Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade gruppdiskussioner som anses vara en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende tycker det är lika viktigt att lära sig om evolution, men eleverna tycker det av olika anledningar. En vardagsföreställning om att enbart kulturellt arv spelar roll för utveckling av människans beteende görs även gällande.

The purpose of this study is to determine the students’ perceptions regarding the teacher's religious positioning and what the students prefer. Another purpose is to show what the students say the result could be if the teacher gives away his or her religious positioning. Previous research include several doctoral theses and student papers regarding how students perceive the teachers’ religious position and the religious education classroom as a whole, but research regarding how students say it should be is not found. The 91 surveys primarily used in this study contain both qualitative and quantitative questions. The methodology is a thematic analysis of the central themes that occur in the answered surveys. Furthermore, this study uses a two-part definition of freedom of religion: positive freedom of religion (the right to be religious and be a part of religious manifestations) and negative freedom of religion (the right to be non-religious and to not be exposed to other people’s religious manifestations). Several central themes are found, including: the teachers' own experience, more knowledge about (at least) one religion, objectivity, negativity towards religion, the professional teacher and many more. Among the identified themes one of the most important ones according to the students is objectivity – the teachers’ own opinions shouldn’t be visible in the classroom, though there are exceptions. The study finds that a majority of the students means that the teacher’s religious positioning doesn’t matter, as long as the teacher is professional enough. However, a teacher who is a non-believer is generally preferred over a teacher who is a believer. Furthermore, the term “objectivity” is mostly associated with a non-believer. In accordance with previous research there seems to exist a secular discourse within religious education that the students don’t notice. Within this discourse the students value the negative freedom of religion higher than they do the positive freedom of religion.

<p>Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.</p><p>Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.</p>

Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande. Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hälsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrån följande frågeställningar: Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hälsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hälsa? Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna påverkar deras hälsa?  Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor då det gäller hälsan och den upplevda påverkan av religionerna? Metod Studien är en kvalitativ jämförande studie som är baserad på sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 år och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgående och mellan 30 och 60 minuter långa. De spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan noggrant analyseras. Resultat Samtliga respondenter levde upp till definitionerna för social och psykisk hälsa. Dock levde endast en av muslimerna men samtliga kristna upp till rekommendationen för fysisk aktivitet. Båda religionerna upplevdes påverka hälsan övervägande positivt. Den sociala hälsan påverkades av gemenskap, den fysiska hälsan genom uppmuntran till att sköta om sin kropp och den psykiska hälsan genom att respondenterna upplevde meningsfullhet, trygghet samt hjälp och stöd. Endast små skillnader kunde ses i hur religionerna upplevdes påverka hälsan. Slutsats Denna studie visar på att kristendom och islam erbjuder samma positiva påverkan av hälsan. Om man endast såg till sätten religionerna främjade hälsa på skulle det vara svårt att avgöra vilken religion som var vilken. / Aim The overall purpose of this study is to examine the health of religious young Christian and Muslim women. The aim is explicated through the following questions: What is the state of young religious Christian and Muslim women's health linked to recommendation for physical activity and definitions for social and mental health? How do young religious Christian and Muslim women perceive that the religions affect their health? What similarities and differences are there between young religious Christian and Muslim women regarding health and the perceived affects from the religions? Method The study is a qualitative comparative study based on six semi-structured interviews. The group of respondents consisted of three religious Christian women and three religious Muslim women, all between 22 and 28 years and living in Stockholm. The interviews were profound and between 30 and 60 minutes. They were recorded and went through verbatim transcription as well as careful analysis. Results All respondents lived up to the definitions of social and mental health, however, only one of the Muslims but all Christians lived up to the recommendation for physical activity. The perceived influence both religions had on their health were, all in all, positive. The social health was influenced by solidarity, the physical health through encouragement to take care of the body and the mental health by receiving meaningfulness, safety and help and support. Only small differences could be found in how the religions perceived to influence their health. Conclusions This study indicates that Islam and Christianity offer the same positive health effects. If one only were to see the ways the religions promoted health, it would be hard to tell the difference.

<p>Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. </p><p>Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i. Inte minst genom att deras familjer också har påverkats av sin omgivning. De informanter som är uppvuxna i en annan kultur är mer formade utifrån denna och har ännu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhället.  </p>

Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende.  Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i. Inte minst genom att deras familjer också har påverkats av sin omgivning. De informanter som är uppvuxna i en annan kultur är mer formade utifrån denna och har ännu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhället.