Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier. Den personliga intervjun utfördes med en individ som haft kontakt med en behandlingsverksamhet i Gästrikland. För att stärka materialet användes även en publicerad fallstudie i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att deltagarna i studien ansåg att de genom behandlingen fått nya kunskaper och lärt sig nya sätt varpå de kan hantera problem, både genom teoretisk information men även genom att praktiskt prova. De utvecklades till självständiga individer som lärde sig att ta ansvar för sitt eget liv. Utifrån analysen visades att lärandeprocesser förutsätter en personlig anknytning och meningsfullhet för att ny kunskap ska genereras. Genom undersökningen kan slutsatsen dras att det krävs mycket arbete för att stegvis förändra ett ohälsosamt beteende. Genom högre självkänsla, större tillit till sina egna förmågor och en ökad livskompetens är detta dock fullt genomförbart. / In Sweden, there are great numbers of different clinics and institutions for treating eating disorders and the variation of the treatment differs alot. Many of these are focusing on giving their patients individually suited resources and increased knowledge how to get in charge of their own recovery. The aim of this study is to find out how learning is developed and what personal knowledge you need in the struggle of achieving a healthier life. This study was inspired from a narrative point of view and the methods used are face-to-face interview and interview by e-mail and original mail. Through the MHE Clinic, situated at Mora Sweden, mail were sent to 20 individuals who, in the past, had problems with eating disorders. The face-to-face interview was made with one person, who previously, was in contact with a treatment center in the district of Gästrikland. A published casestudy was also used to further strengthen the collected material. The results of the study shows that the participators gathered new knowledge and learned new ways of handling their everyday problems, both by getting theoretical information but also by actually trying it. These persons grew into indepentent individuals who learned to take responsibility of their own lives. According to the analysis, processes of learning requires personal relation and meaningfulness to be able to generate new knowledge. The conclusion of the study shows that it takes a lot of work to change an unhealthy behaviour, although it is possible by increasing your self-esteem, by trusting your own ability and by gaining a competence of life.

En kvalitativ socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och det sociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktra missbrukares livsberättelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VågaVa. Parallellt med vårt huvudsyfte vill vi också spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhållande till kampen mot missbruket, vi lyfter även fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras på materialet är R. Collins interaktionsritualer, T. Scheffs sociala band samt H. Stenbergs reflexiva gemenskap. / This is a qualitative social psychological essay with the aim to show the importance of community and fellowship for the drug addict recovery. The empirical material comes from a collaboration with the VågaVa organisation where we got to listen to the life stories of ten sober addicts, our study is made in such way that we reflect the impression we got of this organisation and the people we met there. The overall analytical framework for discussing social activity, ethics, community in relation to the fight against abuse, we also emphasize the importance of support and discussion groups Sober Narcotics and 12-step program. The theories applied to the material are R. Collins, interaction rituals, T.Scheff social ties and H. Stenberg reflexive community.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning. Interpretative phenomenological analysis (IPA) användes för att analysera data. Tre huvudteman och sex underteman identifierades och analyserades. För att tolka resultatet användes teorier inom social kognition och symbolisk interaktionism. Resultatet visar att interaktionen med andra ätstörda är av stor betydelse för tillfrisknandet och att en individs identitet förändras i processen från ätstörd till frisk. Vår slutsats är att enbart ett normalt ätbeteende inte räcker, utan tillfrisknande kräver en aktiv omkonstruktion av identiteten. Socialpsykologiska studier av identitet kopplat till ätstörningar är av största vikt för vidare forskning inom fältet och kan även bidra till utveckling av mer effektiva behandlingsmetoder. / Eating disorders are a major societal issue. Treatment is costly and the risk of relapse high. It is important, on both an individual and societal level, to increase knowledge regarding why eating disorders are so difficult to treat. This qualitative study examines the relationship between eating disorders and the individual´s perception of her identity. The purpose of the study is improved understanding of that relationship, it´s impact on the recovery process, and how the individual´s perception of her identity is transformed throughout that process. Semi-structured interviews were conducted with ten women who have undergone successful recoveries. Interpretative phenomenological analysis (IPA) was used to analyze the data and three main themes and six subthemes were identified. To interpret the results, theories in social cognition and symbolic interactionism were used. The result show that interaction with other individuals suffering from eating disorders has a strong impact on recovery and that the individual´s perception of her identity transforms during the process from having an eating disorder to being disease free. The conclusion is that a normal feeding behavior alone is not enough; recovery requires active remodeling of the identity. Social psychological studies of identity linked to eating disorders are of great importance for further research in the field and can also contribute to development of more effective treatments.

I denna studie görs ett försök att förstå hur tolvstegsprogrammet kan ses som en lärprocess i syfte att uppnå drogfrihet. Studien är kvalitativ, med en hermeneutisk ansats och ett målstyrt urval. Studiens resultat grundas i fem personers upplevelser av tolvstegsprogrammet och hur det hjälpt dem att blidrogfria. Samtliga deltagare har tidigare haft ett beroende av alkohol och droger som de lyckats övervinna med hjälp av tolvstegsprogrammet. Studiens forskningsfrågor syftar till att ta reda på vilka faktorer i tolvstegsprogrammet som hjälper drogberoende att tillfriskna. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade tre faktorer som utmärktes som viktigast för studiens deltagare, vilka var gemenskap, andlighet, samt upprätthållandet av dagliga rutiner. Studien påvisar att tolvstegsprogrammet kan ses som en läroprocess, med sociokulturellt lärande som teoretisk utgångspunkt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Tidigare studier har inte undersökt hur olika typer av stöd från omgivningen hjälper individer att tillfriskna från en ätstörning. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse stöd från vården, familj och anhöriga samt individernas egna strategier haft för själva tillfrisknandet. För majoriteten av de tolv deltagarna hade vägledande samtal en betydande roll för tillfrisknandet. Några av deltagarna uttryckte sig om vårdens okunskap och dåligt bemötande, medan några nämnde vikten av psykoterapeutisk hjälp samt samtalsstöd. Resultatet visade att familj och vänners betydelse samt anpassning av stöd var essentiell i deltagarnas tillfrisknande. Individernas strategier att hantera sin problematik handlade om inställning såväl som individuell drivkraft. Slutsatsen var att stödet från familj och anhöriga var av största vikt, medan relationen till vården och dess betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen var både positiv och negativ. Ytterligare forskning rekommenderas för att undersöka hur jämlik vård kan uppfyllas beroende på geografiskt läge.

Bakgrund Ätstörningar är en växande sjukdom i dagens samhälle och den mest utsatta gruppen är unga kvinnor mellan 15 och 25 års ålder. Ätstörningar är en global sjukdom men som framförallt ses i västvärlden där det smala idealet länge betraktats som det vackra och det framgångsrika och kan vara en stor riskfaktor för insjuknandet. Sjukdomens uppkomst kan bero på biologiska, psykologiska och/eller sociokulturella faktorer. För att kunna skapa ett fördelaktigt möte mellan hälso- och sjukvårdspersonal och individen med ätstörning är det viktigt att se personen bakom sjukdomen samt att relationen innehåller kunskap, tillit, trygghet och hopp. Syfte Syftet var att belysa vad patienten upplever främjar tillfrisknandet från en ätstörning i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt. Sökandet efter vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 16 artiklar med övergripande kvalitativ metod, men även mixad och kvantitativ metod, inkluderades i resultatet. Resultat Det framkom sex huvudkategorier som patienterna med ätstörning upplevde vara viktiga i en vårdrelation för att kunna främja ett tillfrisknande: Behovet av att överlämna kontrollen till vårdpersonalen, Vikten av att känna tillit i mötet, Modergestaltens betydelse, Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap och erfarenhet, Se personen bakom ätstörningen samt Hoppets betydelse. Slutsats Hälso- och sjukvårdspersonalen bör ha en fördomslös inställning i vårdandet av en patient med ätstörning. Det är viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är bekant med sjukdomen samt att lyckas förmedla tillit, hopp och trygghet i relationen för att främja behandlingen. Patienten med ätstörning vill separeras från sin ätstörning och bli sedd som personen bakom ätstörningen. Det är ytterst viktigt att som vårdpersonal och sjuksköterska kunna skilja på sjukdom och person för att kunna skapa en patientnära relation och vara en hjälpande hand i att främja hälsa. / Background Eating disorders are an increasing problem in the current society. Although it is considered a global disease, it is most common in the western world, and the highest prevalence is seen among young females aged 15-25. The ideal of being slim is considered equivalent to beauty and success and can easily be a risk factor of becoming ill. The onset of eating disorders could be connected to biological, psychological and/or sociocultural factors. In order to create a positive encounter between the ill person and the healthcare professionals, it is important to see the person behind the disease as well as to create a relationship with knowledge, trust, comfort and hope. Aim The aim was to illuminate the patient experience of what promotes recovery from an eating disorder when meeting healthcare professionals. Method The method used was a literature review. Databases Cinahl, PubMed and PsycINFO was used to find relevant scientific articles. 16 articles with mainly qualitative design, but also quantitative design and mixed methods, were chosen for the result. Results Six main categories constitute what patients with an eating disorder found was important in the interrelationship to promote recovery: The need of surrendering control, The importance of feeling trust in the relationship, The meaning of a maternal figure, Health care professionals’ knowledge and experience, To see the person behind the disease and The meaning of hope. Conclusions Health care professionals should carry a non-prejudiced attitude while caring for a patient suffering from an eating disorder. To be able to support recovery it is shown to be important for caregivers to possess knowledge about eating disorders and to convey trust, hope and the feeling of being safe in the relationship. The patient with an eating disorder wish to be distinguished from the eating disorder and for caregivers to see the person behind the disease. It is of great importance for health care professionals, including nurses, being able to distinguish the person from the eating disorder in order to establish a trusting relationship and promoting health.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även begrepp såsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art. Vårt arbete har inte lett till några definitiva sanningar, men till en del förklaringar och förstålelse vad som är av vikt i arbetet med kemiskt beroende. En del av de sanningar vi upptäckt, är språkets betydelse för en förändring vad det gäller att byta ut utanförskapet och ett destruktivt liv, genom tolvstegsbaserad Minnesotabehandling.

Mental health has issues globally and Sweden is one of the countries where this phenomenon occurs. In light of the swedish psychiatric reform and regarding to contemporary psychiatry this study has the purpose of examine the perspective in recovery process by healthcare professionals in this field. The theoretical tools for this are based on concepts by Tor Wennerberg and Jaakko Seikkula. The methodological tools are inspired by phenomenology and hermeneutics and the approach is qualitative interviews with healthcare professionals from the swedish psychiatric field. The results show that the operations partly has weight and structural issues. Long-term direction, social factors, follow-ups and work with relatives is an important factor in recovery process. Pharmaceuticals is used for large scale and this is a dilemma though it can be a supportive role in psychiatric treatment and recovery process. Conclusions is that outpatient swedish psychiatry field may have adversials in regard to the goals and purpose of the psychiatric reform twenty years ago. Further conclusion is that inter- and intrapersonal balance of autonomy versus dependence is a complex phenomena by reason of not necessarily being affected by if whether liberty and self-determination occurs or not. Another is that the patient initiative of discharge has some interesting aspects in regard to recovery process. Long-term perspective, an alliance and group-based solidarity based on some of the theoretical concepts is important in regard to recovery process. The last three factors show some interesting perspectives in regard to information and time. In regard to the limited materials of this study it is hard to draw any concrete conclusions about what long-term directions the swedish authorities can take to conduct good psychiatric care achieving a lower rate of mental illness but the field may have lack of a nuanced definition of not just recovery but recovery process and what it can contain.

<p>Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla. Tillfrisknandet påverkades även av den unga kvinnans egen motivation till att vilja tillfriskna och ändra sitt matbeteende. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll i att vägleda den unga kvinnan med anorexia nervosa genom tillfrisknandeprocessen. Andra personer som familj, vänner, partner, terapeuter och sjukvårdspersonal hade också en betydelsefull roll, men även aktiviteter för att sysselsätta sig var viktigt. Slutsats: För att en ung kvinna med anorexia nervosa ska kunna tillfriskna krävs rätt stöd från familj och vänner men även sjuksköterskor med rätt utbildning har en betydelsefull roll i att stödja kvinnan till ett liv utan anorexia nervosa.</p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>Background: Anorexia nervosa is increasing more and more among young women, although with accurate treatment and support most of them recover from their eating disorder. Aim: The aim of the literature study is to describe factors of importance concerning recovery from an eating disorder from a young woman’s perspective, in order for nurses to receive an increased understanding of young women with anorexia nervosa. Method: The literature study is based on ten scientific articles, qualitative as well as quantitative, which were analysed to obtain the result of the study. Result: Factors of importance for recovery were that the young woman herself obtains an awareness of her disease and learns to understand and handle her feelings, her selfimage, self-esteem and the young woman’s motivation and will to get well and to change her eating habits. In addition the result also shows that nurses have an important role in guiding the young woman in her process of recovery, as well as family, friends, partners, therapists and remaining medical staff. Finally occupational activitites are also vital for the recovery process. Conclusion: In order for a young woman suffering from anorexia nervosa to recover she needs support from family and friends but especially from nurses with suitable training and education. They have an important role in supporting the young woman on her way to recovery to a life without anorexia nervosa.</p><p> </p>

Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla. Tillfrisknandet påverkades även av den unga kvinnans egen motivation till att vilja tillfriskna och ändra sitt matbeteende. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll i att vägleda den unga kvinnan med anorexia nervosa genom tillfrisknandeprocessen. Andra personer som familj, vänner, partner, terapeuter och sjukvårdspersonal hade också en betydelsefull roll, men även aktiviteter för att sysselsätta sig var viktigt. Slutsats: För att en ung kvinna med anorexia nervosa ska kunna tillfriskna krävs rätt stöd från familj och vänner men även sjuksköterskor med rätt utbildning har en betydelsefull roll i att stödja kvinnan till ett liv utan anorexia nervosa. / Background: Anorexia nervosa is increasing more and more among young women, although with accurate treatment and support most of them recover from their eating disorder. Aim: The aim of the literature study is to describe factors of importance concerning recovery from an eating disorder from a young woman’s perspective, in order for nurses to receive an increased understanding of young women with anorexia nervosa. Method: The literature study is based on ten scientific articles, qualitative as well as quantitative, which were analysed to obtain the result of the study. Result: Factors of importance for recovery were that the young woman herself obtains an awareness of her disease and learns to understand and handle her feelings, her selfimage, self-esteem and the young woman’s motivation and will to get well and to change her eating habits. In addition the result also shows that nurses have an important role in guiding the young woman in her process of recovery, as well as family, friends, partners, therapists and remaining medical staff. Finally occupational activitites are also vital for the recovery process. Conclusion: In order for a young woman suffering from anorexia nervosa to recover she needs support from family and friends but especially from nurses with suitable training and education. They have an important role in supporting the young woman on her way to recovery to a life without anorexia nervosa.