No description available.

Skidskytteträning bedrivs med varierande utrustning på och under fötterna beroende på säsong och typ av träningspass. Syftet med studien var att i skidskyttets stående skjutmoment undersöka joggingskor (JOGG), skatepjäxor på skidor (SKID) och på rullskidor (RULL) vid vila samt efter fysisk ansträngning med avseende på förändringar i tryck och dess area under fötterna samt skjutprestation. Åtta aktiva skidskyttejuniorer testades i skyttehall där tre sko- och skidkombinationer, JOGG, SKID och RULL, undersöktes i vila samt efter fysiskt arbete. I vila sköts 10 skott med respektive utrustning i randomiserad följd därefter arm- och bencyklade försökspersonen 6x4min på 90% av maximal hjärtfrekvens och sköt fem skott i varje intervallpaus och efter två serier byttes sko- och skidutrustning. Tryckfördelningsarean minskade efter fysisk ansträngning jämfört med i vila för samtliga undersökta skotyper däremot fanns inga skillnader i tryck. Skjutrestultatet tenderade att försämras efter fysisk ansträngning. För rullskidor korrelerade den minskade tryckfördelningsarean efter fysisk ansträngning med ett sämre skjutresultat. Rullskidor, med liten kontaktyta mot underlaget, hade tendens att påverka skjutmomentet negativt efter fysisk aktivitet jämfört med joggingskor och skidor. Det kan därmed vara fördelaktigt att träna skytte i kombination med fysisk ansträngning och gärna på rullskidor för att därigenom erhålla positiv träningseffekt när skidor används i samband med skytte.

Introduktion: Människan får idag inte motion i vardagen i samma utsträckning som förr och behöver därför söka denna på konstgjord väg. Musik påverkar människor i samband med fysisk aktivitet och kan fungera som en motivationsfaktor som hjälper utövaren att känna meningsfullhet med denna ”tillgjorda” träning. Särskilt vid submaximala arbeten, men även till viss del vid maximala, kan musik distrahera utövaren genom att ta bort fokus från kroppens utmattningssignaler. Musik kan även bidra till högre arbetsintensitet, samt till utförande av fysisk aktivitet under en längre tid. Syfte: Studien undersöker om självvald musik påverkar distans, upplevd ansträngning och puls vid maximalt och submaximalt arbete. Uppställda hypoteser: 1) testdeltagarna avverkar en längre distans med musik på båda testerna; 2) den upplevda ansträngningen är lägre med musik efter det submaximala testet samt vid nivå fem på beeptestet; och 3) pulsen kommer vara högre med musik efter det submaximala arbetet samt precis innan och direkt efter beeptestet. Metod: Vid två testtillfällen fick tio deltagare utföra ett sju minuters submaximalt test på ergometercykel och ett maximalt test i form av beeptest. Det ena testtillfället utfördes lyssnandes på musik där testdeltagarna valde sin egen musik. Mätdata analyserades i SPSS, distans och puls genom parade t-test och upplevd ansträngning genom Wilcoxon rangsummatest. Resultat: Studiens huvudfynd är en signifikant skillnad (p=4,3) på den avverkade distansen under maxtestet. Sex personer avverkade en längre distans med musik, två stycken sprang lika långt, ingen sprang kortare och två deltagare föll bort ur denna analys. Slutsats: Musik kan användas som motivation för att prestera bättre samt verkarta fokus från den fysiska aktiviteten, vilket är till nytta för både enskilda utövare och ledare inom fysisk aktivitet.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.</p><p>Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka, beskriva och förklara hur motivationen ser ut hos gravida kvinnor rörande träning under graviditeten. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: - Vilka hinder upplever kvinnor gällande träning under graviditet? - Kan kvinnor ta sig förbi de hinder som finns gällande träning under graviditet, och i så fall hur? - Vilka variabler påverkar kvinnornas motivation till träning under graviditet? Metod Studien bestod av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju kvinnor intervjuades, varav fyra hade ett annat modersmål än svenska. Respondenter rekryterades via motionsföreningar, barnavårdscentraler och Stockholms kommuns Öppna Förskola i februari 2015. Urvalskriterier var att respondenterna hade genomgått minst en graviditet och förlossning. Ingen åtskillnad gjordes om respondenten hade varit fysiskt aktiv eller inte under graviditeten. Resultat I analysen framkom fyra olika huvudteman; information och kunskap, hindrande faktorer, stödjande faktorer och motivation. I samtliga intervjuer framkom att kvinnorna saknade information, framför allt från sjukvården, gällande träning under graviditet. Avsaknaden av information gjorde många av dem oroliga och tveksamma, därför valde de hellre att avstå från fysisk aktivitet än att göra någonting som kunde vara potentiellt farligt för barnet. Även stödjande faktorer nämndes i samtliga intervjuer, där framför allt kvinnornas dåvarande partner hade varit det största stödet. Slutsats Alla respondenter upplevde sina graviditeter olika, men det genomgående temat för alla var avsaknaden av information och kunskap. Detta är någonting som är mycket viktigt att lyfta fram och prata om, men även någonting som är ett viktigt tema för framtida forskning.

Background: Exercise dependence is a behavior where some people get very strong feelings for their training. This dependency becomes a problem when it affects individuals’ life in a negative way. Individuals with low self-esteem have been found to have an increased risk for exercise dependence. Self-estem is associated with Self-compassion, which is to have compassion with oneself in pain and difficult periods. Self-compassion has been shown to reduce stress and stress has been shown to influence the onset of burnout. Objectives: The purpose with this study was to examine whether there is a connection between exercise dependence, self-compassion, perceived stress and burnout Method: A total 102 questionnaires were distributed at two local gyms in Karlstad. The study involved 61 men and 41 women and the age distribution was between 19-58 years. The questionnaire featured a self-constructed variant in which respondents answered questions about their training. The other part of the questionnaire contained, Exercise depedence scale-21, Perceived stress scale, Shirom Melamed Burnout Measure and Self-compassion scale: Result: Exercise dependence had a positive correlation with burnout and perceived stress and negative correlation with self-compassion. Self-compassion was negatively correlated with perceived stress and burnout. Perceived stress was positive correlated with burnout.

Bakgrund: Fotboll är idag den största sporten i Sverige med cirka 600 000 utövare. Att vara fysiskt aktiv medför många positiva effekter, men med träning och fysisk aktivitet löper man dock en ökad risk för att drabbas av olika skadetyper. Olika möjligheter finns att förebygga och minska antalet skador, exempelvis genom skadeförebyggande träning och uppvärmning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fotbollstränares uppfattning om skador och skadeförebyggande träning inom junior-och seniorfotboll på amatörnivå. Metod: Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter som besvarades av 30 amatörtränare inom fotboll. Både damlag, herrlag, flicklag och pojklag representerades. Enkäterna analyserades kvalitativt och kvantitativt genom deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visade att samtliga lag värmde upp innan träning och att 23 av 30 lag utförde någon typ av skadeförebyggande träning. Den skadeförebyggande träningen syftade till större del att förebygga knäskador hos kvinnor och flickor, medan muskelskador var vanligare att förebygga hos män och pojkar. Tränarna upplevde att de vanligast förekommande skadorna var muskelbristningar i låret hos kvinnor, män och pojkar, medan den vanligaste skadetypen hos flickor var knäskador. Generellt var skadorna jämnt fördelade över säsongen både hos juniorer och seniorer. 80 % av tränarna ansåg att mer kunskap och utbildning behövs inom främst akut omhändertagande och skador i allmänhet. Diskussion/Konklusion: Ökad kunskap och utbildning för fotbollstränare inom skador och skadeförebyggande träning skulle kunna minska antalet skador hos fotbollsspelare. Det skulle i förlängningen gynna både enskilda individer och samhället i stort.

Sammanfattning Syfte Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa aktuella forskningsresultat om vilken fysisk träning som behandling kan ge eventuell positiv effekt för personer med diagnosen migrän med avseende på frekvensen, intensiteten och durationen vid migrän. Frågeställningar - Kan träning minska frekvensen, intensiteten och durationen vid migrän? - Vilken typ av träning kan minska konsekvenserna vid migrän? Metod En systematisk litteraturstudie där litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, PEDro och Cochrane. Totalt inkluderades fem studier som analyserades närmare. Studierna kvalitetsgranskades enligt PEDro-scale. Evidensgradering utfördes genom Statens Beredning för Medicinsk Utvärderings (SBU) graderingsmetod. Resultat Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att frekvensen vid migrän minskar, ett måttligt starkt vetenskapligt stöd för att intensiteten vid migrän minskar och ett begränsat vetenskapligt stöd för att durationen minskar med träning som behandling vid migrän. En indikation finns att läkemedelskonsumtionen minskar, dock utgör studierna ett otillräckligt vetenskapligt underlag. Det finns ett otillräcklig vetenskapligt underlag gällande längden på träningsperioden, längden per tillfälle och antalet träningstillfällen. Det finns stark evidens för att träningen ska utföras på en submaximal nivå. En indikation finns att konditionsträning kan fungera som behandling vid migrän, dock är det vetenskapliga underlaget otillräckligt. Slutsats Träning som förebyggande behandling kan minska konsekvenserna vid migrän. Träningens effekter kan minska frekvensen, intensitet och durationen vid migrän. Ingen slutsats kan dras gällande tidsåtgången för träningen. Intensiteten i träningen bör vara submaximal.  Konditionsträning kan fungera som behandling vid migrän. Fler studier i området krävs för att kunna ge tydligare riktlinjer. Studier med hög kvalitet efterlyses. / Abstract Aim The purpose of this systematic literature review is to compile current research on the physical exercise as treatment is possible to have a positive effect for people diagnosed with migraine with respect to the frequency, intensity and duration of migraine. Questions- Can exercise reduce the frequency, intensity and duration of migraine?- What type of exercise can reduce the impact of migraine?  Method A systematic study of the literature search was performed in the database PubMed, PEDro and Cochrane. Five studies were included and analyzed. The quality of the studies was examined according to the Pedro-scale. The evidence grade was performed by using Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) grading method.  Results When exercise is used as a treatment for migraine, there is strong scientific evidence that the frequency of migraine decreases, moderately strong scientific evidence that the intensity of migraine decreases and limited scientific evidence that the duration decreases. The results indicated that the drug consumption is decreased when exercise is used on regular basis, however the studies show insufficient scientific evidence. There is insufficient scientific data regarding the length of the training period, the length per session and the number of training sessions. There is strong evidence that the exercise should be performed at a sub-maximal level. Cardiovascular exercise might be an effective and suitable treatment for migraine, but the scientific evidence is insufficient. Conclusions Exercise as a preventive treatment can reduce the impact of migraine. The effects of exercise can reduce the frequency, intensity and duration of migraine. No conclusion can be drawn regarding the duration of the training. The intensity of the exercise should be on a sub-maximal level, and aerobic exercise can be used. However, more studies in this important area are required to provide appropriate guidelines. Studies with high quality is necessary.

Detta är en netnografisk fallstudie med syfte att studera hur svenska träningsbloggar framställer sin syn på träning och hälsa. Då begrepp som hälsa kan vara svåra att definiera och forskningen är relativt begränsad. Framför allt i samband med sociala medier som bloggar. Kommer detta att vara en explorativstudie, där vi diskuterar vår tolkning av resultatet. Tio svenska träningsbloggar studerades genom observationer med inriktning mot deras syn på och framställning av kroppsideal, kost och träning. Slutsatsen blev att inläggen och materialet som delades på bloggarna varierande beroende på vilken målgrupp de riktar sig åt och vem som drev den. Det var svårt att få en generell uppfattning av begreppen då bloggarna ofta reflekterades av personen bakom dem, där egna åsikter och erfarenheter influerade mycket av materialet. Sociala medier är ett relativt nytt fenomen, där vem som helst kan dela med sig av sina sypunkter och åsikter. Forskning om vilka effekter detta kan ha är fortfarande begränsat, och är ett ämne som troligtvis bara kommer bli större med tiden.