<p>The fashion industry is a line of business which is characterised by tough competition. Often the consumer target groups exposed to advertisements identify them as attempts by the fashion industry to persuade them. When this happens, the consumer disregards the information due to selective attention. Faced with these conditions, companies need to find new, creative ways to market their product lines. This essay is about Public Relations, in particular Public Relations that appear in editorial spaces. In Stockholm, Sweden, it is common that companies appear frequently with their garments in the fashion pages of popular press. In this essay the term used to describe this phenomenon is Editorial Public Relations.</p><p>Within the realm of this essay, the two dominating questions that this qualitative essay will attempt to shed some light on are; what constitutes Editorial Public Relations and how does Editorial Public Relation function?</p><p>To answer these questions, a deductive approach was applied and an organisational chain containing six companies, three press agents and two fashion editors were interviewed and studied. The purpose of this was to conclude why they used Editorial Public Relations, how the dynamics between the chosen players work, will the company brand be affected and, if so, how? Furthermore, how are the Editorial Public Relations efforts of the companies and press agent being followed up, are there any differences or similarities between the companies examined in this essay and last but not least, is Editorial Public Relations preferred to advertising as a marketing tool?</p><p>The sub questions above were concluded in order to describe the two overriding questions. Consequently, Editorial Public Relations is described in this essay as the work companies perform when they send sample garments to magazines in hope of appearing in the fashion pages. This work is usually performed by a press agent hired by the company with the motive for wanting to appear in fashion magazines being that Editorial Public Relations has higher credibility than paid advertising in the eyes of the consumer.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie på två företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda på varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgränsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidåkning.</p><p>Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell. Modellen kan användas som ett analys- och utvärderingsverktyg och som hjälp vid planering av sponsoraktiviteter. Vi använder modellen för att analysera de två fallföretagens arbete med sina sponsoraktiviteter. När arbetet analyserats har vi utgått från sex grundläggande motiv till sponsring som vi kommer att koppla till analysen för att slutligen nå en slutsats.</p><p>Genom intervjuer med insatta personer på området har vi fått en bra bild över hur företagen arbetar med sin sponsring inom extremsporten. Intervjupersonerna har varit Fredrik Stenberg från marknadsavdelningen på Nike samt Martin Willners chefredaktör på branschtidningen Sportfack. Genom att analysera uppgifter från intervjuerna har vi kunnat finna motiv till företagens sponsoraktiviteter på området. Vi har kunnat konstatera att J. Lindeberg arbetar på ett relativt traditionellt vis med sin sponsring inom extremsport, på så sätt har vi funnit många av deras viktigaste motiv utifrån vår teoretiska utgångspunkt. Nikes arbete skiljer sig ganska markant från J. Lindebergs, främst genom att man anpassar det mer efter karaktären på extremsportmarknaden. På grund av detta fanns de flesta väsentliga motiv för Nike utanför vår teoretiska grund.</p>

Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet.   Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa.   Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie på två företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda på varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgränsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidåkning. Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell. Modellen kan användas som ett analys- och utvärderingsverktyg och som hjälp vid planering av sponsoraktiviteter. Vi använder modellen för att analysera de två fallföretagens arbete med sina sponsoraktiviteter. När arbetet analyserats har vi utgått från sex grundläggande motiv till sponsring som vi kommer att koppla till analysen för att slutligen nå en slutsats. Genom intervjuer med insatta personer på området har vi fått en bra bild över hur företagen arbetar med sin sponsring inom extremsporten. Intervjupersonerna har varit Fredrik Stenberg från marknadsavdelningen på Nike samt Martin Willners chefredaktör på branschtidningen Sportfack. Genom att analysera uppgifter från intervjuerna har vi kunnat finna motiv till företagens sponsoraktiviteter på området. Vi har kunnat konstatera att J. Lindeberg arbetar på ett relativt traditionellt vis med sin sponsring inom extremsport, på så sätt har vi funnit många av deras viktigaste motiv utifrån vår teoretiska utgångspunkt. Nikes arbete skiljer sig ganska markant från J. Lindebergs, främst genom att man anpassar det mer efter karaktären på extremsportmarknaden. På grund av detta fanns de flesta väsentliga motiv för Nike utanför vår teoretiska grund.

The fashion industry is a line of business which is characterised by tough competition. Often the consumer target groups exposed to advertisements identify them as attempts by the fashion industry to persuade them. When this happens, the consumer disregards the information due to selective attention. Faced with these conditions, companies need to find new, creative ways to market their product lines. This essay is about Public Relations, in particular Public Relations that appear in editorial spaces. In Stockholm, Sweden, it is common that companies appear frequently with their garments in the fashion pages of popular press. In this essay the term used to describe this phenomenon is Editorial Public Relations. Within the realm of this essay, the two dominating questions that this qualitative essay will attempt to shed some light on are; what constitutes Editorial Public Relations and how does Editorial Public Relation function? To answer these questions, a deductive approach was applied and an organisational chain containing six companies, three press agents and two fashion editors were interviewed and studied. The purpose of this was to conclude why they used Editorial Public Relations, how the dynamics between the chosen players work, will the company brand be affected and, if so, how? Furthermore, how are the Editorial Public Relations efforts of the companies and press agent being followed up, are there any differences or similarities between the companies examined in this essay and last but not least, is Editorial Public Relations preferred to advertising as a marketing tool? The sub questions above were concluded in order to describe the two overriding questions. Consequently, Editorial Public Relations is described in this essay as the work companies perform when they send sample garments to magazines in hope of appearing in the fashion pages. This work is usually performed by a press agent hired by the company with the motive for wanting to appear in fashion magazines being that Editorial Public Relations has higher credibility than paid advertising in the eyes of the consumer.

Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel ordval. Supporter och huligan skrivs i samma sammanhang och det blir svårt för publiken att skilja dem två åt. Bilden av supportern blir därför i flera fall snedvriden. Det är viktigt att supporterföreningarna jobbar med att stärka sin profil, image och identitet många av dem är redan medvetna om det men saknar kunskap. Ett bättre samarbete mellan supporterföreningar, myndigheter, nyhetsmedier och polisen är ett måste för att förbättra bilden av supportern.

Denna uppsats ämnar att utifrån redovisningenskvalitetsaspekter reda ut vilka för- och nackdelar som uppstår vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41. Uppsatsen undersöker hur skogsföretagen, aktuella revisorer och utomstående värderare ser på redovisningen ur ett kvalitetsperspektiv. Genom resultatet diskuteras vidare funktionaliteten av värdering till verkligt värde. Studien avser att bidra med ny forskning inom ämnet redovisningskvalitet.

Titel: Från en säker källa? -En studie om tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och mat Författare: Malin Ros och Martina Johansson Handledare: Lena Ewertsson Examinator: Ronny Severinsson Typ av rapport: C-uppsats Ämne: Medie- och kommunakationsvetenskap Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012 Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat. Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska tidningar Slutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedla Nyckelord: Diskurs, hälsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning

Syfte: Förtroende är något som stärker och påverkar kvalitén i det vi gör både på det privata och professionella planet: Hur skapas ett förtroende i en relation mellan fastighetsmäklare och kund i en bostadsaffär? Syftet med denna uppsats är att komma fram till vad som är viktigt för att skapa förtroende i säljprocessen mellan fastighetsmäklare och kund i en bostadsaffär. Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod där vi samlat in vår information genom litteratur inom ämnet samt genom besöks- och telefonintervjuer med fastighetsmäklare och kunder. Totalt har 16 intervjuer genomförts som sedan har sammanställts i en empiridel. Resultat &amp; slutsats: Förtroendet skapas genom att mäklaren är engagerad och förstår vad som är viktigt för kunden. Kunden vill att det ska ”klicka” med mäklaren och att en personkemi skall uppstå och att denne är öppen och ärlig med allt. Kunden skall kunna lita på att mäklaren gör det han säger att han ska, håller det han lovar och är kompetent. Mäklaren måste bry sig och inte se till sin egen vinning. Arbetar man på ett förtroendeingivande sätt kommer det att resultera i rekommendationer och följdaffärer. Förslag till fortsatt forskning: Det som man skulle kunna göra för att se tydligare paralleller är att intervjua fastighetsmäklare och deras kunder, för att se om bilden som fastighetsmäklaren vill förmedla stämmer överens med vad kunden upplevt samt utföra observationer på hur fastighetsmäklare arbetar med förtroende gentemot kunder. Uppsatsens bidrag: Vi anser att denna studie har bidragit med en ökad förståelse för vad som är viktigt för att skapa förtroende i en bostadsaffär. Vi har även redogjort för vad fastighetsmäklare gör för att skapa förtroende samt hur kunderna upplever detta.

Syftet med denna uppsats är att vi vill skapa oss en förståelse för hur företag ska agera vid en skandal samt hur de ska hantera PR i syfte för att återfå sin trovärdighet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av ett antal intervjuer och artiklar från Internet. Intervjuerna har bestått av sex respondenter, varav fem face-to-face och en via mail. Dessa har kunnat ge oss en genomgripande bild av vårt ämne, tack vare deras expertis och erfarenhet. Som slutsatser har vi kunnat komma fram till att företag som råkar ut för en skandal har olika vägar att gå. Beroende på om företaget har ett personifierat varumärke eller inte samt hur hög grad omfattningen på skandalen är olika spokespersons bättre lämpade än andra. Dessa är då ämnade att föra fram företagets budskap gentemot samhället samt försöka återfå trovärdigheten hos dessa.