Emotions are an important underlying factor that may interact with pressure and other situational variables to influence auditors’ judgments and decisions. This study seeks to identify emotional intelligence (EI) as a key factor in dealing with emotions and pressures in an audit context. In this paper, I focus on how EI may influence the relation between job pressures (i.e., time budget pressure and client incentive pressure) on the auditor’s judgment. Specifically, I investigate the moderating effect of emotional intelligence on auditor judgments when auditors experience both internal and external pressures. The results suggest that the moderating influence of EI on auditor judgments can effectively reduce auditors’ tendency to engage in dysfunctional behavior in order to improve audit quality. Furthermore, there is a positive relation between EI and professional skepticism suggesting that auditors with high EI are more skeptical and assess higher risk than auditors with low EI. Finally, moderation analysis suggests that EI is a significant mechanism which drives the joint effects of different type of pressures on auditor judgments.

Revisorn ska verka för allmänhetens bästa (Volcker, 2002) men verkligheten är långt mer komplicerad. Den allokerade tiden per uppdrag (tidsbudget) har minskat till följd av revisionsbranschens kommersialisering. Revisionsbyråerna behöver därför ta ställning till huruvida de kan tänkas genomföra ett revisionsuppdrag till ett lägre pris utan att kompromissa med kvalitén. Revisorer utsätts således för tidspress i form av time budget pressure då de tvingas genomföra revisionsuppdrag på kortare tid. Dysfunktionellt beteende är ofta följden av TBP (time budget pressure) som i sin tur sänker revisionskvalitén. Det saknas forskning som explicit undersöker hur TBP kan minskas. Uppsatsens syfte är att förklara huruvida ett belöningssystem kan användas för att lindra revisorns upplevda TBP. Ett välutvecklat belöningssystem kan möjligen vara lösningen då belöningar motiverar personalen. Empirin samlades in med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. 350 e-mail innehållandes en länk till enkäten skickades ut till godkända samt auktoriserade revisorer på de fem största revisionsbyråerna i Sverige. E-mailet innehöll även en uppmaning att sprida enkäten vidare på kontoret i hopp om att nå revisorsassistenterna. 58 svar erhölls. Resultatet påvisar att revisorerna inte upplever TBP i någon stor utsträckning. Det är inte vanligt förekommande med yttre monetära belöningar bland revisorerna men inre icke-monetära belöningar förekommer i stor utsträckning. Belöningssystemen som implementeras motiverar revisorerna men belöningssystem, i sin helhet, kan inte användas för att lindra en revisors upplevda TBP. / Accountants are intended to further the public interest (Volcker, 2002) but the reality of the business is far more complicated. The allocated time per audit assignment (time budget) have been reduced as a consequence of the commercialization of the accountancy market. Accountancy firms are required to either accept a lower client fee or possibly lose the client. The cost-quality issue means that accountancy firms have to balance cost savings and quality of service and consequently the accountants are forced to finalize audit assignments in a shorter period of time. Thus time budget pressure (TBP) arises. Dysfunctional behaviour is a common outcome of TBP consequently affecting audit quality. There are however no research whose aim is to explain the factors possible of reducing TBP. The purpose of this thesis is to explain whether a reward system can be utilized to reduce TBP affecting accountants. A well-designed reward system is a plausible solution to the problem of TBP because of the fact that rewards motivates personnel. The empirical evidence was gathered using an online-questionnaire. 350 e-mails were sent to approved and authorized accountants currently working at one of the five largest accountancy firms in Sweden. The e-mail contained a link to the questionnaire as well as an appeal too forward the questionnaire internally with the intent of reaching the firms’ assistant accountants. 58 respondents participated. The results show that accountants does not experience a high degree of TBP. Extrinsic monetary rewards are perceived as frequently occurring and intrinsic non-monetary rewards are perceived as less-frequently occurring by the accountants. The reward system currently implemented are contributing to the accountants’ motivation but reward systems cannot be utilized to reduce TBP affecting accountants.

Professionell skepsis är en förutsättning för en fungerande revision och för att upprätthålla kvaliteten på revisionen krävs det av revisorerna att vara professionellt skeptiska. Det finns flera faktorer som påverkar hur revisorer kan upprätthålla kvaliteten på revisionen. Bland annat har den tidspress som revisorer utsätts för visat sig ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom revisorer till följd av tidspress kan uppvisa dysfunktionella beteenden som kan innebära att de lägger ner mindre tid än vad som faktiskt behövs för att utföra en bra revision. Vidare finns det en utmaning för revisorer i de situationer där de ska granska verkliga värden om det inte finns några marknadspriser för tillgången eller skulden och redovisning till verkligt värde ska beräknas med hjälp av interna uppskattningar och beräkningar.Tidigare studier har undersökt hur tidspress och granskning av redovisning till verkligt värde påverkar revisionskvaliteten, men inte hur den professionella skepsisen påverkas av dessa två faktorer, trots att professionell skepsis är en förutsättning för en god revisionskvalitet. Tanken med denna undersökning är därför att beskriva och analysera hur revisorers professionella skepsis påverkas av dessa två faktorer. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3477 svenska kvalificerade revisorer varav 132 användbara svar inkom. Enkäten innehöll bakgrundsinformation om respondenten, frågor om revisorers professionella skepsis, granskning av redovisning till verkligt värde samt tidspress. Tillsammans utgjorde dessa basen för studiens analys och slutsats.Utifrån resultatet kan vi konstatera att revisorerna inte upplever särskilt stor tidspress utan tycker att tidsbudgetarna är relativt uppnåeliga trots att revisorerna till viss del agerar på ett dysfunktionellt sätt till följd av den tidspress som förekommer. Vidare pekar resultatet på att revisorer anser att de står inför en utmaning när det gäller granskning av redovisning till verkligt värde. Vi kan dra slutsatsen att varken tidspress eller granskning av redovisning till verkligt värde starkt påverkar revisorers professionella skepsis. Däremot visar resultatet ett svagt negativt samband mellan professionell skepsis och granskning av redovisning till verkligt värde. Den låga svarsfrekvensen på 3,8 procent gör det viktigt att påpeka att studiensslutsatser måste dras med stor försiktighet. / Professional skepticism is a prerequisite for a functioning audit and to maintain the quality of the audit it is required by the auditors to be professionally skeptical. There are several factors that affect how auditors can maintain the quality of the audit. Time budget pressure, for example, has shown to have a negative impact on audit quality since the auditors as a result of time budget pressure may show dysfunctional behavior. This means that auditors may spend less time that is actually required to perform a good audit. Furthermore, there is a challenge for the auditors in auditing fair value measurements if there is no active market for the asset or liability and when the fair value is calculated using internal estimates and calculations.Previous studies have examined how time pressure and audit of fair value measurements have affected audit quality, but not how auditors’ professional skepticism is directly affected by these two factors, despite the fact that professional skepticism is a prerequisite for a good audit quality. The aim of this study is to describe and analyze how the auditor's professionalskepticism is affected by these two selected factors.To answer the aim of the study questionnaires was sent out to a total of 3477 Swedish qualified auditors and we got 132 useful answers. The questionnaire included background information of the respondent, questions about auditor's professional skepticism, audit of fair value measurements and time budget pressure. These questions formed the base of the study's analysis and conclusionThe results indicate that auditors does not experience great time budget pressure but feel that the time budgets are relatively attainable although they still to a certain extent show dysfunctional behavior as a result of time budget pressure. The result also indicates that auditors feel that they face challenges when auditing fair value measurements. Further, we canbased on the result conclude that neither time budget pressure nor audit of fair value measurements strongly influence auditors’ professional skepticism. The results however, show a weak negative correlation between professional skepticism and audit of fair value measurements. The study's low response rate of 3.8 percent means that the results must be interpreted with great caution. / <p>160603</p>

De ledande revisionsbyråerna på den svenska marknaden präglas av en hög säsongsbaserad arbetsbelastning samt en hög personalomsättning. Mängden revisorer har minskat markant under de tre senaste decennierna samtidigt som den yngre generationens värderingar har förändrats. Studien syftar till att undersöka den rådande psykosociala arbetsmiljön inom branschen och hur den uppfattas av aktiva revisorsassistenter. Vidare undersöks om miljön haft en inverkan på de individer som valt att lämna branschen. Den tidigare forskningen kring revisionsbranschen är relativt omfattande. Det saknas dock studier på hur de som befinner sig längst ned inom den hierarkiska stegen uppfattar och upplever den arbetsmiljö som de omfattas av. Den empiriska datainsamlingen utfördes genom tio intervjuer. Hälften av studiens deltagare arbetar aktivt som revisorsassistent, och den andra hälften har tidigare arbetat som revisorsassistent men lämnat yrket helt. För att bygga en användbar modell att analysera det empiriska resultatet har studien utgått från de teoretiska begrepp Eklöf (2017) använder sig av för att definiera den psykosociala arbetsmiljön. Det framkom att de ledande byråerna visar tydliga brister i arbetets psykiska krav samt att det finns en problematik gällande arbetsrelaterade normer och en bristande organisatorisk rättvisa. Det synliggjordes samtidigt att assistenter upplever resurser i form av stimulans och egenkontroll, ett socialt stöd, ett bra teamarbete, en anställningstrygghet och att arbetsplatsen inte präglas av konflikter eller mobbning. Beroende på hur egenskaperna värderas kan en individs incitament till att lämna yrket påverkas positivt eller negativt. Slutsatsen blev därför att de ledande revisionsbyråerna präglas av en bristande psykosocial arbetsmiljö, vilket enligt studien haft en påverkan på incitamenten att lämna yrket. Studien påvisar dessutom att den upplevda psykosociala arbetsmiljön bygger på subjektiva värderingar och att upplevelsen på så sätt varierar mellan assistenterna. / The leading auditing firms in Sweden are characterized by a high seasonal workload and high staff turnover. The number of auditors has decreased over the past three decades, while the values of the younger generation have changed. The study is written in Swedish and aims to examine the prevailing psychosocial work environment in the industry and how it is perceived by currently active audit assistants. Moreover, the impact on the individuals who have chosen to leave the industry will be examined. Previous research on the auditing industry is relatively extensive. However, there is a lack of studies regarding how the individuals situated at the bottom of the hierarchy perceive and experience the work environment they are covered by. The empirical data collection was performed through ten interviews. Half of the study participants work actively as audit assistants, and the other half have previously worked as audit accountants but left the profession completely. To build a useful model to analyze the empirical result, the study has been based on the theoretical concepts that Eklöf (2017) uses to define the psychosocial work environment. It emerged that the leading agencies show clear shortcomings in the work's psychological demands and that there are problems with work-related norms and a lack of organizational justice. At the same time, it was made clear that assistants experience resources in the form of stimulation and self-control, social support, good teamwork, job security and that the workplace is not characterized by conflicts or bullying. Depending on how the qualities are valued, an individual's incentive to leave the profession can be affected positively or negatively. The conclusion was therefore that the leading auditing firms are characterized by a lack of psychosocial work environment, which according to the study had an impact on the incentives to leave the profession. In addition, the study also shows that the perceived psychosocial work environment is based on subjective values and that the experience thus varies between the assistants.