<p>Bakgrund: Dagens näringsliv har fått en alltmer global prägel och de flesta börsnoterade företagen har internationella kontakter i någon form. EU- parlamentet har beslutat att alla bolag vars aktier eller skuldebrev är noterade på en börs ska upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS, och detta måste följas av samtliga noterade bolag inom EU senast 1 januari, 2005. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur väl anpassade små svenska företag är och vilka eventuella problem de har i anpassningen till IFRS. Syftet är vidare att skapa en beskrivande modell över hur företagens anpassningsprojekt bör utformas. </p><p>Avgränsningar: Med små företag avses i denna uppsats företag som är noterade på de officiella listorna och har en omsättning som understiger 200 miljoner kronor. De officiella listorna är A-listan, O-listan, NGM (New Growth Market) och Aktietorget. Genomförande: Informationen i det empiriska avsnittet har erhållits genom att kvalitativa telefonintervjuer genomförts. </p><p>Resultat: Små svenska börsnoterade bolag har ganska låg medvetenhet om vad som krävs av dem i övergången till IFRS vilket tyder på att de är relativt dåligt anpassade till de nya reglerna. På grund av företagens utformning kan vissa företag ändå klara övergången utan några större problem.</p>

Bakgrund: Dagens näringsliv har fått en alltmer global prägel och de flesta börsnoterade företagen har internationella kontakter i någon form. EU- parlamentet har beslutat att alla bolag vars aktier eller skuldebrev är noterade på en börs ska upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS, och detta måste följas av samtliga noterade bolag inom EU senast 1 januari, 2005. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur väl anpassade små svenska företag är och vilka eventuella problem de har i anpassningen till IFRS. Syftet är vidare att skapa en beskrivande modell över hur företagens anpassningsprojekt bör utformas. Avgränsningar: Med små företag avses i denna uppsats företag som är noterade på de officiella listorna och har en omsättning som understiger 200 miljoner kronor. De officiella listorna är A-listan, O-listan, NGM (New Growth Market) och Aktietorget. Genomförande: Informationen i det empiriska avsnittet har erhållits genom att kvalitativa telefonintervjuer genomförts. Resultat: Små svenska börsnoterade bolag har ganska låg medvetenhet om vad som krävs av dem i övergången till IFRS vilket tyder på att de är relativt dåligt anpassade till de nya reglerna. På grund av företagens utformning kan vissa företag ändå klara övergången utan några större problem.

SAMMANFATTNING [SV] Projektledarens ansvar i ett projekt är att leda sin projektgrupp till uppsatta mål med fastställda kravspecifikationer. Dessa mål skall vara uppnådda inom en tidsanpassad och ekonomisk ram. För att nå dessa ramar bör en projektledare tidigt planera genomförandet och upprätta en ekonomisk plan för projektet. De konsekvenser som uppstår vid komplexa projekt då projektledaren inte förfogar över tillräcklig med kompetens leder till ekonomiska förluster samt ett misslyckat projekt. Vilka kompetenser bör en projektledare behärska? På vilka sätt behärskas dessa kompetenser? Med vilka verktyg eller metoder kan kompetenserna utnyttjas vid planeringen av projekten för att undvika problem? Det är dessa frågeställningar som för ihop denna studie om projektledarens kompetensutveckling i mål av att ta fram en kompetensutvecklings modell. Studien ger en blick över projektledningens alla stadier och vad projektledarens roll är i samtliga faser. Sedan beskrivs begreppet kompetens och hur individen utvecklar sin förmåga att leda projekt. Studien har genomförts i samarbete med byggföretaget JM AB där metoden för studien består av tre moment. En omfattande litteraturstudie har genomförts där det teoretiska perspektivet runt projektledning har analyserats. Intervjuer med projektledare och platsbesök genomfördes för en djupare förståelse över hur JM AB arbetar med tidsplaner och befintliga kompetensutvecklingsplaner. Studien påvisar att projektledarna på JM AB är främst delaktiga i tidiga skeden samt det avslutande skedet. I förstudien och planeringen är de främsta arbetsuppgifterna för projektledaren att fungera som en ackvisitör, upprätta olika ekonomiska budgetar samt att ta fram en huvudtidplan för det aktuella projektet. I genomförandet är det av stor vikt att projektledaren skapar en god sammanhållning mellan de inblandade parterna. På så sätt alstras en god klarhet mellan projektmedarbetarna och produktionen effektiviseras. Vid ett projektslut är det kunden som står i fokus. Där en god kommunikation emellan kunder, projektledare samt mäklare ger upphov till de förutsättningar som kunden behöver för inflyttning är till hands. Examensarbetet konstaterar att projekt oftast blir uppdelade mellan projektmedarbetare. Detta framför krav på att projektledaren ska inneha en bred kompetens, där helhetsbilden över projektet ansågs vara en viktig del av projektledarens kompetens. Följaktligen blir att fungera som kärnan i projektet kombinerad med den sociala kompetensen en central del. Vidare fastställde examensarbetet att projektledarens kompetensutveckling först och främst sker i det dagliga arbetet. Där erfarenhet från tidigare arbeten utgjorde den största kompetensutvecklingen. Förutom erfarenhetsläran bidrar även aktiviteter som formella kurser till en kompetensutveckling hos projektledaren. Studien belyser dessutom projektledarens varierande planeringsverktyg, där även en jämförelse dras mellan planeringsverktygen Powerproject och Microsoft Project. Genom jämförelsen mellan programmen dras slutsatser angående för och nackdelarna med programmen samt hur dessa bidrar till mindre ekonomiska förluster. / A project manager's responsibility in a project is to lead the project to specified goals with defined specifications. These goals must be achieved within a time related and economic framework. To achieve these goals, a project manager needs to early plan and implement a financial plan for the project. If the project manager lacks sufficient competence it may result in financial losses and failed project.  The present thesis was accomplished in collaboration with the construction company, JM AB, and the study consists of three parts. An extensive literature review has been conducted in which the theoretical perspective around the project have been analyzed. Interviews with project managers and site visits were conducted in order to achieve a deeper understanding of how JM works with timetables and existing competency development plans. The study shows that the project manager at JM AB is primarily involved in the early stages and the final stage of the project planning. Furthermore, this thesis showed that the project manager's skills development first of all takes place in daily work. In addition, the results showed that experience from previous work constitutes the most important skills development for the project managers and that activities such as formal courses also a contribute to stronger competence for the project manager.

Det här examensarbetet har utförts åt företaget SSM där syftet var att standardisera deras tidsplaner och arbetssätt kring planering i produktionen.   Detta arbete har grundat sig på analys av några av SSM:s tidsplaner inom produktion, där dessa har granskats in i minsta detalj. Tre av sex projekt har studerats djupare och författarna har sedan gjort egna standardmallar som baserats på dessa. Utöver detta har även intervjuer/möten hållits med tidsplanerare både inom företaget men även utanför.   Dessa metoder resulterade i slutsatsen att alla platschefer på SSM samt personal på projekteringssidan bör använda sig utav Vico Office i framtiden för att en standardisering av tidsplanerna ska ske. Detta då programmet sparar återanvändbar information från varje projekt som genomförts, vilket på så sätt kan nyttjas i kommande projekt. I programmet finns olika verktyg för hur man väljer att presentera tidsplanen vilka framgår i rapporten.   Efter att ha provat på programmets olika funktioner rekommenderas att företaget använder sig utav det i framtiden då de kan kombinera olika planeringsverktyg samt koppla ihop modellen med bl.a. kostnader, mängder, resurser och tid. Anpassade standardmallar har tagits fram för att förenkla och standardisera tidsplaneringen enligt SSM:s arbetsprocesser. / This thesis has been carried out for the company SSM where the purpose was to standardize their time schedules and also their working methods regarding planning in production.   To achieve this, the thesis has mostly been based on analysis of some of SSM's time schedules in production, where these have been examined in the smallest detail. Three out of six projects have been studied in more depth and the authors have then made their own standard templates based on these. In addition, interviews/meetings have also been held with time planners both within, but also outside the company.   These methods resulted in conclusion that all site managers at SSM and personnel in the design department should use Vico Office in the future in order to standardize the time schedules. This because the program saves reusable information from each project that has been implemented, which can be used in future projects. The program contains various tools, which are stated in the report that allows the user to choose how to present the time schedule.   After trying the different functions of the program, the recommendation is that the company use Vico in the future as they can combine different planning tools and connect the BIM-model with e.g. costs, quantities, resources and time. Custom standard templates have been developed to simplify and standardize time scheduling according to SSM's work processes.

Som en följd av att byggbranschen implementerar och använder sig av BIM har nya yrkesroller skapats för att hantera och leda arbetet. Forskning har visat att det råder en osäkerhet gällande dessa yrkesroller, vilka arbetsuppgifter och vilka faser de ska vara delaktig i. BIM används generellt sett i större utsträckning i projekteringsfasen än produktionsfasen, samtidigt visar forskning att det finns fördelar om BIM används genom alla faser. Denna studie har undersökt hur det i planeringen inför produktion skulle kunna gå att använda sig av BIM, vilka förutsättningar som finns och vilken roll som ska leda arbetet. Baserat på en intervjustudie presenteras fyra arbetsgångar gällande några av produktionsplaneringens områden: Arbetsmiljö, APD-plan, Tidsplan, Kalkyl och hur dessa skulle kunna genomföras med stöd av BIM. I en enkätstudie har sedan platschefer, arbetsledare och kalkylatorer fått svara på frågor angående inställning, förutsättningar och ledarskap kopplat till arbetsgångarna. Fallstudien visar att det finns goda förutsättningar att använda BIM i produktionsplanering då de anställda ser en stor nytta och är positiva till att arbeta med stöd av BIM. Samtidigt konstateras att kunskapsnivå är blandad och skiljer mellan områdena vilket kan skapa ett hinder i implementeringen. För att arbeta med stöd av BIM anses den nya rollen, i studien kallad BIM-ledare, som viktig. I arbetet med kalkyl, där de anställda visar en högre erfarenhet och kunskap om BIM än övriga områden, anses BIM-ledaren framförallt behövas som tekniskt stöd. I övriga områden anses BIM-ledaren istället ha en mer närvarande roll och vara delaktig i framtagandet. BIM-ledaren anses behöva ha stor erfarenhet av byggprocessen. På vilken yrkesroll ansvaret för modellen skall ligga på i produktionsplanering finns en osäkerhet där BIM-ledare, platschef och projekteringsledare är tänkbara kandidater. Baserat på personalens bedömda engagemang och kompetens har studien utifrån teorin om situationsanpassat ledarskap presenterat olika ledarstilar som kan ses som vägledning för BIM-ledaren. För arbetet med kalkyl rekommenderas en delegerande ledarstil, för arbetet med arbetsmiljö och APD-planeringen en coachande och stödjande ledarstil medan arbetet med tidplan en mer instruerande ledarstil. / As a result of the AEC industry implementing and using BIM, new roles have been created to manage and lead the work. Research has shown that there are uncertainties regarding these roles, which tasks they should perform and which phases they will be involved in. BIM is generally used more during the design phase than the production phase, even though research shows that there are advantages if BIM is used throughout all phases. This study has investigated how the planning for production could make use of BIM, the conditions for implementation and the role that will manage the work. Based on an interview study, four areas of production planning: safety planning, site planning, time scheduling and calculation are examined. A scenario for each area and how these could be implemented with BIM is presented followed by a survey of the employees working on the matters and their thoughts and their attitude towards it. The case study shows that there are good conditions for using BIM in production planning as employees see great benefits and are positive about working with BIM. At the same time, it is noted that knowledge levels differentiate between the employees and between the areas, which can create an obstacle to the implementation. The BIM manager is considered important in all four areas. In the work with calculations, where employees show a higher experience and knowledge level of BIM than other areas, the role is considered to be needed as mostly technical support. In other areas, BIM managers are considered to take more part of the work process. They show that the BIM manager is considered to have extensive experience in construction. There is an uncertainty about the responsibility for the model in production planning where the BIM manager, site manager and design manager are all considered for the task. Based on the employees estimated commitment and competence, the study has presented different leadership styles with respect to the theory of situational leadership. This could be seen as guidance for the BIM manager. For the work with calculations, a delegating leadership style is recommended, for safety and site planning a coaching and supporting leadership style is recommended. For the work with time scheduling a more directing leadership style is recommended.