Socialarbetare tenderar i sitt arbete att möta människor med trauman i större eller mindre utsträckning. Berättelser från både barn och vuxna som varit eller är med om traumatiska händelser på grund av upplevelser av våld, kan hos socialarbetare orsaka sekundär traumatisering (STS). Med sekundär traumatisering menas att socialarbetare kan uppleva samma symtom som de människor hen möter. I den här internationella systematiska litteraturstudien är syftet att undersöka vad som gör att socialarbetare utvecklar STS i mötet med traumatiserade människor, samt om det finns faktorer som gör att fenomenet går att förebygga och/eller motverka. Studien syftar också till att undersöka det upplevda våldets karaktär hos klienterna och dess koppling och inverkan på uppkomsten av STS. Genom en narrativ analysmetod framkom det i studiens resultat, exempel på risker som påverkade uppkomsten av fenomenet, vilka var egenupplevda trauman, avsaknad av egenvård, hög arbetsbelastning, hög exponering av traumaklienter under sin arbetstid, samt bristande eller avsaknad av handledning. Det framkom även att riskerna för STS gick att minska eller åtgärda genom utbildning, egenvårdstekniker, mindre exponering i form av direktkontakt- eller färre antal timmar med traumaklienter per vecka. En upptäckt som gjordes var att utbildning kan ha en stor betydande roll i framtiden för att kunna förebygga och/eller minska riskerna för STS hos socialarbetare.

No description available.

Breast ironing (BI) practice is a common practice in Cameroon. Most villages and towns continue with BI because they believe it constitutes a positive cultural lifestyle. However, public health officials and other advocates have branded BI as a harmful traditional practice because of the traumatic impact it has on the women who experience it. The purpose of this quasi-experimental study was to examine the perceived long-term health-related outcomes of BI and the quality of life changes on these women. Underpinning this study was the betrayal theory of trauma. A survey was used to collect data from 230 women. Descriptive analysis of the data showed, BI was more prevalent in some regions of Cameroon and among some ethnic groups more than others. A chi-square test revealed a strong relationship that women who experienced BI perceived long-term physical, psycho-social, and emotional health-related outcomes and negative quality of life changes during and after the practice. A multiple logistic regression model was conducted to examine the relative odds of exposure of other independent predictors on the outcome variable. The chi-square test on severe pain and marital/ family health; breast scars and frequent pain; stress and feeling inferior; sadness and pain, revealed a P-value < .001. The odd ratio (OR) of the confounding predictors breast scars, frustration, shame, depression, self-esteem; burns; abscesses revealed an Exp(B)/ OR

No description available.

This article discusses risk factors for adults who have suffered early childhood trauma, specifically focusing on emotional abuse, and discusses the negative long-term consequences from childhood trauma such as depression, anxiety, stress, and neuroticism personality. This research study predicts that those who report emotional abuse will have higher sores for depression, anxiety, stress, and neuroticism personality compared to those who reported only physical, only sexual, or combined physical and sexual abuse. Using the NEO Five-Factor Inventory, Depression Anxiety and Stress Scale, and Childhood Trauma Questionnaire, 748 college students participated in an on-line survey at a Southeastern university. As predicted, this study found those who reported emotional abuse had higher scores for depression, anxiety, stress, and neuroticism personality compared to those who reported only physical, only sexual, or combined physical and sexual abuse. Studies show emotional abuse may be the most damaging form of maltreatment causing adverse developmental consequences equivalent to, or more severe than, those of other forms of abuse (Hart et al. 1996). Therefore, this article discusses the need for public awareness campaigns to raise public and community awareness and evidenced based treatments that help with the psychological consequences resulting from emotional abuse.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen tusentals människor av trauman. Beroende på skademekanism och verkliga skador som patienten ådragit sig aktiveras ett traumalarm utifrån de nationella traumalarmskriterierna. Vid nivå 1 larm sammankommer ett fullskalig traumateam där intensivvårdssjuksköterskan blir delaktig. Intensivvårdssjuksköterskan besitter kunskap och erfarenhet av att vårda kritiskt sjuka och skadade patienter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda trauma 1 patienter på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ metod användes med ett strategiskt urval för att finna informanter. Tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes. En kvalitativ innehållsanalys på latent nivå användes för att analysera data. Resultat: Består av tre teman, Upplevelser innan, under och efter traumaomhändertagandet, följsamhet i traumaomhändetagandet och att vara förberedd. Att som intensivvårdssjuksköterska gå på traumalarm innebär olika känslor innan, under och efter traumaomhändertagandet. Skillnaden i arbetet mellan IVA och akutrummet. Hur det är att vara delaktig i teamet, upplevelser att vara med och följa patienten. Yrkeserfarenhet, simulering och utbildning påverkar intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av omhändertagandet. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor har olika erfarenheter av att vårda traumanivå 1 patienter på akutmottagningen. Det är associerat med både positiva och negativa känslor och tankar. Det är fördelaktigt med utbildning och övning vid vårdandet av patienter med trauma. / Background: Thousands of people suffer every year from trauma in Sweden. Due to damage mechanism and actual damage the patient suffers from is a trauma call activated through the national trauma criteria. In case of a level one trauma call a trauma team assembles that intensive care nurse becomes participants. The intensive care nurse has knowledge and experience in caring for critical and injured patients. Purpose: The purpose of the study was to investigate intensive care nurses' experiences of caring for trauma 1 patients in the emergency department. Method: A qualitative method was used with a strategic selection to find informants and 12 semi-structured interviews were conducted. A manifest level of qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: Consists of three themes; experiences before, during and after trauma call, compliance in trauma care and being prepared. As an intensive care nurse, going to the trauma call involves different emotions before, during and after trauma care. The difference in work between the ICU and the emergency room. What it is like to be part of the team, experiences of being with and following the patient. Professional experience, simulation and training influence intensive care nurses' experiences of care. Conclusion: Intensive care nurses have different experiences of caring for trauma level 1 patients in the emergency department. It is associated with both positive and negative feelings and thoughts. Education and practice in the care of patients with trauma is beneficial.

No description available.

Bakgrund: Trauma är den vanligaste primära dödsorsaken bland individer upp till 44 års ålder i Sverige, vilket påvisar betydelsen av en utvecklad traumavård. Inom kontexten av traumalarm på sjukhus är anestesisjuksköterskans roll avgörande. När traumapatienter anländer till sjukhus, larmas dedikerade traumateam enligt förutbestämda protokoll för att möta patienten och dennes behov. Specifikt för traumalarm nivå 1, vilket indikerar en högre grad allvar, är att anestesisjuksköterskan tillsammans med en anestesiläkare mobiliseras. I dessa situationer lämnar anestesisjuksköterskan den vanliga arbetsmiljön på operationsavdelningen för att arbeta under akuta och oförutsedda förhållanden på akutmottagningen. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelse av traumalarm nivå 1. Metod: Datamaterialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio deltagare från samma sjukhus. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån datamaterialet utformades nio underkategorier med tre tillhörande kategorier; förutsättningar för säkert traumaomhändertagande, stress vid traumalarm och känslomässiga aspekter vid traumalarm. Utifrån dessa kategorier framkom ett tema; kan det oförberedda förberedas. Konklusion: Anestesisjuksköterskor upplever att god och tydlig kommunikation under traumalarm är centralt och att framgång i arbetet underlättas mycket av en stark traumaledare. Anestesisjuksköterskorna upplever känslomässiga reaktioner både före, under och efter traumalarm. Mest framträdande i de emotionella aspekterna är den eftervarande responsen då larmet och situationen är hanterad. / Background: Trauma is the leading primary cause of death for individuals up to 44 years old in Sweden, underscoring the need for advanced trauma care. Nurse anaesthetists play a crucial role in hospital trauma alerts. When trauma patients arrive, specialized teams are mobilized following specific protocols. For level 1 trauma alerts, indicating severe cases, nurse anaesthetists work with anaesthesiologists, leaving their regular operating room duties for emergency department conditions. Purpose: This study investigates nurse anaesthetists’ experiences with level 1 trauma alerts. Method: Data were gathered from qualitative semi-structured interviews with ten hospital staff members working at the same hospital. A qualitative content analysis was conducted. Results: The analysis yielded nine subcategories and three main categories: prerequisites for safe trauma care, stress during trauma alerts, and emotional aspects of trauma alerts. From these categories a theme emerged: can the unprepared be prepared? Conclusion: Effective communication is vital during trauma alerts, and successful outcomes are often aided by strong leadership. Nurse anaesthetists experience emotional responses before, during, and after trauma alerts, with notable emotional impacts following the resolution of the situation.

This study examined school staff’s trauma-informed practices and experiences in an urban alternative high school that serves former high school dropouts, many of whom have experienced trauma. In light of the growing concern about trauma among students and the interest in trauma-informed education, this study offers a significant contribution by analyzing educators’ meaning-making, highlighting both what their practices look like “on the ground,” and identifying the consequences. Framed by Contemporary Trauma Theory as well as the concept of educational trauma (Sullivan, 2004), this study used ethnographic methods to examine the practices school staff used to create a schooling environment that was responsive to the needs of students with trauma histories. Observations and interviews were conducted with a total of 8 staff and 27 students over the course of one school year. The findings indicate that staff members’ trauma-informed practices centered on building relationships and using those relationships as a knowledge base in order to decipher and respond to negative student behavior. Together, these practices overlap with defining features of trauma-informed schools outlined in the literature. Staff practices had both positive and negative impacts on the school community. / Urban Education

Bakgrund: Akutsjuksköterskor beskriver att det är en utmaning att mötapatienters olika behov vid akut omhändertagande, då mycket sker parallellt.Kunskap om patienters erfarenheter kan eventuellt identifiera faktorer sommöjliggör god omvårdnad vid akut omhändertagande av patienter i sambandmed trauma.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av akutomhändertagande på akutmottagning vid trauma.Metod: Integrativ litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptivdesign enligt Whittemore och Knafl. Systematisk sökning utfördes i tredatabaser: PubMed, Cinahl och PsycInfo.Resultat: Tre huvudteman och sju subteman identifierades: betydelsen av;vårdrelationen, fysiska faktorer och existentiella behov. Respektive subtemanvar; kommunikation och information, vårdpersonalens kompetens,vårdpersonalens närvaro, att få sina grundläggande fysiska behovtillgodosedda, undersökningar och behandlingar, att känna sig sedd och hördoch att känna sig rädd.Slutsats: Patienter rapporterar både positiva och negativa erfarenheter avakut omhändertagande vid trauma. Delaktighet och kommunikation ärfaktorer som indikerar förbättrad vårdkvalitet. Det är väsentligt attakutsjuksköterskor på akutmottagning ser hela människan och inte enbartskadan som patienter inkommer med. / Background: Emergency nurses describe that it is a challenge to meet thedifferent needs of patients during emergency care, as a lot happens inparallel. Knowledge of patients’ experiences can possibly identify factorsthat enable good nursing during emergency care of patients, in connectionwith trauma.Aim: The aim of the study was to describe patients’ experiences ofemergency care in emergency department for trauma.Method: Integrative literature study with systematic search and descriptivedesign according to Whittemore and Knafl. Systematic search was performedin three databases: PubMed, Cinahl and PsycInfo.Result: Three main themes and seven subthemes were identified: theimportance of: the care relationship, physical factors and existential needs.Respective subthemes were; communication and information, thecompetence of the healthcare staff, the presence of the healthcare staff,having their basic physical needs met, examinations and treatments, feelingseen and heard and feeling scared.Conclusion: Patients report both positive and negative experiences of acutetrauma care. Participation and communication are factors that indicateimproved quality of care. It is essential that emergency nurses in theemergency department see the whole person and not just the injury thatpatients come in with.