Den här uppsatsen handlar om trovärdighet i reklam och om företags sätt att stärka sitt varumärke genom budskap om ansvarstagande. Detta undersöks ur ett millennialperspektiv eftersom att det är den generation som tangerar att vara det största kundsegmentet genom tiderna. Millennials konsumerar reklam på ett sätt som skiljer sig från de tidigare generationerna, vilket ställer nya krav på varumärkena. Vi undersöker vad millennials uppfattar är trovärdigt kontra mindre trovärdigt i reklam. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning, där två stycken fokusgrupper användes för att samla in uppsatsens empiriska material. Fokusgrupperna bestod av tio stycken medlemmar, fem stycken vid varje tillfälle. Respondenterna fick se tre reklamfilmer och därefter analysera och diskutera deras uppfattningar kring materialet. För att tolka och definiera trovärdighet i marknadsföring har vi valt att utgå från metoderna storytelling och CSM. Studiens slutsats är att millennials är mottagliga för emotionellt narrativ, normbrytande skildringar och varumärken som visar upp en transparens i deras marknadsföring. / This essay deals with credibility in advertising and companies' ways to strengthen their brand through message of responsibility. The issue is investigated from a millennial perspective because it is the generation that tends to be the largest customer segment throughout the ages. Millennials consume advertising in a way that differs from the previous generations, which places new demands on the brands. We investigate what millennials perceive as credible versus less credible in advertising. The study is based on a qualitative survey, where two focus groups were used to gather the essay's empirical material. The focus groups consisted of ten members, five at each time. Respondents watched three commercials and then analyzed and discussed their perceptions of the material. In order to interpret and define credibility in marketing, we have chosen to use storytelling and CSM as marketing methods. The study's conclusion is that millennials are susceptible to emotionally narrative, breakthrough depictions and brands that show a transparency in their marketing.

En journalists arbete är tydligt. Det ska vara objektivt och beskriva fenomen som de är. Det ska beskrivas så sakligt och sanningsenligt som möjligt utan värderingar. Vad händer med trovärdigheten om en journalists lön finansieras direkt av den publik som de skriver för? Crowdfunding som betalningsmodell utgår från att ett projekt eller en idé finansierar av någon som aktivt väljer att sponsra detta. Många skribenter väljer idag att kalla sig oberoende journalister och arbetar som journalister där de endast finansieras via olika crowdfundingplattformar såsom Kickstarter, Swish, Patreon eller FundedByMe. Med tillräckligt många följare som betalar tillräckligt mycket pengar får de möjlighet att bedriva journalistik som är oberoende från mediehus. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad internetanvändare har för inställning till crowdfundad journalistik i Sverige. För att bidra med olika perspektiv på internetanvändares inställning till crowdfundad journalistik har studien tittat på demografiska variabler såsom kön, partipolitiska sympatier, inkomst, utbildningsnivåer samt ålder. Studien undersöker också hur internetanvändares kommentarer skiljer sig åt på artiklar skrivna av journalistik som är crowdfundad jämfört med journalistik från ett etablerat mediehus på Facebook. Studien har använt sig av netnografisk observation och en webbenkät för att samla in data. Resultatet visar att den generella trovärdigheten för crowdfundad journalistik oberoende av demografiska aspekter hos de respondenter som deltagit i studien var låg. Studien har kommit fram till att de som följer journalistik som är crowdfundad har högre förtroende för denna typ av journalistik än de som inte gör det. Resultatet har också visat att det skiljer sig i hur läsare uttrycker sig i kommentarsfält på Facebook mellan crowdfundad journalistik och ett etablerat mediehus. Kommentarerna är mer positiva och genomtänkta på den Facebooksidan som drivs av den crowdfundade journalistiken som observerats än på den Facebooksida som drivs av ett etablerat mediehus. / The work of a journalist is clear. It should be unbiased and describe a phenomenon as it is, objectively without values. What happens with the credibility if a journalist is funded by its audience? Crowdfunding as a model for payment emanates from an idea or a project being funded by someone who actively chooses to do so. Alot of writers today chooses to work as independent journalists where their sole funding comes through a crowdfunding platform such as Kickstarter, Swish, Patreon or FundedByMe. With enough followers that pays enough money the writers may continue to write journalistic pieces independent from established media houses. The purpose of this essay is to contribute with knowledge about what attitudes toward journalism that is crowdfunded internet users have. In order to contribute with different perspectives on internet users attitudes towards crowdfunded journalism the study looked at demographic variables such as, gender, what political party individuals prefer, income, education and age. The study also investigates how internet users comments differentiate them self in articles written by journalism that is funded by crowdfunding in comparison with articles written by established media houses on Facebook. The study used netnographic observation as a method and a web survey to collect data. The result of this study concludes that the general credibility of journalism that is funded by crowdfunding is low. The study found that individuals that follow crowdfunded journalism have a higher degree of trust in them then the ones that dont. The result also showed differences in how readers express themselves in commentary fields on Facebook between crowdfunded journalism and the established media houses. Comments are more positive and thought through on the Facebookspage that's is run by crowdfunded journalism that was observed rather than the one that is run by a established media house.

Företag behöver hitta kreativa sätt att nå ut till sina konsumenter och influencer marketing harblivit ett alltmer populärt verktyg för detta ändamål. Genom att influencers bygger upprelationer med sina följare, potentiella konsumenter, kan de upplevas som trovärdiga vilketinger förtroende i köpprocessen. För att vara en influencer krävs en viss följarskara där bådeantalet följare och gilla-markeringar används för mätning av företags marknadsföringsinsatser,därmed blir dessa variabler viktiga för influencern att upprätthålla. I och med att konsumenterexponeras för mer och mer reklam blir deras källkritiska förhållningssätt viktigare för att de inteska bli omedvetet vilseledda och manipulerade.Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap för hur konsumenter upplever influencerstrovärdighet vid reklam i form av samarbeten med företag och om antalet följare påverkar derastrovärdighet. Syftet är även att se hur utbildningsnivån hos högskolestudenter påverkar ettkritiskt förhållningssätt, genom deras uppfattning av influencers trovärdighet vid reklam.Studien är genomförd med en kvantitativ metod där undersökningen utgjordes av identiskawebb- och pappersenkäter. Enkäterna har baserats på Ohanians (1990) trovärdighetsmodell därfaktorerna attraktivitet, trovärdighet och expertis används för att fastställa en total trovärdighet.Enkäterna utgjorde ett kvasi-experiment som undersökte hur respondenter upplevde eninfluencers trovärdighet vid exponering av två identiska profiler, men med olika antal följareoch gilla-markeringar.Slutsatsen visade på att en influencer anses som mer trovärdig om denna har fler följare än eninfluencer som har färre följare, där faktorerna trovärdighet och expertis hade starkast samband.Konsumenter med högre utbildningsnivå anser influencers som mindre uppriktiga, skickliga ochtrovärdiga än konsumenter med lägre utbildningsnivå. / Companies need to find creative ways to reach out to their consumers and influencer marketing has become an increasingly popular tool for this purpose. Since influencers are building relationships with their followers, potential consumers, they can be perceived as trustworthy which gives the consumers confidence in the buying process. To be an influencer, a certain number of followers and likes are required. Those variables are used to measure businesses’ marketing efforts and are therefore important for the influencer to maintain. As consumers are exposed to more and more advertising, their source-critical approach becomes more important for them to not be unconsciously misled and manipulated.The purpose of this essay is to provide increased knowledge of how consumers perceiveinfluencers' credibility in the case of advertising with collaborations between influencers andcompanies and if the number of followers affects their credibility. The purpose is also to seehow the level of education of college students affects critical thinking, through their perceptionof influencers' credibility in advertising. This study was conducted with a quantitative methodwhere the survey consisted of identical web and paper surveys. The surveys were based onOhanian’s (1990) source credibility model where the three dimensions attractiveness,trustworthiness and expertise are used to measure an overall credibility. The surveys constituted a quasi-experiment design to examine how respondents evaluated the credibility of an influencer by exposing them to two identical profiles, but with different numbers of followers and likes.The conclusion showed that influencers with a higher number of followers are considered more credible than influencers with a lower number of followers. Furthermore, the study showed that respondents with a higher level of education considered influencers less sincere, skilled and trustworthy.

I och med att aktieåterköp blir allt vanligare, blir det dessutom viktigare att förstå vad som kan förklara hur marknaden reagerar på annonseringarna av dessa. Tidigare forskning har visat att särskilda demografiska faktorer bland företagsledningar kan ha betydliga effekter på denna marknadsreaktion. I linje med detta är syftet med denna studie att undersöka huruvida åldern av styrelseledamöter och VD:s påverkar marknadens reaktion på annonseringar av aktieåterköp. Studiens undersökning utgår från åren 2010 till 2019. Med ett urval på 192 observationer består undersökningen huvudsakligen av en eventstudie och en efterföljande multipel regressionsanalys. Undersökningen ger blandade resultat. Studien finner viss indikation på att det föreligger ett positivt samband mellan åldern av styrelseledamöter och avvikelseavkastningen vid annonseringar av aktieåterköp. Denna indikation är inte övertygande men det föreslår att det potentiella sambandet vore intressant att studera vidare. Gällande åldern av VD:s och avvikelseavkastningen vid annonseringar av aktieåterköp, finner studien inga samband.

En undersökning av Active Measurs Working Groups arbete under det kalla krigets slutskede, med fokus på en av deras rapporter som handlar om sovjetisk desinformation, propaganda och förfalskningar. Undersökningen innehåller även teorin kring misskreditering och trovärdighet. Även hur trovärdighet kan byggas upp och hur den kan förloras. Trovärdighet är svårt att bygga upp samtidigt som det är också är lätt att förlora. En stor del av uppsatsen ägnas åt Operation INFEKTION, som var en sovjetisk desinformationskampanj om var och hur AIDS uppstod. Enligt kampanjen skapades aids artificiellt i ett amerikanskt laboratorium. Active Measurs Working Group var en grupp vars uppdrag var att avslöja sovjetisk desinformation och att samtidigt förminska trovärdighet hos de aktörerna som spred desinformation och propaganda, som exempelvis Jakob Segal kunde ha, i hans påstådda maktställning inom den vetenskapliga arenan när det gällde aids ursprung. Undersökningen tar också upp hur Sovjetunionen använde sig av båda religiösa grupper samt fredsgrupper för att föra fram sin doktrin i skydd av dessa grupper. Avslutningsvis tas förfalskningar upp där Active Measures Working Group avslöjar cirka fyra förfalskningar, och hur de kom fram till att dessa var just förfalskningar.

Uppsatsens utgångspunkt är en tolkning av innebörden i den svenska solidaritetsförklaringen som deklarerades år 2009. Solidaritetsförklaringens presenterade hot om konsekvenser i händelse av att angrepp mot vissa länder sker – att Sverige inte kommer förhålla sig passivt och att Sverige avser att kunna ge militärt stöd – förstås vara en form av utökad avskräckning. I avskräckningsteori saknas inneboende trovärdighet vid utökad avskräckning. En aktörs presenterade hot om konsekvenser sträcker sig i fall av utökad avskräckning bortom aktörens vitala intressen och egna territorium. Trovärdighet i att presenterade hot om konsekvenser kommer att utföras i händelse av att angrepp mot andra sker behöver skapas av aktören för att kunna avskräcka. Uppsatsens problemformulering utmynnar mot bakgrund av detta i hur en aktör, i frånvaro av att kunna förplikta sig att handla i händelse av ett angrepp, istället skapar trovärdighet. Uppsatsens syfte är att analysera hur trovärdigheten i solidaritetsförklaringen ur ett teoretiskt perspektiv på avskräckning förändrats genom försvarsbesluten år 2009 och 2020. Avsikten är att empiriskt studera hur en statsaktör i dagens säkerhetskontext, utan möjlighet att förplikta sig, förändrar trovärdigheten efter att ha presenterat ett hot i form av utökad avskräckning. Empiriskt grundad kunskap om detta fenomen ses kunna öka den teoretiska förklaringskraften bakom avskräckning samt kunna utveckla förståelsen för kollektiv avskräckning i dagens säkerhetskontext. Resultatet är att trovärdigheten i solidaritetsförklaringen i formen av utökad avskräckning har förändrats. Trovärdighet har skapats och ses öka ur ett teoretiskt perspektiv på avskräckning. Uppsatsens forskningsbidrag är en hypotes; trovärdighet vid utökad avskräckning utan förpliktelser är avhängt politisk vilja med grad av aktivitet och ingångna försvarssamarbetens omfattning som variabler. Det som påverkar en potentiell angripares kostnadskalkyl är försvarssamarbetenas karaktär. Närvaro av förmåga att kunna agera gemensamt påverkar en potentiell angripares kalkyl mer än frånvaron av förpliktelser.

I takt med att e-handeln ökar så påverkas kundernas köpvanor. Detta har i sin tur lett till att företagens säljbeteende har förändrats. Att bygga upp förtroende gentemot kunder är grundläggande eftersom en ökad trovärdighet inte bara eliminerar känslan av osäkerhet utan även bidrar till en ökad köpintention. För att kunna bygga upp förtroende så gäller det att förstå vikten av webbplatsens kvalitet och utformning. I denna uppsats tittar vi närmare på produktsidan, då vi anser att det är en av de viktigaste sidorna på en webbutik. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad kunskap om hur layout och formgivning av innehåll ökar eller minskar kundens förtroende till en webbutik. För att kunna identifiera huruvida placeringen av grafiska komponenter såsom produkttitel, produktpris, köpknapp och navigationsmeny har någon betydelse ställer vi frågan: Påverkar placeringen av grafiska komponenter på en e-handelsplattform kunders förtroende? Begreppet förtroende definieras utifrån det initiala förtroendet, där en potentiell kund bedömer trovärdigheten baserat på ytliga faktorer. Då kunden är villig att lita på och genomföra ett köp på en webbplats och därmed villig att ta risker. För att kunna besvara detta genomfördes en enkätstudie med 27 deltagare. I enkäten fick testdeltagarna sedan rangordna prototyper där placeringen av de grafiska komponenterna varierats. Deltagarna fick rangordna prototyperna efter både förtroende och tillit på grund av risken med tolkningsskillnader av begreppet förtroende. Resultatet visade, trots det låga antalet deltagare, att förflyttningen av komponenterna troligtvis har en påverkan på upplevt förtroende. / As e-commerce increases, customers’ buying habits are affected. This has in turn led to changed sales behavior for companies. Building trust towards customers is fundamental, as increased credibility not only eliminates the feeling of uncertainty but also contributes to an increased purchase intent. In order to build trust, it is fundamental to understand the importance of the website’s quality and design. In this paper, we look more closely at the product page, as we believe that it is one of the most important pages in an online store. The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge on how the layout and content shaping increases or decreases user trust on an e-commerce platform. To be able to determine whether the placement of graphic components such as product title, product price, purchase button and navigation menu are of importance, we ask the question: Does the placement of graphic components on an online web shop affect user trust? The concept of trust is defined on the basis of initial trust, where a potential customer assesses the credibility based on superficial factors. When the customer is willing to rely on and carry out a purchase in an online store, they are thereby willing to take risks. To be able to answer this, a survey was conducted with 27 participants. In the survey, the participants then ranked prototypes, in which the placement of the graphic components varied. Participants ranked the prototypes according to both trust and confidence due to the risk of interpretation differences of the concept of trust. The results showed, despite the small number of participants, that the placement of graphical components likely has an effect on perceived trust.

Varumärkesaktivism är en allt mer uppmärksammad marknadsföringsstrategi som har utvecklats till följd av en turbulent och polariserad samtid med globala, regionala och lokala utmaningar. Den har gett upphov till sociopolitiska diskussioner och ökade krav från konsumenter gentemot företag. Vad som inte är helt klarlagt är vad som händer om ett varumärkesaktivistiskt företag drabbas av en kris och hur de kommunicerar för att upprätthålla sin trovärdighet. Studiens övergripande syfte är att analysera hur varumärkesaktivism och kriskommunikation kan samverka för att upprätthålla ett varumärkesaktivistiskt företags trovärdighet i händelse av kris. Uppsatsen strävar således efter att generera insikter om och konkretisera dynamiken mellan varumärkesaktivism och kriskommunikation. Studien tar avstamp i en kvalitativ innehållsanalys av den kommunikation som publicerats av havredrycksföretaget Oatly under den kris som uppstod till följd av att de tog emot en finansiell investering av investeringsbolaget Blackstone. Studien visar att varumärkesaktivistiska kommunikationsstrategier och kriskommunikation kan samverka med det gemensamma målet att upprätthålla trovärdighet. Sociopolitiska ställningstaganden i samband med en strävan efter samhällsförändring kan, genom att ta stöd i förtroendeingivande organisationer, användas och förstärkas genom att som företag upprätthålla en enhetlig och transparent kommunikation.  Därmed kan ytterligare indikationer ges inom den akademiska diskursen om varumärkesaktivism och kristeori samt hur de två teorierna samspelar med varandra.

Denna studie behandlar elektronisk word-of-mouth (eWOM) och syftar till att undersöka hur serviceföretag i sina kommunikationsstrategier kan förhålla sig till den eWOM som skapas på deras Facebook-sida på grund av användarnas möjlighet att interagera med varandra. Detta görs utifrån Skånetrafiken som exempel, vilka tillhandahåller kollektivtrafiken i Skåne. Vidare syftar studien även till att testa och identifiera vilka faktorer som är avgörande då användare bedömer information från en annan användare eller företag som tillförlitlig eller ej. Likväl hur företag kan förhålla sig till dessa. Detta studeras genom en netnografisk undersökning, två semistrukturerade gruppintervjuer samt en webbenkät. Studiens material utgörs av perspektiv från beslutsfattare och kundservice på Skånetrafiken samt perspektiv från Facebook-användare, vilka presenteras separat för att sedan sammankopplas. Det kan utifrån denna studie utläsas att Skånetrafiken har en strategi för kommunikationen på Facebook-sidan likväl som att det där förekommer en del eWOM, varpå företaget försöker bemöta denna. Vidare har även ett antal faktorer, vilka påverkar tillförlitligheten i eWOM identifierats. Det föreslås att serviceföretag, utifrån Skånetrafiken som exempel, bör skapa sig kännedom om eWOM, användarnas inflytande, de faktorer som påverkar tillförlitligheten såväl som hur eWOM kan hanteras. / Denna studie behandlar elektronisk word-of-mouth (eWOM) och syftar till att undersöka hur serviceföretag i sina kommunikationsstrategier kan förhålla sig till den eWOM som skapas på deras Facebook-sida på grund av användarnas möjlighet att interagera med varandra. Detta görs utifrån Skånetrafiken som exempel, vilka tillhandahåller kollektivtrafiken i Skåne. Vidare syftar studien även till att testa och identifiera vilka faktorer som är avgörande då användare bedömer information från en annan användare eller företag som tillförlitlig eller ej. Likväl hur företag kan förhålla sig till dessa. Detta studeras genom en netnografisk undersökning, två semistrukturerade gruppintervjuer samt en webbenkät. Studiens material utgörs av perspektiv från beslutsfattare och kundservice på Skånetrafiken samt perspektiv från Facebook-användare, vilka presenteras separat för att sedan sammankopplas. Det kan utifrån denna studie utläsas att Skånetrafiken har en strategi för kommunikationen på Facebook-sidan likväl som att det där förekommer en del eWOM, varpå företaget försöker bemöta denna. Vidare har även ett antal faktorer, vilka påverkar tillförlitligheten i eWOM identifierats. Det föreslås att serviceföretag, utifrån Skånetrafiken som exempel, bör skapa sig kännedom om eWOM, användarnas inflytande, de faktorer som påverkar tillförlitligheten såväl som hur eWOM kan hanteras. / This study concerns electronic word-of-mouth (eWOM). The aim of the study is to investigate how the communication strategies of service providers could handle the eWOM on their Facebook pages due to user interaction. This through Skånetrafiken as an example, which provides the public transport in Skåne. Furthermore, the study also aims at testing and identifying which factors that are crucial when users assess information from other users or companies as reliable or not, as well as how companies can relate to these factors. The methods used are a netnographic study, two semi-structured group interviews and a web survey. The study material consist of perspectives from decision makers and customer service at Skånetrafiken as well as perspectives from Facebook-users, which is presented separately and then linked together. This study illustrates that Skånetrafiken has a strategy for the communication on the Facebook page and that some eWOM occur on their page, on which the company tries to respond. Further, a number of factors that affect the credibility of eWOM has been identified. It is suggested that service providers, based on Skånetrafiken as an example, should acquire awareness of eWOM, user influence and factors affecting the credibility as well as how eWOM can be managed. / This study concerns electronic word-of-mouth (eWOM). The aim of the study is to investigate how the communication strategies of service providers could handle the eWOM on their Facebook pages due to user interaction. This through Skånetrafiken as an example, which provides the public transport in Skåne. Furthermore, the study also aims at testing and identifying which factors that are crucial when users assess information from other users or companies as reliable or not, as well as how companies can relate to these factors. The methods used are a netnographic study, two semi-structured group interviews and a web survey. The study material consist of perspectives from decision makers and customer service at Skånetrafiken as well as perspectives from Facebook-users, which is presented separately and then linked together. This study illustrates that Skånetrafiken has a strategy for the communication on the Facebook page and that some eWOM occur on their page, on which the company tries to respond. Further, a number of factors that affect the credibility of eWOM has been identified. It is suggested that service providers, based on Skånetrafiken as an example, should acquire awareness of eWOM, user influence and factors affecting the credibility as well as how eWOM can be managed.

No description available.