<p>This report is about how important physical activity is to get good health.</p><p>In today’s modern society our work does not demand much physical activity, mostly</p><p>sitting down. Instead we have to take our on responsibility to be physical active in our spear time in order to maintain our health. The amount of people who are physical inactive increases. That leads to obesity and that increases the risk of cardio-vascular disease. The purpose of this study was to examine if there is a connection between how people estimate there health and the amount of there physical activity, through an inquiry investigation and relevant literature. We chose tree workplaces in Hudiksvall. Our hypothesis was that physical activity is good for your health. Even though we could not ensure our result statistically with a Chi-Square test, we found indication that supported our hypothesis.</p> / <p>Rapporten handlar om hur viktigt det är med fysik aktivitet för att man skall få en bra hälsa. I dagens industri- och data samhälle så är jobben ofta stillasittande och det kräver att man tar ett eget ansvar på fritiden att motionera och vara fysiskt aktiv för att upprätthålla en bra hälsa men inaktiviteten ökar. Detta leder till att en stor del av befolkningen är överviktiga. Är man överviktig och inaktiv ökar risken markant för att drabbas av bl.a. hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns eventuella samband mellan den självskattade hälsan och fysisk aktivitet. Detta gjorde vi genom en enkätundersökning och genom läsning av relevant litteratur. Vi valde ut tre arbetsplatser på en liten, mellan och stor ort i Hudiksvalls kommun. Från början hade vi en hypotes om att fysisk aktivitet främjar hälsan och välmående. Vi fick indikationer på att det kunde vara så men vi kunde inte säkerställa resultatet statistisk genom ett Chi- Square test.</p>

<p>During sleep the majority of the body’s production of anabolic hormones is produced and sleep is a general anabolic state of being. It has been to our recognition that a powernap is 4-6 times more effective when it comes to sleep intensity than the last 1-2 hours of a traditional eight hour sleep. </p><p>With this in mind, and that elite athletes worldwide often sleeps in between their training sessions. This study has tried to prove a hypothesis which comes from the assumption that you can recover and perform better during times with intensive periods with better distribution of your sleep.</p><p>We have in this study let three test subjects take part of a six week long program with two different training periods for legs. During training period one they followed a schedule with two shorter strength training sessions per day and a training weight corresponding 65 % of 1RM. Also 8hour sleep per night was used. During training period two they follow the same schedule, the difference is that sleep is controlled to 7hours per night and one 1hour powernap per day (8hour total sleep). During both training periods the power output is registered with the help of musclelab to see how alert the leg muscles are, also tests of 1RM has been done.</p><p>The results shows that power output during period two is more positive than the one in period one with higher shown values of watt at the ending of the week. However, the positive trend starts a little bit later than the one in period one. </p><p>No actual conclusions can be made from this study and should only be seen as a pilot for a science area with few specific articles who are made from hypothesis like the one in this study.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen. </p><p>Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.</p>

<p>Eight out of ten Swedes has once in a while pain in the back, neck or shoulders. This often depends on inactivity and monotonous work under a long time. Pain affects us mentally since the body and mind affect each other, which can lead to an evil circle of pain and depression. A typical imbalance in an office worker with the arms in front of the body while working is that the muscles on the front of the trunk will be shortened, since they never work with their full length and become strong because of the constant use. On the other hand, the muscles on the back of the trunk will be weakened and elongated, since they are working in an extended and static position. The purpose of this study was to examine if it is possible, under a six week period, to get an improved posture in the shoulder region and to get an improved self experienced health. The investigation contained nine middle aged office working women. A posture and a functional analysis were carried out. The functional analysis consisted of two tests that investigated lateral rotation in the shoulder and the relationship between the scapula and the trunk. After the tests were carried out the pictures taken was compared before and after the training period and the changes was noted. The result on this project shows that it is possible for office working women to get an improved posture, movement and coordination in the shoulder within a period of six weeks. It also shows that it is possible to get an improved self experienced health under the same conditions.</p>

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför de individer som deltog i GIH projektet har fortsatt att träna på egen hand. En jämförelse har gjorts mellan grupperna, de som har fortsatt att träna och de som inte har fortsatt att träna. Våra frågeställningar var: Vilken betydelse har motivation för fortsatt träning? Vad har ledarskapet för betydelse för den aktive? Vilken betydelse har självförtroende för fortsatt träning?</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 89 deltagare från projektet i folkhälsovetenskap, våren -06, GIH projektet. Av dessa valdes fyra ut till intervju. Två deltagare som har fortsatt att träna och två som inte fortsatt att träna efter projektet. Tre begrepp har använts som analysredskap, motivation, ledarskap samt självförtroende. Utifrån dessa har vi komponerat en egen modell, vilken säger att samtliga begrepp står i ständig relation till varandra.</p><p>Resultat</p><p>Vårt resultat visar på att motivationen är viktig för att hitta lusten och viljan i att träna. Här är det den inre känslan och glädjen i att träna, d.v.s. den inre motivationen som påverkar individen mest. Positivt ledarskap som beskrivs som stöttande, engagerat och pushande har också stor betydelse för individen och dennes prestation för fortsatt träning. Självförtroendet visade sig ha påverkan i träningssammanhang men ingen betydelse för att en person ska fortsätta att träna. Utifrån vår egen konstruerade modell, vilken visar på att de tre begreppen står i ständig relation till varandra för fortsatt träning, kunde vi konstatera att motivationen var av störst betydelse. Ledarskapet hade stor påverkan för den aktive inom träning samt att självförtroendet visar på betydelse i träningssammanhang men inte för fortsatt träning.</p><p>Slutsats</p><p>Att de tre begreppen, motivation, ledarskap och självförtroende skulle stå i ständig relation till varandra för individen i träningssammanhang visade sig stämma, men motivation kom att vara av störst betydelse. Däremot har studien visat att motivation samt ledarskapet är viktigt för individen för att en person ska fortsätta att träna. Självförtroende däremot visar inte på särskilt stor betydelse för den aktiva för fortsatt träning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med den här studien är att, genom att lyfta ut en definierad träningsgrupp, spinningtränande, från gymtränande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. Frågeställningarna som ska svara på syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtränande förhåller sig till missbruk av AAS och narkotika jämfört med gruppen gymtränande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jämförs mellan spinningtränande och befolkningen i övrigt efter en rapport av Källmén m.fl.</p><p>Metod</p><p>För att nå fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgränsningar består i spinningtränande på gym, ålderskategori arton till sextio år. De tre gym som är med i studien skiljer sig åt geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika ägandeformer.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att spinningtränande inte skiljer sig från gymtränande med avseende på missbruk av AAS och narkotika. Däremot finns en skillnad i andel risk- och missbruks konsumenter vad gäller alkohol, där spinningtränande uppvisar en mindre benägenhet till risk- och missbruk än gymtränande i övrigt.</p><p>Slutsats</p><p>Gym som företeelse kan vara en inkörsport för missbruk av AAS och narkotika. Skillnad verkar däremot föreligga mellan träningsform på gym och alkoholbeteende.</p> / Bilaga 3 Avtal, Tillstånd om att genomföra enkätundersökning, saknas i pdf:en. Bilaga 3 finns dock i det tryckta examensarbetet.

<p>Ishockey är en explosiv idrott och plyometriska övningar främjar explosiviteten, en ishockeyspelare behöver explosiv styrka för att prestera på isen. Syftet med den genomförda studien var att genom ett sammanlagt nio veckor långt plyometriskt träningsprogram, under off-season perioden, undersöka effekten på accelerationsförmåga, snabbhet i riktningsförändringar och kraftutveckling i nedre extremiteterna hos manliga juniorishockeyspelare. Totalt deltog åtta manliga juniorishockeyspelare. I undersökningen användes mätinstrumenten Harres test, Muscle Lab model 4000 (Ergotest Technology, Norge), 10 meter Sprint test och Power and Force explosiv knäböjning i Smith-maskin. Resultatet visade på signifikanta samband mellan för- och eftertestet för riktningsförändringar. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan för- och eftertestet på accelerationsförmågan och för kraftutveckling (power). I diskussionen sammankopplas resultaten med studiens föreskrivna teoretiska ramverk.</p>

Studien undersöker om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som tränar mycket och en kontrollgrupp skilja sig åt i avseende på LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas är: Träning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stämmer har elever på gymnasiet fått fylla i en enkät. Enkäten innehåller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men även ett formulär där deras betyg ska skrivas in. Resultatet för studien visar att hypotesen stämmer. Det är signifikant att elever som tränar mycket får högre betyg än de som inte tränar. Förutom betygen visar resultatet även att de idrottande eleverna mår bättre, de hade mindre grad av depression, ångest, ilska, skuld, nervositet och stress än eleverna i kontrollgruppen.  De hade även högre energi, högre grad av optimism, entusiasm och koncentration än kontrollgruppen.  Slutsatsen för denna studie blir alltså att träning korrelerar positivt med bra betyg och bättre upplevd hälsa. Nyckelord: PANAS, LOT, SE, HAD, Betyg, Träning

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför de individer som deltog i GIH projektet har fortsatt att träna på egen hand. En jämförelse har gjorts mellan grupperna, de som har fortsatt att träna och de som inte har fortsatt att träna. Våra frågeställningar var: Vilken betydelse har motivation för fortsatt träning? Vad har ledarskapet för betydelse för den aktive? Vilken betydelse har självförtroende för fortsatt träning? Metod Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 89 deltagare från projektet i folkhälsovetenskap, våren -06, GIH projektet. Av dessa valdes fyra ut till intervju. Två deltagare som har fortsatt att träna och två som inte fortsatt att träna efter projektet. Tre begrepp har använts som analysredskap, motivation, ledarskap samt självförtroende. Utifrån dessa har vi komponerat en egen modell, vilken säger att samtliga begrepp står i ständig relation till varandra. Resultat Vårt resultat visar på att motivationen är viktig för att hitta lusten och viljan i att träna. Här är det den inre känslan och glädjen i att träna, d.v.s. den inre motivationen som påverkar individen mest. Positivt ledarskap som beskrivs som stöttande, engagerat och pushande har också stor betydelse för individen och dennes prestation för fortsatt träning. Självförtroendet visade sig ha påverkan i träningssammanhang men ingen betydelse för att en person ska fortsätta att träna. Utifrån vår egen konstruerade modell, vilken visar på att de tre begreppen står i ständig relation till varandra för fortsatt träning, kunde vi konstatera att motivationen var av störst betydelse. Ledarskapet hade stor påverkan för den aktive inom träning samt att självförtroendet visar på betydelse i träningssammanhang men inte för fortsatt träning. Slutsats Att de tre begreppen, motivation, ledarskap och självförtroende skulle stå i ständig relation till varandra för individen i träningssammanhang visade sig stämma, men motivation kom att vara av störst betydelse. Däremot har studien visat att motivation samt ledarskapet är viktigt för individen för att en person ska fortsätta att träna. Självförtroende däremot visar inte på särskilt stor betydelse för den aktiva för fortsatt träning.