är tid för att planera och ta vara på kunskaperna som finns inom skolorganisationen samt kunskap om hur lärarna ska möta alla elevers olikheter i klassrummet.  Forskning kring inkludering i relation till skolämnet matematik visar på att den mest betydande framgångsfaktorn för inkludering är differentierad undervisning. Av resultatet går det att utläsa att den gemensamma nämnaren för de allra flesta hinder i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning är tid för samplanering och kunskapsutbyte.   Nyckelord: Differentierad matematikundervisning, framgångsfaktorer och hinder för inkludering, grundskolans tidiga år och kooperativt lärande.

Bråk är ett ämnesområde inom matematik som introduceras i grundskolans tidiga år. Elevers kunskapsutveckling för bråk är viktig då den ligger till grund för vidare förståelse i andra matematiska områden såsom algebra, procent och tal i decimalform. Studien är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv att se på lärande där samspel, relationer, språk och elevers proximala utvecklingszon är central. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur bråkundervisning kan bedrivas och hur lärare planerar sin undervisning för att tillmötesgå elever. För att besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ metod där fyra lärare intervjuades om sin bråkundervisning genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod. Ur analysen framkom det att elever är i behov av att utveckla grundläggande kunskaper om bråkdelars lika storlek i förhållande till helheten för att förstå vad bråk handlar om. Undervisning om bråk behöver vara varierad och välplanerad för att lärare ska kunna möta alla elevers behov och förutsättningar.

Examensarbetet inriktar sig mot fysisk aktivitet och hur pedagoger i årskurserna 1-3 implementerar rörelse i sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur pedagoger arbetar med fysisk aktivitet samt hur en lektionsplanering skulle kunna utformas för att införa mer daglig fysisk aktivitet i undervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ och en kvantitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer och femton enkätundersökningar ligger till grund. Det insamlade materialet analyserades både av kvalitativa och kvantitativ analysmetoder för att kunna presentera resultatet. Resultatet visar att pedagoger ser fördelar med att implementera fysisk aktivitet men att det uppstår hinder då det finns för få tillgängliga lektionsmaterial. Utifrån resultatet har en lektionsplanering utformats för att främja fysisk aktivitet i åldrarna 1-3. Lektionsplaneringen har utgått från pedagogerna där ett klassrum och elevperspektiv bör tas i beaktning. Slutsatsen som kan tolkas av resultatet är att pedagoger har en positiv inställning till fysisk aktivitet men att det finns för få lektionsmaterial med fysisk aktivitet inom årskurserna 1-3.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur klimatundervisning i skolans tidiga år kan utformas för att bidra till miljövänliga attityder och beteenden i klimatundervisning. Arbetet behandlar även hur lärare kan minska klimatångest hos elever i klimatundervisning. Ämnet är av stor relevans att undersöka då forskning om klimatundervisning i förskoleklassen och skolans 1–3 (F–3) är begränsad.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes en informationssökning i databaserna ERC och ERIC. Olika sökord har kombinerats med hjälp av boolesk sökteknik och frassökning för att hitta relevanta källor. Ytterligare sökteknik som använts är kedjesökning med hjälp av valda forskningsartiklars referenslistor. Totalt valdes 21 artiklar och rapporter ut. Då forskning om klimatundervisning i skolans tidiga år är begränsad har generaliseringar gjorts utifrån vad utvald forskning om klimatundervisning för andra årskurser än skolans F–3 beskriver.  Resultatet presenterar användbara undervisningsstrategier med varierande arbetssätt som kan vara gynnsamma i klimatundervisning för att utveckla positiva attityder och beteenden. Exempel på strategier som tas upp är diskussioner, att möta klimatvetenskapen, hantera missuppfattningar samt att göra lokala projekt. Dessa strategier kan implementeras i undervisningen genom erfarenhetsbaserat lärande, rollspel och användning av skönlitteratur. Arbetssätten som presenteras kan minska klimatångest och istället bidra till hopp för att utveckla miljövänliga attityder och beteenden. Slutsatserna som dras i kunskapsöversikten är att arbetet med klimatundervisning bör påbörjas i så tidig ålder som möjligt trots bristande direktiv från läroplanen för grundskola samt för förskoleklassen och fritidshem (LGR11). Att lärare för de lägre årskurserna kan välja att inte genomföra klimatundervisning med tanke på de bristande direktiven samt i oro för att väcka negativa känslor som klimatångest hos elever är ännu en slutsats som dras. På grund av att klimatångest är ett faktiskt problem är det av största vikt att fokusera på undervisning som bidrar till hopp.

Engelskan är en betydande del av dagens samhälle. Den förändring som skett de senaste 30 åren har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, mycket på grund av teknikensutveckling. Eleverna idag möter stora mängder information på olika språk genom olika medier. Klassrumsmetoderna har inte förändrats i samma takt som samhället och teknikutvecklingen. Därför har vi valt att närmare studera nya metoder för språkutveckling som stämmer överens med dagens samhälle. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar fysiska aktivitetens påverkan på språkinlärning inom engelska ämnet i grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte kommer följande frågor att ställas: vad kännetecknar forskningen om fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska, hur framställs fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska samt vilka strategier identifieras i forskningen? Genom vår systematiska litteratursökning identifierades nio artiklar som användes för att kartlägga forskningen. De sökord och urvalskriterier som formulerades var noga utvalda av oss genom diskussioner och samtal. Begreppet fysisk aktivitet i lärandesyfte likställer vi i denna översikt med engelskans embodied learning och det omfattar den inlärningen som sker genom att man använder sin kropp och sina sinnen för att lära i kontrast till traditionell undervisning som oftare handlar om att sitta stilla och tyst för att arbeta. I denna kunskapsöversikt kommer det redogöras för forskning genomförd med både kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder. Resultatet visar att fysisk aktivitet i lärandesyfte är positivt för inlärningen av ett nytt språk men även för andra ämnen. Utöver detta kan metoden lätt implementeras i undervisningen. Fysisk aktivitet i lärandesammanhang utvecklar kognitiva funktioner såsom korttidsminnesförmåga och minnesprestanda, vilket är viktigt att utveckla i unga år. Gester, tal och tänkande har ett sammanflätat förhållande till varandra. Verktyg som gester och ikoniska rörelser befäster nya ordkunskaper i långtidsminnet genom denna sammanflätning. Metoder som utvecklar elevernas förmåga att långtidslagra språkliga kunskaper är viktiga för elevernas fortsatta språkutveckling och skolgång. Fysisk aktivitet kan troligtvis användas i alla åldersgrupper med vissa anpassningar, detta eftersom fysisk aktivitet i lärandesammanhang inte har en tydlig modell för applicering.