Orientador: Evely Boruchovitch / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação / Made available in DSpace on 2018-08-21T11:10:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Marini_JaneteAparecidadaSilva_D.pdf: 1148683 bytes, checksum: 804f941d8486be1cbaa843c124be5fb7 (MD5) Previous issue date: 2012 / Resumo: A autorregulação é todo ato intencional que, agindo sobre os mecanismos de aprendizagem, favorece sua progressão e/ou redirecionamento. É um aspecto importante no processo de ensino que contribui para a organização do ato de aprender. Estudantes autorregulados utilizam uma série de estratégias cognitivas, metacognitivas e motivacionais que permitem a construção de conhecimentos relevantes. O presente estudo teve por objetivo conhecer as variáveis associadas à autorregulação da aprendizagem em estudantes de Pedagogia. Mais precisamente, investigou suas Teorias Implícitas de Inteligência, suas motivações e uso de estratégias de aprendizagem e autoprejudiciais. Na coleta de dados foram utilizados: Escala de Avaliação das Estratégias de Aprendizagem, Escala de Avaliação da Motivação para Aprender de Estudantes Universitários, Escala de Teorias Implícitas de Inteligência e Escala de Uso de Estratégias Autoprejudiciais. Foram aplicadas, também, três atividades autorreflexivas: duas referentes ao uso de Estratégias de Aprendizagem e uma relativa às Estratégias Autoprejudiciais. A amostra foi composta por 107 estudantes do curso de Pedagogia, com faixa etária entre 18 e 46 anos, provenientes de duas Instituições de Ensino Superior do Estado de São Paulo. As respostas dos participantes para as atividades autorreflexivas foram examinadas qualitativamente pela análise de conteúdo. Os resultados das escalas e de questões fechadas, por sua vez, foram estudados pela estatística descritiva e inferencial. Observou-se que os participantes reportam fazer uso expressivo das estratégias de aprendizagem, apresentam motivação predominantemente intrínseca para aprender, possuem concepção de inteligência incremental, bem como que quanto maior o uso das estratégias de aprendizagem, menor a adoção de estratégias autoprejudiciais. Correlações entre o uso das estratégias de aprendizagem, motivação intrínseca, motivação para aprender e autoprejudiciais foram encontradas. Entre os estudantes acima de trinta anos, houve relato mais frequente de uso das estratégias de aprendizagem e maior motivação para aprender. Espera-se, que o presente estudo contribua para ampliação dos conhecimentos sobre as variáveis associadas à autorregulação da aprendizagem, bem como para o desenvolvimento de ações voltadas à melhoria da autorregulação da aprendizagem dos estudantes de Pedagogia. / Abstract: Self-regulation is any intentional act that operates on the mechanisms of learning, promotes progression and redirection. It is an important aspect in the learning process that contributes to the organization of the act of learning. Self- regulated students use a variety of cognitive, metacognitive and motivational strategies that allow the construction of relevant knowledge. The present study aims to understand the variables associated with self- regulated learning in a sample of students in undergraduate programs of Pedagogy. More precisely, it investigates their Implicit Theories of Intelligence, their motivations and the use of learning and self-handicapping strategies. Different tools were employed for the data collection: Scale of Assessment of Learning Strategies, Scale for Evaluation of Motivation to Learn for University Students, Implicit Intelligence Theories Scale and Self-handicapping Strategies Scale. Three self-reflective activities were also applied: two related to the use of Learning Strategies and one to the Selfhandicapping Strategies. The sample consisted of 107 undergraduate students of Pedagogy, aged between 18 and 46, from two private universities in the State of São Paulo. Content analysis was the method used to examine participants' responses to the self-reflective activities. Descriptive and inferential statistics methods were used to examine the results of the scales and closed questions. It was observed that participants report expressive use of the learning strategies, present predominantly an intrinsic motivation to learn orientation and have incremental intelligence conception. It was also noticed that the higher the report of use of learning strategies, the lower the report of employment of self-handicapping strategies. Correlations among the use of learning strategies, intrinsic motivation, motivation to learn and self-handicapping strategies were found. Reports of use of learning and higher motivation to learn strategies were more frequent among the students over thirty years old. It is the hope that this study can contribute to increase the understanding of the variables associated with the self-regulation of learning, as well for the development of educational practices oriented towards improving self-regulation of undergraduate Pedagogy students. / Doutorado / Psicologia Educacional / Doutora em Educação

The study is a qualitative explanation of the manifestations of learning support in the lives of high school learners experiencing barriers to learning. The primary research question that guided this study was: How does learning support manifest itself in the lives of high school learners? Nine learners repeating grade nine were sampled to participate in the study. Co-participating were nine family members, seven educators and the principal. Interviews and observations were conducted to determine the nature of barriers to learning experienced by high school learners, and the ways in which learning support manifests in their lives. Theme analysis was then used to analyze the data collected. This process yielded two main themes, e.g. barriers to learning and manifestations of learning support . The two main themes were then further divided into eight sub-themes and fourteen categories. The findings of the study are articulated in terms of the ecosystemic perspective, which then indicated that barriers to learning issued from factors related to learners, educators, families, the education system and society. The sub-themes and categories that emerged on barriers to learning are discussed in detail in the thesis. The study further revealed that learning support manifests in diverse ways for the participants in this study, i) in terms of knowledge about and the availability of learning support, ii) in terms of guidance, advice, motivation, encouragement and one-on-one support, iii) in terms of extra classes, extra work and assistance with schoolwork and finally, iv) in terms of the mobilization of available resources. In conclusion, the study illustrates that there is low consistency in the ways in which learning support manifests in the lives of the learners in the study. It also shows a lack of formal avenues that can be accessed for learning support by the learners experiencing barriers to learning. / Thesis (PhD (Learning Support, Guidance and Counselling))--University of Pretoria, 2007. / Educational Psychology / unrestricted

Made available in DSpace on 2016-01-26T18:49:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISSERTACAO 01_07_09.pdf: 868132 bytes, checksum: 70069333b2b5cce7178faa57e28152bc (MD5) Previous issue date: 2009-06-25 / During practical the pedagogical one he verified himself that the learning of many contents presented little resulted satisfactory, that is, in the evaluation, the pupils memorized the content or reproduced of form mechanics the movements. Thus, the necessity appeared to deepen this quarrel by means of the joint, in the lessons of Physical Education, of the content, the methodology and the evaluation to a model of learning that contributes for a pedagogical practical effective, in which the professor can concentrate its efforts in the indispensable elements to a good learning. In this perspective, the model of the Significant Learning of Ausubel, based on psychology, was used as theoretical bedding. However, this model of learning would have to associate the proposals to it of the Physical Education, that is, to interact with the productions of the area, and, thus, to reveal the possibilities of a practical significant learning in the pedagogical one. In this direction, it was necessary to analyze that teach-learning process the professors of Physical Education are providing. For this, it was considered as the professors worked with the previous knowledge of the pupils, with the material of learning and the disposal to learn, that is, as the appropriation of the knowledge in the lessons of Physical Education was happening. The general objective of the research was centered in analyzing practical the pedagogical one of professors of Physical Education who acts with pupils of Average Education, looking for to understand if this action favors the learning significant. The identification of the elements was defined as objective specific - gifts in the scienters of the professors and daily pedagogical practical its - that they propitiate the significant learning. This work was characterized as a qualitative research, with delineation of case study. Two professors of the public net of the State of São Paulo had been citizens of the research, called professor and the teaching B, that lessons in first and the second series of Average Education give, respectively; as well as the pupils of these series, in a total of 20 pupils, corresponding to the half of the total of pupils of each series. For the collection of data he opted himself to the interview with the professors and the pupils by means of semistructuralized scripts, comments of lessons and documentary analysis (proposal pedagogical used by the professors). From ownership of the data, it was proceeded the analyses. On the basis of the theoretical referencial of the research and in the reading of the collected data had emerged categories that had allowed to analyze the process of teach-learning of the Physical Education and the possibilities to unchain the significant learning, what it disclosed to the necessity of practical changes and improvement of the pedagogical ones of the professors. Finally, one expects that this research contributes for one better understanding of the teach-learning process and favors practical the pedagogical one of the professor of Physical Education in the search of a significant learning. / Durante a prática pedagógica verificou-se que a aprendizagem de muitos conteúdos apresentava resultados pouco satisfatórios, isto é, na avaliação, os alunos memorizavam o conteúdo ou reproduziam de forma mecânica os movimentos. Assim, surgiu a necessidade de aprofundar essa discussão por meio da articulação, nas aulas de Educação Física, do conteúdo, da metodologia e da avaliação a um modelo de aprendizagem que contribua para uma efetiva prática pedagógica, na qual o professor possa concentrar seus esforços nos elementos indispensáveis a uma boa aprendizagem. Nesta perspectiva, o modelo da Aprendizagem Significativa de Ausubel, baseado na psicologia, foi usado como fundamento teórico. Porém, esse modelo de aprendizagem deveria vincular-se às propostas da Educação Física, isto é, interagir com as produções da área, e, assim, manifestar as possibilidades de uma aprendizagem significativa na prática pedagógica. Nesse sentido, foi necessário analisar que processo de ensino-aprendizagem os professores de Educação Física estão proporcionando. Para isso, foi considerado como os professores trabalhavam com os conhecimentos prévios dos alunos, com o material de aprendizagem e a disposição para aprender, isto é, como estava acontecendo a apropriação do conhecimento nas aulas de Educação Física. O objetivo geral da pesquisa centrou-se em analisar a prática pedagógica de docentes de Educação Física que atuam com alunos do Ensino Médio, procurando compreender se essa ação favorece a aprendizagem significativa. Definiu-se como objetivo específico a identificação dos elementos presentes nas intencionalidades dos docentes e na sua prática pedagógica cotidiana que propiciam a aprendizagem significativa. Este trabalho caracterizou-se como uma pesquisa qualitativa, com delineamento de estudo de caso. Foram sujeitos da pesquisa dois docentes da rede pública do Estado de São Paulo, denominados docente A e docente B, que ministram aulas na primeira e segunda série do Ensino Médio, respectivamente; bem como os alunos dessas séries, num total de 20 alunos, correspondendo à metade do total de alunos de cada série. Para a coleta de dados optou-se pela entrevista com os docentes e com os alunos por meio de roteiros semiestruturados, observações de aulas e análise documental (proposta pedagógica utilizada pelos professores). De posse dos dados, procedeu-se às análises. Com base no referencial teórico da pesquisa e na leitura dos dados coletados emergiram categorias que permitiram analisar o processo de ensino-aprendizagem da Educação Física e as possibilidades de desencadear a aprendizagem significativa, o que revelou a necessidade de mudanças e aprimoramento das práticas pedagógicas dos docentes. Por fim, espera-se que esta pesquisa contribua para uma melhor compreensão do processo de ensino-aprendizagem e favoreça a prática pedagógica do professor de Educação Física na busca de uma aprendizagem significativa.

Made available in DSpace on 2016-07-18T17:54:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISSERTACAO 01_07_09.pdf: 868132 bytes, checksum: 70069333b2b5cce7178faa57e28152bc (MD5) Previous issue date: 2009-06-25 / During practical the pedagogical one he verified himself that the learning of many contents presented little resulted satisfactory, that is, in the evaluation, the pupils memorized the content or reproduced of form mechanics the movements. Thus, the necessity appeared to deepen this quarrel by means of the joint, in the lessons of Physical Education, of the content, the methodology and the evaluation to a model of learning that contributes for a pedagogical practical effective, in which the professor can concentrate its efforts in the indispensable elements to a good learning. In this perspective, the model of the Significant Learning of Ausubel, based on psychology, was used as theoretical bedding. However, this model of learning would have to associate the proposals to it of the Physical Education, that is, to interact with the productions of the area, and, thus, to reveal the possibilities of a practical significant learning in the pedagogical one. In this direction, it was necessary to analyze that teach-learning process the professors of Physical Education are providing. For this, it was considered as the professors worked with the previous knowledge of the pupils, with the material of learning and the disposal to learn, that is, as the appropriation of the knowledge in the lessons of Physical Education was happening. The general objective of the research was centered in analyzing practical the pedagogical one of professors of Physical Education who acts with pupils of Average Education, looking for to understand if this action favors the learning significant. The identification of the elements was defined as objective specific - gifts in the scienters of the professors and daily pedagogical practical its - that they propitiate the significant learning. This work was characterized as a qualitative research, with delineation of case study. Two professors of the public net of the State of São Paulo had been citizens of the research, called professor and the teaching B, that lessons in first and the second series of Average Education give, respectively; as well as the pupils of these series, in a total of 20 pupils, corresponding to the half of the total of pupils of each series. For the collection of data he opted himself to the interview with the professors and the pupils by means of semistructuralized scripts, comments of lessons and documentary analysis (proposal pedagogical used by the professors). From ownership of the data, it was proceeded the analyses. On the basis of the theoretical referencial of the research and in the reading of the collected data had emerged categories that had allowed to analyze the process of teach-learning of the Physical Education and the possibilities to unchain the significant learning, what it disclosed to the necessity of practical changes and improvement of the pedagogical ones of the professors. Finally, one expects that this research contributes for one better understanding of the teach-learning process and favors practical the pedagogical one of the professor of Physical Education in the search of a significant learning. / Durante a prática pedagógica verificou-se que a aprendizagem de muitos conteúdos apresentava resultados pouco satisfatórios, isto é, na avaliação, os alunos memorizavam o conteúdo ou reproduziam de forma mecânica os movimentos. Assim, surgiu a necessidade de aprofundar essa discussão por meio da articulação, nas aulas de Educação Física, do conteúdo, da metodologia e da avaliação a um modelo de aprendizagem que contribua para uma efetiva prática pedagógica, na qual o professor possa concentrar seus esforços nos elementos indispensáveis a uma boa aprendizagem. Nesta perspectiva, o modelo da Aprendizagem Significativa de Ausubel, baseado na psicologia, foi usado como fundamento teórico. Porém, esse modelo de aprendizagem deveria vincular-se às propostas da Educação Física, isto é, interagir com as produções da área, e, assim, manifestar as possibilidades de uma aprendizagem significativa na prática pedagógica. Nesse sentido, foi necessário analisar que processo de ensino-aprendizagem os professores de Educação Física estão proporcionando. Para isso, foi considerado como os professores trabalhavam com os conhecimentos prévios dos alunos, com o material de aprendizagem e a disposição para aprender, isto é, como estava acontecendo a apropriação do conhecimento nas aulas de Educação Física. O objetivo geral da pesquisa centrou-se em analisar a prática pedagógica de docentes de Educação Física que atuam com alunos do Ensino Médio, procurando compreender se essa ação favorece a aprendizagem significativa. Definiu-se como objetivo específico a identificação dos elementos presentes nas intencionalidades dos docentes e na sua prática pedagógica cotidiana que propiciam a aprendizagem significativa. Este trabalho caracterizou-se como uma pesquisa qualitativa, com delineamento de estudo de caso. Foram sujeitos da pesquisa dois docentes da rede pública do Estado de São Paulo, denominados docente A e docente B, que ministram aulas na primeira e segunda série do Ensino Médio, respectivamente; bem como os alunos dessas séries, num total de 20 alunos, correspondendo à metade do total de alunos de cada série. Para a coleta de dados optou-se pela entrevista com os docentes e com os alunos por meio de roteiros semiestruturados, observações de aulas e análise documental (proposta pedagógica utilizada pelos professores). De posse dos dados, procedeu-se às análises. Com base no referencial teórico da pesquisa e na leitura dos dados coletados emergiram categorias que permitiram analisar o processo de ensino-aprendizagem da Educação Física e as possibilidades de desencadear a aprendizagem significativa, o que revelou a necessidade de mudanças e aprimoramento das práticas pedagógicas dos docentes. Por fim, espera-se que esta pesquisa contribua para uma melhor compreensão do processo de ensino-aprendizagem e favoreça a prática pedagógica do professor de Educação Física na busca de uma aprendizagem significativa.

Students only learn what they get the opportunity to learn. This means, for example, that students do not develop their reasoning- and problem solving competence unless teaching especially focuses on developing these competencies. Despite the fact that it has for the last 20 years been pointed out the need for a reform-oriented mathematics education, research still shows that in Sweden, as well as internationally, an over-emphasis are placed on rote learning and procedures, at the cost of promoting conceptual understanding. Mathematical understanding can be separated into procedural and conceptual understanding, where conceptual understanding can be connected to a reform oriented mathematics education. By developing a reasoning competence conceptual understanding can also be developed. This thesis, which deals with students’ opportunities to learn to reason mathematically, includes three studies (with data from Swedish upper secondary school, year ten and mathematics textbooks from twelve countries). These opportunities have been studied based on a textbook analysis and by studying students' work with textbook tasks during normal classroom work. Students’ opportunities to learn to reason mathematically have also been studied by examining the relationship between students' reasoning and their beliefs. An analytical framework (Lithner, 2008) has been used to categorise and analyse reasoning used in solving tasks and required to solve tasks.Results support previous research in that teaching and mathematics textbooks are not necessarily in harmony with reform-oriented mathematics teaching. And that students indicated beliefs of insecurity, personal- and subject expectations as well as intrinsic- and extrinsic motivation connects to not using mathematical reasoning when solving non-routine tasks. Most commonly students used other strategies than mathematical reasoning when solving textbook tasks. One common way to solve tasks was to be guided, in particular by another student. The results also showed that the students primarily worked with the simpler tasks in the textbook. These simpler tasks required mathematical reasoning more rarely than the more difficult tasks. The results also showed a negative relationship between a belief of insecurity and the use of mathematical reasoning. Furthermore, the results show that the distributions of tasks that require mathematical reasoning are relatively similar in the examined textbooks across five continents.Based on the results it is argued for a teaching based on sociomathematical norms that leads to an inquiry based teaching and textbooks that are more in harmony with a reform-oriented mathematics education. Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift.Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar.Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning. / Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift. Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar. Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning.

Skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPFproblematik är ofta problematisk på grund av de svårigheter de befinner sig i. Lärare saknar också ofta kunskap om och har därför svårt att möta och anpassa undervisningen för elever med den här typen av problematik. Eftersom skolans kunskapsinhämtning bygger på det skrivna ordet är det av största vikt att eleverna så fort som möjligt tillgodogör sig läs- och skrivundervisningen. Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan blir extra bekymmersam för elever med NPFproblematik. Detta gör att det finns en ämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen ur ett NPF- perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur verksamma lärare upplever att ASL som metod för läs- och skrivinlärning fungerar för elever med NPF-problematik. Den teoretiska utgångspunkt som används är sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden för undersökningen är halvstrukturerade intervjuer.

The problem of this study was to determine the effects of implementing writing-to-learn tasks in mathematics instruction on fourth grade students' achievement and attitude toward mathematics. Also addressed in this study is whether or not achievement and attitude measures of female students and low achieving students are effected by the use of writing in mathematics.

Sammanfattning/AbstractRemblegård, Hanna (2022). Lust och kunskap som förutsättning - Lärares och speciallärares arbete med läsinlärning för elever i lässvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser faktorer som är av betydelse för arbetet med läsinlärning för elever i lässvårigheter samt för lusten att lära sig läsa. Genom studien klarläggs hur värdefullt ett tidigt samarbete mellan läraren och specialläraren kring eleven är. Studien förväntas kunna bidra med att synliggöra vikten av att såväl lärare som speciallärare genom yrkesskicklighet delar med sig av kunskaper och erfarenheter för att tillgodose elevers behov. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om några lärares samt speciallärares val och genomförande av läsinlärning och lust att lära för elever som identifierats vara i lässvårigheter. Vidare är syftet att belysa deras uppfattningar om hur en främjande läsinlärning kan utformas för elever i lässvårigheter.Utifrån några lärares samt speciallärares syn på läsinlärning för elever i lässvårigheter i årskurs 1, har följande preciserade frågeställningar formulerats för att behandla studiens syfte:• Hur beskrivs val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter?• Hur beskrivs arbetet med elevens lust att lära i läsinlärningen?• Vilka uppfattningar framträder om hur tidiga insatser genomförs för att främja läsinlärning för elever i lässvårigheter? Teori Den här studiens teoretiska ramverk grundar sig i sociokulturell teori, som har sitt ursprung i Vygotskijs (1978) beskrivning av att lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen. Utifrån proximal utvecklingszon och mediering av artefakter studeras hur den dynamiska läsinlärningsprocessen fortskrider i samspelet mellan läraren och eleven. För att belysa det synsätt kring att en elev är i lässvårigheter, används som komplement relationellt perspektiv. Enligt Ahlberg (2015) betyder relationellt perspektiv att skolsvårigheter undersöks i centrum av interaktion och relationer. Förklaringar till utmaningar söks i mötet mellan eleven och den omgivande miljön, vilket medför att det är i elevens omgivning förändringar bör göras. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats där halvstrukturerade intervjuer med en frågeguide genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades det insamlade materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018). Med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) användes en analysmodell för att bearbeta de transkriberade intervjuerna och ringa in teman för studien. Resultat Studiens resultat visar på att läsinriktningen phonics (Snow & Juel, 2007) starkast framträder i val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter. Utifrån informanternas utsagor baseras kunskap och kompetens främst på yrkeserfarenhet och samarbete mellan lärare och speciallärare. Arbetet med lust att lära sig läsa har sitt ursprung i de fyra framträdande faktorerna: lärarroll, framgång, intresse, meningsfullhet. Studieresultaten visar även på att det råder en avsaknad av tidiga stödinsatser under det första skolåret. Den pedagogiska sårbarheten synliggörs såväl i utmaningen att erövra värdefull kunskap om främjande läsinlärning, som i att möta elevernas olika behov. Ur studien framträder informanternas önskemål, behov samt uppfattning av ett ökat samarbete mellan lärare och speciallärare för en främjande läsinlärning. Specialpedagogiska implikationer Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner (SFS, 2011:186). Med specialläraren som god lyssnare och inspiratör, skapas möjligheter för att de pedagogiska samtalen kan utgöra värdefulla verktyg i att välja adekvata insatser utifrån elevens behov. De pedagogiska samtalen ökar chanserna till ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren. Genom samarbetet kan ett relationellt perspektiv på lärande träda in och stå i centrum av undervisningen. Liksom vikten av att specialläraren verkar som inspiratör till alternativa tillvägagångssätt i läsinlärningen under det första skolåret, finns behovet av att den samma inspireras av lärarna med deras kunskaper och erfarenheter. Utöver de pedagogiska samtalen är behovet av en närvarande speciallärare därför stort. Den operativa specialläraren balanserar undervisning i ett mindre sammanhang med deltagande i den ordinarie undervisningen.

No description available.

The purpose of this quantitative study was to examine Virginia Standards of Learning 8th grade writing assessments to determine if there was any association between school passing rates and the recommendations suggested by the 2003 National Commission on Writing to improve writing proficiency. This study further examined the possible differences in school passing rates that may exist due to the grade configuration of a school, the location of a school, the availability of a comprehensive writing plan, and the student percentage on free and reduced-price lunch. Data collection consisted of a self-administered survey sent to all 364 schools in Virginia that administered SOL writing assessments during the 2006-2007 school year./p> This study showed no significant differences in 8th grade writing passing rates between schools with a comprehensive writing plan and those that do not. However, there was a significant difference in 8th grade teacher support for writing, division-administrative support for writing, and the understanding of writing scoring criteria in those schools with a comprehensive plan. There was little association between SOL writing scores and the implementation level of the 7 dimensions related to the National Commission on Writing recommendations. When controlling for socioeconomic status, there was no significant difference in writing scores. The addition of 4 multiple-choice questions to the SOL test two years ago without a change in the cut score necessary for a student to pass appears to have had a larger impact on the passing rates of schools than the variables included in this study.