This research is motivated by identified gaps in contemporary planning practices and production processes within firms. Relying solely on experiential knowledge has proven limiting, necessitating a more systematic approach. Previous instances of data anomalies, particularly ongoing challenges in achieving satisfactory delivery reliability, have underlined the need for deeper insights into underlying patterns. The objectives of this study are: • To identify and analyze specific obstacles and challenges affecting load balance and delivery security in Borl.nge's production system. • To explore various methods or strategies aimed at enhancing the process of generating reliable capacity forecasting methods. Both primary and secondary research methods were employed. Primary methods included interviews and the development of a forecast model, while secondary studies encompassed the latest research in the field. The thesis revealed five primary factors hindering capacity attainment: 1. WIP(work in progress)/ slabs material shortages disrupt production flow and escalate costs due to the need for external sourcing of slabs. 2. Transport issues, including incorrect internal deliveries and the weather conditions, pose challenges. 3. Personnel shortages hinder the efficient utilization of production capacity. 4. Machine breakdowns result in production interruptions, leading to capacity loss and inefficiency. 5. Inventory problems, such as insufficient capacity and poor management, impede smooth production operations. Additionally, the second objective was addressed by implementing exponential smoothing for capacity planning forecasts. By updating forecasts every 13 weeks, this study improves the production forecast.

Titel: Drivkrafter för införandet av nya mjölkrundor: En fallstudie på Micropower Bakgrund: Införandet av en mjölkrunda hos Micropower har inneburit förbättringar inom den inkommande logistiken från leverantörerna. Främst har kostnaderna minskat men företaget har också sett förbättringar gällande deras mest betydande kvalitetsmått såsom leveransprecision och fyllnadsgraden. I takt med högre krav på hållbarhet och förväntningar på minskade utsläpp står Micropower nu inför utmaningar gällande implementeringen av fler förändrade tillvägagångssätt kopplat till sin ruttplanering. Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att skapa ett tillvägagångssätt som utvecklar ruttplaneringen för Micropower och bidrar till en förbättrad planering för deras inkommande transporter. Tillvägagångssättet tas fram med hjälp av två frågor: Fråga 1: Vilka drivkrafter har Micropower kopplat till införandet av nya mjölkrundor? Fråga 2: Vart kan Micropower införa nya mjölkrundor, utifrån drivkrafterna? Metod: Studien är en fallstudie utförd på Micropower i Växjö. Metoden för fallstudien är datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med personer i beslutsfattande roller hos Micropower. Metoden utgörs även av datainsamling på Excel-data som sedan har komprimerats och utvärderats under studiens gång. Validitet samt reliabilitet är begrepp som ska uppnås genom studien. Slutsatser: Resultatet leder till identifiering av följande drivkrafter:  Användning av informationssystemAnvändning av kvalitetsmåttDirekta körningens påverkan på hållbarhetenKostnader kopplat till direkta körningar.Resultatet ger även förslag på 4 nya mjölkrundor till Micropower. Nyckelord: Mjölkrundor, Ruttplanering, Inkommande transporter, Direkta körningar, Slingbil, Drivkrafter, Kvalitetsmått, Leveransprecision, Transportkostnader.

The success of battery electric trucks in logistics depends on ef-ficient and cost-effective charging practices at logistic terminalsduring loading, unloading, and overnight parking. However, asfleets of electric trucks expand, the charging process at terminalscan become complex. Maintaining transport efficiency within theelectric grid’s limits and available chargers is crucial. Challengesarise from weak terminal grid connections, necessitating a needto manage peak power usage.The aim of this master’s thesis is to develop optimization algo-rithms for fleet charging at terminals. It involves modeling andevaluating algorithm(s) against strategies and exploring potentialimplementation within existing transport systems. Delving intovarious areas, such as energy integration (including photovoltaic& battery energy storage systems), system integration of charg-ing stations, terminal layout and implementation of algorithm(s).This thesis work will contribute to the innovation project "Local En-ergy Systems for Electrified Logistic Applications" (LEELA). Modeling will rely on empirical research, industry data and researchfrom companies involved within the project LEELA.The simulations from the algorithms showed the importance ofevaluating viable choices for implementation, such as integratedcharging systems, photovoltaic systems, battery energy storagesystems and megawatt charging systems.

Offering an attractive public transportation system is an important aspect of the transitioning towards a society less dependent on cars. However, measuring attractivity is not straightforward and can be done in many different ways. The purpose of this work was to create and compare evaluation measures to assess the competitiveness of public transportation compared to cars over time. The evaluation measures have been applied to a case study from Skåne and enabled evaluation, both of the method and the attractiveness of Skåne's public transportation. Data from the period 1983 to 2023 has been used, and these long time series have enabled comparison of results over 40 years. One of the key findings of the study is that attractiveness should be measured in relative terms compared to other available travel options rather than in absolute terms. The attributes of the car have a much stronger impact on how people travel than the attributes of public transport. Another finding is that travel costs can vary significantly depending on how costs are calculated, and it is not trivial how this should be done. The evaluation measures developed in this work offer a solution to this by including several aspects and thus providing calculation methods for different situations. The results of the study also show how Skåne's public transportation has developed over time. Generally, frequency of service and ticket fares have increased, traffic runs later in the evening, and travel time has not changed significantly. Public transport seems to be competitive in larger cities with high parking fees and on routes served by trains. In smaller cities and on routes served by regional buses, public transportation finds it more difficult to gain market share. Some proposed measures to increase the competitiveness of public transportation include increasing service frequency where it is currently low and to plan for decreased car ownership, for example via improved access to car sharing or rental services and increased parking fees at workplaces. Municipalities and regions must plan the transportation system with all modes of transportation in mind, and the result from this work proposes which evaluation measure that should be used in different situations. / Att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik är en viktig del i omställningen mot ett samhälle där färre resor görs med bil. Att mäta attraktiviteten är dock inte helt enkelt och kan göras på många olika sätt. Syftet med detta arbete är att utveckla och jämföra utvärderingsmått för att kunna mäta kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen över tid. Utvärderingsmåtten har tillämpats på en fallstudie från Skåne och möjliggjorde utvärdering, dels av metoden, dels av attraktiviteten i Skånes kollektivtrafik. I detta arbete har data från tidsperioden 1983 till 2023 använts, och dessa långa tidsserier har möjliggjort jämförelse av resultat över 40 års tid. Ett av arbetets nyckelfynd är att attraktiviteten bör mätas i relativa termer i jämförelse med andra tillgängliga resalternativ och att bilens attribut har mycket kraftigare inverkan på hur människor reser än vad kollektivtrafikens attribut har. En annan slutsats är att reskostnader kan variera kraftigt beroende på hur kostnader beräknas, och det är inte trivialt på vilket sätt det bör göras. Utvärderingsmåtten som togs fram i detta arbete erbjuder en lösning på detta genom att inkludera flera aspekter och beräkningsmetoder som lämpar sig i olika situationer. Resultatet från arbetet visar även hur Skånes kollektivtrafik har utvecklats över tid. Generellt sett har turtätheten och biljettpriserna ökat, trafiken går senare på kvällen och restiden har inte förändrats nämnvärt. Kollektivtrafiken verkar vara konkurrenskraftig i större städer med höga parkeringsavgifter och på sträckor som trafikeras av tåg. I mindre städer och linjer som trafikeras av regionbussar har kollektivtrafiken svårare att vinna marknadsandelar. Några föreslagna åtgärder för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft är att öka turtätheten i kollektivtrafiken där turutbudet idag är lågt samt att planera för ett lägre bilinnehav exempelvis med förbättrad tillgängligheten till bilpool eller hyrbil och höjda parkeringsavgifter vid arbetsplatser. Kommuner och regioner måste planera transportsystemet med alla färdmedel i åtanke, och resultatet från detta arbete visar vilken typ av utvärderingsmått som är lämpligast att använda i olika sammanhang.

The objective of this thesis is to assess and map the logistics chain of Kaunis Iron AB in order to find areas of optimisation opportunities. By focusing on the internal aspects of the logistics chain, this thesis aims to provide Kaunis Iron AB with quantified suggestions of how to increase the internal efficiency and effectiveness. With data provided by Kaunis Iron AB and workshops with key stakeholders, a comprehensive analysis of the logistics chain was established, from which different Key Perfomance Indicators could be identified. In addition to the data received from Kaunis Iron AB, other sources of secondary data was collected, further validating the findings and tying together the internal subjective perspective with a more objective ditto. With a ramp-up in production volume being imminent, evaluations both pertaining to the current state of operations and a future state were conducted coupled with comparisons between the two. Utilising the aforementioned Key Performance Indicators, several sensitivity analyses were presented, which showcased how different adjustments in the logistics chain affected the output, both at the current state conditions and in the ramped-up production state. From this, the thesis presents the adjustments that, we as authors, find most suitable for Kaunis Iron AB in order to optimise their logistics chain.

Inom tillgångsförvaltning av järnvägsinfrastruktur finns ofta flera tekniska lösningar för att realisera en viss funktion. Examensarbetet visar på hur beslutsunderlag kan framställas genom att jämföra olika tekniska lösningar med varandra baserat på livscykelkostnadsanalys (LCC-analys). Beslutsunderlaget syftar till att skapa en bättre förståelse för hur en högre samhällsekonomisk effektivitet kan uppnås. Den kapacitetshöjande funktionen samtidig infart har studerats. Funktionen bidrar till snabbare och smidigare tågmöten . Arbetet avgränsades till enkelspårig järnväg och driftplatser med två spår. Examensarbetet avsedde att besvara: Hur kan alternativa tekniska lösningar för funktionen samtidig infart inom järnväg jämföras med varandra genom livscykelkostnadsanalys? I examensarbetet behandlades Malmbanan som är i stort behov av kapacitetshöjande åtgärder. Trafiken sker mestadels med tungt lastade långa tåg, vilket i kombination många spårväxlar är uttjänta gör att tågmöten tar tid. Ett referensfall med en driftplats baserad utifrån Malmbanans förutsättningar formulerades. Utifrån det presenterade referensfallet utformades fyra alternativa tekniska lösningar för hur funktionen samtidig infart kunde realiseras. Dessa alternativ jämfördes sinsemellan genom LCC-analys. LCC-analys visade sig vara en effektiv metod för att jämföra de olika tekniska lösningarna med varandra. Det eftersom ett kvantitativt beslutsunderlag som beaktade hela livscykeln kunde erhållas. Resultatet visade hur de olika alternativa tekniska lösningarna förhöll sig till varandra med hänsyn till dess LCC, samt i förlängningen vilket alternativ som ansågs ge högst samhällsekonomisk effektivitet med avseende på given situation. Slutligen bör även den metodikkunskap som arbetet lagt grund för beaktas i fortsatt tillämpning. Arbetssättet med LCC-analys anses vara en effektiv metod när olika alternativa investeringsåtgärder ska jämföras med varandra.

Riverside, California, located approximately 55 miles east of Los Angeles, is home to a sprawling population of over 320,000 residents. Previously a citrus farming town, Riverside has evolved into an industrial manufacturing city competing with others of its size. Public transportation in Riverside is deficient compared to larger cities across the United States, with routes taking over 100% longer than personal vehicle routes. A Geographical Information System and qualitative data assessment were used as analysis tools to determine the accessibility of the existing infrastructure. Mapping identified transportation covered areas, while qualitative data examined income levels as a potential factor. Two neighborhood groups, Canyon Crest in the southeast and La Sierra in the northwest, were selected for analysis. La Sierra lacks public transport coverage and has a lower median household income, meaning there is a greater reliance on public transit. Canyon Crest, despite limited public transportation, has a higher median household income, showing the need for broader public transit accessibility beyond lower-income demographics. This study revealed that while transportation infrastructure exists within these neighborhoods, the frequency of bus services falls short, limiting many from using public transit. Addressing these gaps is essential to encourage more residents to use public transportation and reduce reliance on personal vehicles, considering that over 73% of commuters currently drive single-use transport.

Maintenance work on the railway system is crucial to its high efficiency where designing maintenance areas to carry out such work is the foundation. Much work has been done regarding designing maintenance areas on mainline tracks, but there is still a blank spot for a systematic method to design such areas within a train station. This project aims to develop a prototype digital decision-supporting program, using RailML 2.4 and Python, for designing maintenance areas in the train station. The program includes parsing RailML data, generating routes using a depth-first search method, matching traffic flows, and generating and visualizing maintenance areas. This project also proposes two new data structures for train routes and traffic flow, where the traffic flow data structure introduces a flow-based structure which ensures that the program can work without an accurate train timetable. The program is tested on two different infrastructure layouts, one is based on Katrineholm Central Station, with several different traffic flow profiles. The result shows the program is functioning and can produce reasonable maintenance areas. Some modifications are also being done to the Katrineholm Central Station test case to simulate the different but similar infrastructures and compare the generated maintenance areas. This report also discussed the limitations of the program and the assumptions and simplifications that were made for this prototype program. This report also suggests possible directions for further work. / Underhållsarbete på järnvägssystemet är avgörande för dess höga effektivitet där utformandet av dess underhållsområden är grunden. Mycket arbete har gjorts när det gäller att utforma underhållsområden på huvudspår, men det återstår fortfarande som ett vakuum rörande den systematiska metoden för att skapa sådana ytor inom tågstationer. Detta projekt syftar till att utveckla en prototyp av ett digitalt besluts-stödsprogram för att utforma underhållsområden på tågstationer med hjälp av RailML 2.4 och Python. Programmet omfattar parsning av RailML-data, generering av rutter med hjälp av en Deep First Search-metod, matchning av trafikflöden samt generering och visualisering av underhållsområden. I projektet föreslås också två nya datastrukturer för tågvägar och trafikflöden, där datastrukturen för trafikflöden introducerar en flödesbaserad struktur som säkerställer att programmet kan fungera utan en exakt tågtidtabell. Programmet testas på två olika infrastrukturlayouter, varav den ena är baserad på Katrineholms Centralstation, med flera olika trafikflödesprofiler. Resultatet visar att programmet fungerar och kan producera rimliga underhållsområden. Vissa modifieringar görs också av testfallet för Katrineholms centralstation för att simulera olika men liknande infrastrukturer och jämföra de genererade underhållsområdena. I denna rapport diskuteras också programmets begränsningar och de antaganden och förenklingar som gjorts för detta prototypprogram. Denna rapport föreslår också möjliga riktningar för fortsatt arbete.

PostNord TPL ser en utmaning med ineffektiva fyllnadsgrader i sina transporter till deras slutkund, från PostNord TPL:s nya distributionslager Malmölandet i Norrköping. På grund av detta vill PostNord TPL förbättra sina utleveransprocesser för att höja fyllnadsgraden, vilket de vill möjliggöra genom att identifiera olika åtgärder. Vidare, vill företaget även identifiera vilken effekt dessa åtgärder kan medföra på verksamhetens kostnader och klimatpåverkan. Syftet med studien är därför att kartlägga PostNord TPL:s utleveransprocesser för att identifiera förbättringsområden och åtgärder med mål att öka fyllnadsgraden i transporter till slutkundens butiker, samt kartlägga vilka potentiella effekter en ökad fyllnadsgrad har med avseende på kostnader samt klimatpåverkan. I studien kartlades PostNord TPL:s utleveransprocess för att identifiera problem och förbättringsområden. Detta genomfördes genom att analysera intervjusvar från operativ personal hos PostNord TPL, tillsammans med egna observationer av utleveransprocessen. I studien granskades produktflöden mellan Malmölandet och fyra utvalda butiker. De fyra butikerna valdes eftersom dessa flöden ansågs representativa mot resterande flöden sett till transportsträckor och transporterade volymer. Studiens resultat visade att de viktigaste identifierade förbättringsområdena var slutkundens orderläggnings-struktur, bristande systemstöd i PostNord TPL:s arbetsprocesser, transportfrekvens, samt tidsbrist för PostNord TPL:s personal. Sju åtgärdsförslag presenterades till dessa förbättringsområden, där två av åtgärdsförslagen kopplas till orderläggning, ett åtgärdsförslag kan kopplas till transportfrekvens, ett till tidsbrist och tre kan kopplas till bristande systemstöd. Studiens resultat visade även att högre fyllnadsgrader främst påverkar butiker med höga transporterade volymer. Beräkningarna visade att transportbehovet minskar vid högre fyllnadsgrader och på så vis minskar även transportkostnader och CO2e-utsläpp som följd. Vidare, visar resultaten att det finns stora ekonomiska och miljömässiga fördelar med att sänka transportfrekvensen i det fall att slutkunden kan acceptera ändrade leveranskrav. De butiker med lägst transporterad volym påverkas mest av att sänka transportfrekvensen. Önskar slutkunden en högre fyllnadsgrad och mer hållbara transporter behöver de därför göra en avvägning av vad som är viktigast mellan en hög bibehållen leveransservice eller minskad leveransservice med ökade fyllnadsgrader och dess positiva effekter. Resultaten från beräkningarna visade också att om efterfrågan på gods är låg och/eller att fyllnadsgraden höjs men inte är tillräckligt stor för att minska transportbehovet, blir klimatpåverkan och transportkostnaderna oförändrade. Slutligen visade även studiens resultat att det är skillnad om beräkningarna utförs på veckovis eller månadsvis flödesdata. De månadsvisa beräkningarna ger upphov till ett större antal eliminerade transporter, vilket beror på att flödesvolymerna är större. / PostNord TPL sees a challenge with inefficient fill rates in their transports to their end customer, from PostNord TPL's new distribution center Malmölandet in Norrköping. Because of this, PostNord TPL wants to improve their delivery processes to increase the fill rate, which they want to enable by identifying different measures. Furthermore, the company also wants to identify what effect these measures can have on the costs and climate impact of the business. The purpose of the study is therefore to map PostNord TPL's delivery processes to identify areas for improvement and measures aimed at increasing the fill rate in transports to the end customers' stores, as well as to identify the potential effects of an increased fill rate with regard to costs and climate impact. The study mapped PostNord TPL's delivery process to identify problems and areas for improvement. This was done by analysing interview responses from operational staff at PostNord TPL, together with the authors' own observations of the delivery process. The study examined product flows between Malmölandet and four selected customer stores. The four stores were chosen because these flows were considered representative of the rest of the flows in terms of transport distances and transported volumes.  The results of the study showed that the most important identified areas for improvement were the end customers' order placement structure, lack of system support in PostNord TPL's work processes, transport frequency, and lack of time for PostNord TPL's staff. Seven proposals for action were presented for these areas of improvement, where two of the proposals for action are linked to order placement, one proposal for action can be linked to transport frequency, one to lack of time and three proposals can be linked to lack of system support. The results of the study also showed that higher fill rates mainly affect stores with high transported volumes. The calculations showed that the need for transport is reduced at higher fill rates and thus also reduces transportation costs and CO2e emissions as a result. Furthermore, the results show that there are significant economic and environmental benefits of reducing the transport frequency in case the end customer can accept changed delivery requirements. The stores with the lowest transported volume are most affected by lowering the transport frequency. Therefore, if the end customer wants a higher load factor and more sustainable transport, they need to make a trade-off between maintaining a high delivery service or reducing the delivery service with an increased fill rate and its positive effects. The results of the calculations also showed that if the demand for goods is low and/or the fill rate is increased but not enough to reduce the transport demand, the climate impact and transport costs remain unchanged. Finally, the results of the study also showed that there is a difference if the calculations are performed on weekly or monthly flow data. The monthly calculations results in a larger number of eliminated transports, which is due to larger transportation volumes.

Byggindustrin står för en stor del av världens växthusgasutsläpp. Av dessa utsläpp kan upp till 16% härledas till masslogistiken i byggprojekt. Utöver detta går en betydande del av byggprojektkostnaderna till masslogistik i projektet. Masslogistiken i byggsektorn är även unik då den till stor del består av temporära försörjningskedjor och outsourcad arbetskraft, vilket skapar komplexitet och ineffektivitet. Området masslogistik inom byggprojekt är även undermåligt studerat och behovet av vidare forskning för att effektivisera masslogistiken är därför stort. Utifrån detta motiveras denna studie, som ska kartlägga tre byggprojekt i Linköping och Norrköping för att få insikter om hanteringen av masslogistik i olika kontexter. Utifrån detta har studiens syfte formulerats som följande: Syftet med studien är att kartlägga masslogistikflöden och dess transporteffektivitet med avseende på trafik- samt transportarbete vid tre olika byggprojekt i Linköping och Norrköping, samt identifiera potentiella förbättringsåtgärder. Efter initiala diskussioner med forskare inom projektet Cimpla samt ett första möte med Linköpings kommun utvecklades tre huvudfrågor. Den första huvudfrågan syftade till att förklara den aktuella situationen i de studerade byggprojekten. Den andra huvudfrågan syftade till att identifiera svaga punkter och förbättringsområden inom masslogistiken i projekten och den sista huvudfrågan ämnade ge konkreta förslag på hur dessa svagheter och förbättringsområden bör hanteras. Utifrån dessa frågor och de initiala diskussionerna valdes lämpliga ämnesområden för litteratursökning för att skapa en trovärdig referensram. Utifrån huvudfrågorna och referensramen kunde sedan kvantitativa och kvalitativa data samlas in genom olika intervjuer och dokument som tillhandahållits av Linköpings och Norrköpings kommuner samt av en entreprenör i Östergötland med lång erfarenhet inom bland annat masslogistik. Data sorterades därefter utifrån teman och presenterades i empirikapitlet. Den kvalitativa datan som samlades in från olika källor jämfördes sedan, vilket resulterade i att vissa trender och motsägelser kunde identifieras. För den kvantitativa datan applicerades etablerade akademiska modeller för att analysera datan. Teorier om transporteffektivitet i logistik tillämpades genom att beräkningar på bland annat transportarbete och trafikarbete utfördes i Excel. Beräkningarna förklarades sedan genom text och visualiserades i tabeller. När dessa analyser var genomförda jämfördes resultaten med referensramen för att skapa en diskussion om hur väl detta verkar representera de trender som tidigare forskning identifierat, samt för att med hjälp av den tidigare forskningen utveckla lämpliga åtgärdsförslag på resultaten. Slutligen så går det att utifrån denna studie säga att kommuner inte i något av projekten har en framträdande roll när det gäller masslogistik, vilket leder till att majoriteten av masslogistikflödena struktureras av entreprenörerna. Utöver det så har också masslogistik en låg prioritering gentemot andra frågor utifrån kommunens perspektiv, vilket ytterligare leder till att ansvaret läggs på entreprenörerna. Kommunerna har dock börjat titta mer på masslogistikfrågan, men ett problem som de stöter på är att man måste planera masslogistiken tidigare för att handlingsutrymmet inte ska begränsas, samtidigt som man inte kan planera optimalt innan schaktningen har påbörjats, då man inte vet kvalitén på marken. Vidare så går det att dra slutsatsen att transporteffektiviteten i projekten skiljer sig markant från projekt till projekt och korrelationen som går att dra är att transporteffektiviteten påverkas i högre grad av projektets återanvändningsgrad än av distans till deponi eller storleken på lastbilar. Den känslighetsanalys som utförts i studien visar även att större lastbilar eller kortare avstånd till deponin leder till ökad transporteffektivitet i projektet och därför är något som bör undersökas mer. Slutligen så bör även informationsflödet mellan de olika aktörerna i projektet prioriteras, då det i dagsläget är extremt bristfälligt, vilket leder till svårigheter när man ska utvärdera vad som har gått bra respektive inte bra i ett projekt. / The construction industry accounts for a significant portion of the world's greenhouse gas emissions. Out of these emissions, up to 16% can be attributed to mass logistics in construction projects. Additionally, a significant portion of construction project costs is allocated to mass logistics. The mass logistics in the construction sector are also unique in that they largely consist of temporary supply chains and outsourced labor, creating complexity and inefficiency. The field of mass logistics in construction projects is also under-studied, and there is a significant need for further research to streamline mass logistics. Based on this, this study was initiated to map three construction projects in Linköping and Norrköping to gain insights into the management of mass logistics in different contexts. Based on this, the purpose of the study was formulated as follows: The purpose of this study is to map mass logistics flows and their efficiency in terms of traffic- and transport work at three different construction projects in Linköping and Norrköping, and to identify potential improvement measures. After initial discussions with researchers involved in the Cimpla project and a first meeting with the municipality of Linköping, three main questions were developed. The first main question aimed to explain the current situation in the studied construction projects. The second main question aimed to identify weaknesses and areas for improvement within the mass logistics of the projects, and the final main question aimed to provide tangible suggestions on how these weaknesses and areas for improvement should be addressed. Based on these questions and the initial discussions, suitable subject areas were chosen for literature review to establish a credible framework. Subsequently, quantitative, and qualitative data were collected through various interviews and documents provided by the municipalities of Linköping and Norrköping, as well as by a large contractor in Östergötland, that has extensive experience in mass logistics activities. The data were then sorted according to themes and presented in the empirical chapter. The qualitative data collected from various sources were compared, resulting in the identification of certain trends and contradictions. For the quantitative data, established academic models were applied to analyze the data. Theories of logistics efficiency were applied by conducting calculations in Excel, where transportation work and traffic work was calculated. The calculations were then explained through text and visualized in tables. Once these analyses were completed, the results were compared with the framework to initiate a discussion on how well they seem to represent the trends identified in previous research and to develop appropriate improvement measures based on the previous research. Finally, based on this study, it can be said that the municipalities don’t have a prominent role in mass logistics in any of the studied projects, which leads to the majority of mass logistics flows being structured by contractors. Additionally, mass logistics have a low priority compared to other issues from the municipality's perspective, further shifting responsibility onto contractors. However, municipalities have begun to pay more attention to mass logistics, but a challenge they face is the need to plan mass logistics earlier to avoid constraining flexibility, while also being unable to plan optimally before excavation begins, as the quality of the soil is unknown. Furthermore, it can be concluded that the efficiency of the projects varies significantly from project to project, and the correlation drawn is that efficiency is influenced more by the project's reuse rate than by the distance to the landfill or the size of trucks. The sensitivity analysis conducted in the study also shows that larger trucks or shorter distances to the landfill result in increased project efficiency and therefore warrant further investigation. Finally, prioritizing information flow between the various project stakeholders is crucial, as it is currently extremely deficient, leading to difficulties in evaluating what has gone well or poorly in a project.