Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av närståendes betydelse för tillfrisknandet hos svårt sjuka patienter på en intensivvårdsavdelning. Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning vårdas kritiskt sjuka patienter med olika typer av svåra sjukdomstillstånd. Att vårdas som patient på en intensivvårdsavdelning är ansträngande och innebär många påfrestningar och som patient är man i stort behov av närståendes närvaro. Metod: En kvalitativ metod valdes. Intervjuer med nio sjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom två domäner- Att gynna sin närstående i tillfrisknandet och Att inte gynna sin närstående i tillfrisknandet.   Slutsats: Närstående är viktiga för kritiskt sjuka patienter. De är de som känner patienten bäst och kan föra dennes talan. Som sjuksköterska måste man vara lyhörd för vem som är patientens närstående. Det finns även patienter som inte har någon närstående och i de fallen så påverkas inte patienten negativt. De patienter som har en dålig relation med närstående kan tillfrisknandet påverkas negativt. Detta eftersom det ger en känsla av ensamhet och övergivenhet.

Syftet med studien är att skapa en ökad kunskap om hur det är att leva i missbruk och vad det är som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förståelse för vad det är som hjälper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar även samhället oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rådet 2012 refererad i Brottsförebyggande rådet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och inslag av grounded theory. Genom intervjuerna har författarna erhållit ökade kunskaper om vad som är viktigt i drogfriheten. Empirin har författarna kopplat ihop och lyckats styrka genom tidigare forskning och litteratur. Våra teoretiska utgångspunkter var bland annat, symbolisk interaktionism, exit teorin, och tidigare forskning samt litteratur om självhjälpsrörelser. Ett större intresse visas för NA (Anonyma Narkomaner) då författarna sympatiserar med deras vision. Uppsatsen fördjupar sig i olika relationer under tillfrisknandet, men även i att bryta med sitt missbruk och de psykosociala konsekvenserna från missbruket. I intervjuerna framkom att relationen till andra människor hade stor betydelse för tillfrisknandet, och även för att bryta missbruket och konsekvenser av detta. Slutsatser från denna studie är att relationen och förhållningssättet till sig själv, till andra, till samhället och allt annat är avgörande i drogfriheten. De skapar förutsättningar som ger det drogfria livet ett värde.

I denna uppsatts görs ett försök att finna vilka faktorer som kan verka viktiga i en behandling mot ett drogberoende. Den behandlingsform som undersökts är AA:s tolvstegsprogram och dess gemenskap. Undersökningen har en kvalitativ ansatts där vår studie är uppbyggd på intervjuer med sju informanter som har erfarenhet av och arbetar i AA:s tolvstegsprogram och gemenskap, mot sitt drogberoende. Vår studie visar på att erkännandet av sitt beroende, gemenskapen och tron är de faktorer som tycks vara av störst betydelse för våra deltagares tillfrisknande.

Anorexia nervosa ses som allvarligaste och det tredje mest vanliga tillståndet bland ungdomar. Behandlingsalternativen för personer med anorexia nervosa ser olika ut i olika delar i Sverige men det viktigaste i behandlingen är att bryta svälten och hjälpa till att normalisera ätmönstret. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka faktorer som individer med anorexia nervosa upplever ha betydelse för tillfrisknandet. Studien baserades på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av manifest innehållsanalys. Vård av personer med diagnosen anorexia nervosa bör handla om att balansera det psykiska och det fysiska tillståndet. Det handlar om en inre motivation hos dessa personer att tillfriskna. I resultatet framkom att självförtroendet var den viktigaste faktorn för en framgångsrik behandling. Samtidigt så hade faktorerna insikt som motivator, tillit, sjukvårdens kunskap och fysisk återhämtning stor betydelse.    Betydelsen av att vårdgivaren möter personen med anorexia nervosa på rätt sätt vid rätt tillfälle och med rätt medel är stor. Det är viktigt att upptäcka förändringsvillighet redan i ett tidigt stadium av sjukdomsförloppet. För att god vård skall kunna uppstå bör synen på framgångsfaktorer, för alla inblandade i vården, inklusive vårdtagaren vara överensstämmande.

Studiens syfte är att undersöka hur det talas om tillfrisknande från drogberoende inom Kriminalvårdens 12-stegprogram och vilka faktorer som blir betydelsefulla för tillfrisknande. 12-stegsprogrammet är ett av de mest använda behandlingsprogrammen mot droger inom svensk Kriminalvårdsanstalt. Studiens undersökningsobjekt utgörs av Kriminalvårdens nationella manualer för 12-stegsprogrammet samt praktiknära användare av programmet. Vald teoretisk utgångspunkt är den transaktionella teorin, vilken behandlar kunskapande och meningsskapande processer. Insamlat datamaterial har analyserats med diskursanalys där betydelsefulla faktorer för tillfrisknande identifierats. Med hjälp av diskursverktygen nodalpunkt samt flytande signifikanser presenteras sättet att tala om de betydelsefulla faktorerna. Resultatet visar att känslor, gruppen samt den högre kraften är tre faktorer som det talas om som betydelsefulla i både manualerna och hos de praktiknära användarna. Däremot gavs den högre kraften olika mening av respektive undersökningsobjekt. Studiens resultat stämmer till viss del överens med tidigare forskning men bidrar även med en del nya upptäckter. I enlighet med teorin konstateras det att detta inte är oväntat då den kunskap som uppstår beror på inom vilka möten och händelser den uppträder inom.

Bakgrund: Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög prevalens och med en global förekomst. Antalet personer som diagnostiserats med depression fortsätter öka världen över och även i Sverige utgör depression en bidragande faktor till en försämrad folkhälsa. Flertalet patienter med depression läggs in på den somatiska sjukvården där sjuksköterskor upplever en kunskapsbrist gällande omvårdnad vid depression. Det är därför viktigt att belysa patienters erfarenheter för att stärka sjuksköterskornas kunskapsnivå. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer för tillfrisknandet hos patienter med depression utifrån ett patientperspektiv.  Metod: Den metod som valts för arbetet var en litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt och baseras på tio vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa och en av mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck’s granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod.  Resultat: Resultatet sammanställdes enligt tre huvudkategorier; Patientutbildning, Socialt stöd och Relationen mellan vårdgivare och patient. Under huvudkategorin Socialt stöd identifierades två underkategorier; Samhörighet med sina medpatienter och Stöd från närstående.  Slutsats:  Patientutbildning, en känsla av samhörighet med sina medpatienter och stöd från sina närstående, samt en fungerande vårdrelation, visade sig utgöra viktiga faktorer för tillfrisknandet från depression.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förvrängd kroppssyn,där patienten upplever sig överviktig trots undervikt. Kvinnor insjuknar oftare än män.Prevalensen för AN i Sverige är 1–2 procent av den svenska befolkningen. Bantning är alltidförsta steget in i AN.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av tillfrisknande frånanorexia nervosa.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning. För att sammanställa resultatet ilitteraturstudien har en integrerad analys använts. Efter bearbetning av artiklarna resulteradedet i tio artiklar som användes i litteraturstudien.Resultat: Depressioner, ångest, stress och utmattning är vanligt vid AN. Västerländskaskönhetsidealet är en riskfaktor för att insjukna i AN. AN kan upplevas som en vän och entrygghet, vilket kan skapa en identitetskris vid tillfrisknandet. Stöd från anhöriga är viktigt förtillfrisknandet.Slutsats: AN är en komplicerad sjukdom med en lång återhämtningsprocess som krävermotivation och tålamod av patienten. Det behövs mer forskning på män med AN, då denmesta forskningen är på kvinnor med sjukdomen.

<p>Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.</p><p>Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus. Det ena mötet är inte det andra likt. Arbetet bygger mycket på enskilda behov och stor lyhördhet krävs. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn.</p>

Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet. För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska. Böckerna lästes igenom ett flertal gången för att få en bild av helheten. Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Genom analysen hittades två teman, inre och yttre drivkraft mot hälsa, med fem tillhörande kategorier. Dessa kategorier var sjukdomsinsikt, inre kamp, tankar om framtid,vårdinsatser och omgivningens betydelse. Resultatet visar att kvinnorna inte blir friska bara genom att de får vård. Vården är en av de faktorer som medverkar till en vändning för kvinnan. Resultatet visar även att en individuell och holistisk vård är mycket viktigt.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus. Det ena mötet är inte det andra likt. Arbetet bygger mycket på enskilda behov och stor lyhördhet krävs. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn.