The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College. The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area. The main focus of the study is on the cemeteries. Sources to geographical data and other pieces of information are geographical systems, statistics, interviews, own observations, and photographs. This material has been worked up with simple statistic methods, map studies, and qualitative methods. The Time Geography and the New Regional Geography are used as a theoretical framework. There is an ambition to search for general understanding. The work is strongly inspired by the geographer Torsten Hägerstrand’s work and approach. It is also influenced by Systems Theory. The results confirm that there is a closer crowding of geographic objects in time and space within the cemeteries. Chorological changes could indicate similar processes at the garden center and residential area. Space is a limited resource and packing problems need to be solved. Some strategies to achieve that aim are found. At the end is discussed if closer crowding, needs more of register, measuring and restrictions and that some things are accepted to take large place in space since they are temporal. / Studien Packning i tid och rum är ett examensarbete i ämnet geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att utforska sambandet mellan tid och rum och då som geografiska förändringar över tiden. Det sker genom att studera markanvändning som fenomen och pågående processer i avgränsade områden. Speciellt intresse ägnas åt hur ytor disponeras. Tre olika slags områden studeras: en handelsträdgård, begravningsplatser och ett bostadsområde. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på studiet av begravningsplatser. Geografiska data och annan information har hämtats från geografiska informationssystem, statistik, intervjuer, egna observationer och fotografier. Materialet har bearbetats med enkel statistisk metod, kartstudier och kvalitativa metoder. Som teoretisk ram används tidsgeografi och den nya regionalgeografin. Det finns en ambition att söka efter generell förståelse. Arbetet är starkt inspirerat av geografen Torsten Hägerstrands arbete och synsätt. I arbetet finns även inslag av systemteoretiskt tänkande. Resultaten visar att det sker en tätare packning av geografiska objekt i tid och rum på kyrkogårdarna. Korologiska förändringar kan tyda på liknande processer i handelsträdgården och bostadsområdet. Utrymmet är en begränsad resurs och packning är ett problem att lösa. Olika strategier för att hantera trängseln observeras. Avslutningsvis diskuteras förhållandet att ju tätare packning desto mer av registerhållning, mätning och restriktioner fordras och att vissa saker tillåts breda ut sig i rummet om de är tillfälliga.

Au prisme de la diversité des pratiques spatio-temporelles, la mobilité constitue sans contestation l'élément majeur des relations sociales contemporaines. Si les pratiques spatio-temporelles et les formes des mobilités quotidiennes sont loin d'être homogènes, comment peut-on pour autant les décrire, les qualifier et les rendre plus compréhensibles ? L'échelle la plus adéquate pour analyser ces comportements peut être celle de l'aire métropolitaine car c'est en effet un espace qui résulte de ces mobilités et dans lequel s'inscrit la majorité des mobilités urbaines d'aujourd'hui. Cette thèse tend à établir une lecture de l'hétérogénéité de l'espace métropolitain grenoblois et de ses organisations, à travers l'analyse des pratiques des mobilités quotidiennes. Une meilleure connaissance et représentation des comportements de la mobilité quotidienne dans l'espace-temps constitue le coeur de sa problématique. La motivation essentielle de ce cadrage est la prise en compte de l'individu dans le contexte de mobilité qui lui est propre, avec toutes ses dimensions particulières. Une démarche originale vise à rendre possible une lecture et une analyse des mobilités et des activités ainsi que des disparités en cours, à travers une grande base de données quantitatives, l'enquête ménages déplacements (EMD 2002 sur la région grenobloise). Il s'agit d'une analyse secondaire des données d'un outil majeur des politiques publiques locales et qui n'a pas été utilisé jusqu'à présent pour analyser les formes des mobilités quotidiennes.

Cette thèse s'inscrit dans le cadre de réflexions sur la réhabilitation des structures urbaines des stations touristiques françaises de montagne, visant à une meilleure adéquation entre les pratiques actuelles des individus et l'organisation de l'espace environnant existant. Au sein de cette thématique apparaît le besoin d'élaborer un outil d'aide à la réflexion capable d'évaluer les fonctionnements des espaces des stations touristiques de montagne. A partir de ce constat, ce travail cherche à articuler une réflexion sur les pratiques de populations de stations touristiques de montagne avec une analyse de l'utilisation du temps et de l'espace par les individus (emplois du temps et de l'espace). L'approche méthodologique et théorique est fondée sur les principes et concepts de la « Time-Geography » développé par Torsten Hägerstrand (université de Lund). Les fondements de la « Time-Geography » sont développés et commentés à travers les travaux de l'école de géographie de Lund. Sont ensuite définis les objectifs d'une méthodologie cherchant à rendre compte de l'image globale des actions individuelles et collectives et de comprendre les mécanismes qui régulent, au quotidien, les processus mis en œuvre dans l'élaboration de la chaîne des activités que les individus réalisent dans l'espace et dans le temps. A titre d'exemple, une enquête est réalisée auprès des touristes, d'habitants permanents et de travailleurs saisonniers dans la station de Valloire (Savoie). Les emplois du temps et de l'espace de chaque individu interrogé sont analysés de façon exploratoire grâce à deux approches : un traitement statistique résume l'information en cherchant des homogénéités dans les emplois du temps et de l'espace ; l'utilisation d'une base de données temporelles gérant des historiques enrichit les conclusions du traitement statistique en mettant en évidence des formes de structures d'organisation des emplois du temps et de l'espace.

The diploma thesis deals with the issue of time-space mobility of university students in the town Ceske Budejovice. The research was conducted on the basis of data collection through three methods, combining various approaches to time-space mobility. The first method used was questionnaire research representing traditional way of collecting information. The modern methods category was represented by GPS loggers and smartphone devices operating through the motion capture applications. The aim was a qualitative comparison of these methods in practice and further evaluation of their potential benefits for time-space research. Furthermore, the main focus is on the overall analysis of time-space mobility of university students in urban environment of Ceske Budejovice, with emphasis on the concept of bundles. Individual results are supported by images and maps created in geographic information systems. The final chapter summarizes the acquired findings and the resulting measurements of time-space mobility of university students in Ceske Budejovice.

Mobility is central to living an independent life, to participating in society, and  to maintaining well-being in later life. The point of departure in this thesis is that retirement implies changes in time-space use and interruption in routines, which influence demands and preconditions for mobility in different ways. The aim of this thesis is to explore mobility strategies and changes in mobility upon retirement and how mobility develops during the first years of retirement. A further aim is to provide knowledge of the extent to which newly retired people maintain a desired mobility based on their needs and preconditions. The thesis is empirically based on travel diaries kept by newly retired people, and qualitative interviews with the same persons, and follow-up interviews three and a half years later. The results show that mobility is a way of forming a structure in the new everyday life as retirees by getting out of the house, either just for a walk or to do errands.  Many  patterns  of everyday life remain the same upon retirement, but the informants also merge new responsibilities and seek new social arenas and activities. As a result, the importance of   the car have not changed, but it is used for other reasons than before. After leaving paid work, new space-time constraints are created which influences demands for mobility. The study further shows that “third places” become important, especially among those who live alone, as they give an opportunity to being part of a social context and a reason for getting out of the house. The follow-up interviews revealed that declining health changes the preconditions for mobility. Daily walks had to be made shorter, and the car had to be used for most errands to where they previously could walk or cycle. However, mobility can also be maintained despite a serious illness and a long period of rehabilitation. / Mobilitet är en förutsättning för oberoende, delaktighet och välbefinnande när man åldras. Utgångspunkten i avhandlingen är att pensioneringen innebär tidsrumsliga förändringar och brott i rutiner som på olika sätt påverkar människors behov av att resa och deras förutsättningar för mobilitet. Syftet med avhandlingen är att utforska mobilitetsstrategier och förändringar i mobilitet i samband med pensioneringen samt hur mobiliteten utvecklas under de första åren som pensionär. Ambitionen är att öka kunskapen om i vilken utsträckning nya pensionärer upprätthåller en önskad mobilitet utifrån deras egna behov och förutsättningar. Avhandlingen baseras empiriskt på resedagböcker som nyblivna pensionärer har fört och kvalitativa intervjuer med samma personer, samt uppföljningsintervjuer tre och ett halvt år senare. Resultaten visar att mobiliteten är en strategi för att skapa en struktur i vardagen som pensionär genom att komma hemifrån, t.ex. för att ta en promenad eller för att uträtta ärenden. Många vardagsmönster behålls vid pensioneringen men informanterna finner också nya åtaganden och söker nya sociala arenor och aktiviteter. Betydelsen av bilen har inte förändrats men den används av andra anledningar än tidigare. Vid pensioneringen skapas andra tidsrumsliga begränsningar vilka inverkar på efterfrågan på mobilitet. Resultaten visa också att "tredje platser" blir viktiga, särskilt bland dem som lever ensamma, eftersom de ger en möjlighet att vara en del av ett socialt sammanhang och en anledning att komma hemifrån. Uppföljningsintervjuerna visade att förutsättningarna för mobilitet förändras när hälsan försämras. Promenaderna blir kortare och bilen används i högre utsträckning för de ärenden dit de tidigare kunde gå eller cykla. Men trots allvarliga sjukdomar och långa perioder av rehabilitering kan mobiliteten upprätthållas.

The purpose of this work is to review how households and individuals have adapted to today's pandemic by seeing how the everyday elements that exist have changed and where movement patterns have been re-evaluated and converted into a new form of patterns. Issues that will be highlighted are: - How has the movement pattern for the household changed from a “normal everyday” life to Covid-19? - How have households adapted to conflicts over the distribution of household space? - How has the individual adapted to the new everyday life? The essay will be based on an in-depth study of households everyday lives. Where a time-geographical approach will form the basis for the theory of work. This work will be based on three parts. The primary data will consist of time diaries and semi-structured interviews. Secondary data in the form of literature will also build up a background understanding. A description of individuals' movement patterns from the time diary will shed light on different results and a deeper understanding will be gained from the interviews that are presented. Individuals 'and households' everyday lives have changed drastically since Covid-19 started, where adaptations are a big part of how individuals design their new movement patterns in their new everyday life.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Increasingly, informal caregivers are providing hospice palliative care and support to dying friends and family members. These individuals must often negotiate multiple roles and responsibilities as a result of being caregivers and members of the paid labour force. Canada’s federal government has recognized the burden placed on informal caregivers, and legislated the Compassionate Care Benefit (CCB) in 2004. The CCB allows informal caregivers providing hospice palliative care six paid weeks off work to alleviate some of the role strain in the provision of care. Evaluations of the CCB have recognized that the low program uptake has been primarily the result of a lack of awareness. As such, knowledge translation campaigns about the CCB are needed. Stakeholders interviewed, including family caregivers, front-line palliative providers, and employers, have suggested that Canadian social workers are the primary group in need of a targeted knowledge campaign. This research presents the results of the development of a two-stage knowledge translation intervention for social workers. First, the development of appropriate interventions are explored through a qualitative messaging survey (<em>n</em>=16), a focus group (<em>n</em>=8) and key informant interviews (<em>n</em>=3). Preferred intervention formats and messages are identified, and draft knowledge tools are created. Secondly, draft knowledge tools are piloted in workplaces by social workers (<em>n</em>=8), the results of which are captured through participant interviews. The refinement period suggested some of the constraints of space and time on knowledge translation about the CCB and tool use. Hägerstrand’s time geography is explored in relation to tool use and knowledge translation. The research presented herein is relevant to policy makers, program planners, clinicians and researchers working with the fields of hospice palliative care, social work and knowledge translation. This research makes contributions to the knowledge translation and intervention development literatures through the presentation of novel methodologies and the application of time geography.</p> / Master of Arts (MA)