An essential part of the video game experience are the characters. How the characters are perceived as believable can make or break the immersion of the experience. This paper aims to create a model which can be used as a tool for analysis, designed to measure believability in video game characters. For consistency, we first define the term believability. Using thematic analysis, we aim to evaluate what components are relevant in the design process of a new model. This is achieved by studying three characters from japanese role playing games using two existing models to measure believability in artificial agents, as this hasn't been done in this context in the past. The results show that relevant components in existing models does indeed exist, but they lack some components mirroring feelings and personal development in characters from japanese role playing games. In addition to this, problems arising from the categorization of characters in models designed to measure believability is discovered. Two versions of the new model are presented, one designed to measure characters from various genres, and one designed to specifically measure characters from japanese role playing games. A different approach to categorize video game characters is also presented in the latter version of the new model.

In some criminal cases, the only existing evidence is the verbal statement of a witness or the plaintiff. The typical example is an alleged rape where victim and perpetrator have had some kind of relation, and their records of the incident differ. In these cases, the assessment of the value of the evidence drawn from the plaintiff's story is of crucial importance. On the one hand, a false positive judgment means that a person is wrongly convicted, on the other hand, a failure to correctly identify a truthful claim of rape means that a victim of a severe crime is left without judicial remedy. That the prosecutor must prove that the crime is committed by the defendant without reasonable doubt, means that there is much more chance of a failure to convict guilty felons, than of the opposite. In the essay, the rules of criminal procedure directed at the evaluation of the verbal statement are identified and critically evaluated from the perspective of how they may or may not facilitate the judgment of a verbal statement presented before the court, either in person, or through other media such as video. Current psychological research on people's ability to discern truth from lie, from the viewpoint of the sender as well as the judge, is described. The essay shows that the rules of procedure, those that regulate the allowing of evidence, as well as those that guarantee the parties’ fair trial, and rules directed at the legal procedure before the court may facilitate as well as improve the assessment of credibility of a verbal statement. However, the instruments that the judges use to value the truthfulness in a statement has received mixed support in the psychological research, which in turn tends to be performed in an artificial environment foreign to the legal procedure, and using students rather than professionals as research subjects. Attributes inherent to the judge may influence his or her evaluation of the credibility of a statement. / Uppsatsen handlar om trovärdighetsbedömningen av muntliga utsagor i brottmål. Syftet är att undersöka vilka processuella regler som reglerar eller har betydelse för trovärdighets-bedömningen och vilka erfarenhetssatser som domstolarna använder sig av när det gäller att avgöra sanningshalten i berättelser som inges vid huvudförhandling, antingen live eller via video eller ljudupptagning. Andra frågeställningar gäller hur processreglerna påverkar trovärdighetsbedömningen av utsagor, med beaktande av det vittnespsykologiska paradigm som går ut på att människor har svårt att skilja en sanning från en lögn. Metoden för uppsatsen är rättsdogmatisk för att fastställa gällande rätt, och tvärvetenskaplig för att belysa eventuella psykologiska felkällor vid trovärdighetsbedömningen. Publicerad praxis från hovrätterna under 2008 och 2009 undersöks i den mån rättsfallen behandlar bevisvärdering ur trovärdighetssynpunkt. Principen om fri bevisvärdering och bevisföring är en utgångspunkt för värderingen av en utsagas bevisvärde. Det finns inga förhandsregler som stadgar vilken sorts bevisning som ska godtas, även om bevisning kan avvisas på den grunden att den är utan betydelse för utgången i målet. Domarerfarenhet och insikter från vittnespsykologi och utsagesanalys används av domstolarna för att värdera utsagors bevisvärde. Kriterier som talar för att utsagan är sann är exempelvis att den är lång, sammanhängande och klar. Den ska också vara detaljerad och rimlig i sig. Utsagespersonen bör inte ha något motiv till beljugande. Utsagans uppkomst­betingelser ska granskas. Stort utrymme ges också rättens autonoma trovärdighets­bedömning. Dessa erfarenhetssatsers användbarhet för att korrekt identifiera sanning eller lögn har blandat stöd i den experimentella forskningen. Forsk­ningen tenderar dock ofta att utföras i en artificiell situation och försökspersonerna är oftast studenter. Olika regler gäller för de olika utsagespersonerna tilltalad, målsägande och vittne. Vittnen svär ed under straffansvar, vilket höjer tillförlitligheten av deras utsagor. Den tilltalades utsaga bedöms med utgång från dess rimlighet och vad som annars är bevisat i målet. Den tilltalade har en rätt att företrädas av en försvarare. Sakkunniga kan användas för att bedöma trovärdigheten hos personer. Olika former av jäv kan medföra att domare inte ska döma i mål där det kan finnas risk att deras intresse av utgången i målet kan påverka deras dömande. I dömandet existerar ett demokratiskt inslag i och med nämndemännen, som ska spegla befolkningen och tillföra dömandet inflytande av det allmänna rättsmedvetandet. Överföringen för utsagan är av stor betydelse för bevisvärdet av utsagan. Det omedelbara uppträdandet i domstolen har högre bevisvärde än en videoupptagning. Tekniska hjälpmedel för avgörandet av en persons trovärdighet, exempelvis lögndetektorer, används inte. Bevis­ning om en persons trovärdighet är tillåten om den siktar på ett konkret förhållande, men bör avvisas om det rör bevisning om personens allmänna trovärdighet, som rätten själv kan bilda sig en uppfattning om. Uppsatsens slutsatser är att processen förbättrar trovärdighetsbedömningen, dels på grund av det omedelbara förfarandet, dels genom reglerna i sig samt med beaktande av EKMR:s regler om fair trial. Hovrätterna och tingsrätterna tenderar att följa HD-praxis vid trovärdig­hetsbedömningen. Den subjektiva trovärdighetsbedömningen ges mycket stort utrymme. Det kan emellertid finnas felkällor i domstolens metoder och allmänna erfarenhets­satser, påvisade av forskningen, både sådana som är hänförliga till domare specifikt och sådana som härrör från människors generellt låga precision vid bedömandet en berättelses sanningshalt.

Bakgrund Unga vuxna har en sämre kosthållning än övriga befolkningen. Ett enormt informationsflöde gör det svårt att avgöra vilken information som är sann, vilket kan påverka livsmedelsval och befolkningens framtida hälsa. Syfte Syftet med studien var att utforska ungdomars val av informationskällor när det gäller kost och hälsa och hur de värderar dessa. Metod En enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i tre svenska städer. Målgruppen var ungdomar mellan 15–20 år. Enkäten bestod av 20 frågor och besvarades av 134 deltagare. Resultatet analyserades med Chi-2, ANOVA och Kruskal-Wallis.  Resultat Det var mindre än hälften av ungdomarna som sökte eller läste information om kost och hälsa. De informationskällor som ungdomarna använde sig mest av var familj, dokumentärer/filmer och olika hemsidor. Huvudparten av deltagarna tyckte att det var lätt att skilja på reklam, personliga åsikter och vetenskap. Fysisk prestation var en viktig anledning till att deltagarna sökte information om kost vilket även visades i ett samband mellan hög aktivitetsnivå och intresse för kost (p<0,001). En majoritet av deltagarna önskade mer utbildning om kost. Slutsats. Vid val av källa prioriterade ungdomarna en upplevd trovärdighet för personen eller dokumentären som förmedlade informationen, att källan var lättillgänglig och hade ett tydligt innehåll. Majoriteten upplevde inga svårigheter med att tolka medias budskap, vilket kan vara problematiskt då inlägg och artiklar ofta vinklas. Om ungdomarna överskattar sin förmåga att tolka media och inte är medvetna om agendan finns risk att de tar till sig felaktiga kostråd. Därför skulle ett större fokus på utbildning inom kost behövas för att ungdomar självständigt ska kunna hitta relevant information om kost men även planera och tillaga närings- och energianpassade måltider.

Syftet med studien är att studera hur humor och trovärdighet samspelar i svenska ickestatliga organisationers kommunikation. Detta studeras genom en retorisk metod med hjälpav appellformerna ethos, pathos och logos, humorteorierna om överlägsen, inkongruentoch förlösande humor samt deras retoriska funktioner. Även trovärdighetsteorin och dessbegrepp expertis och pålitlighet används. I metoden används en retorisk disposition somutvecklats med begreppen som är specifika för studien. Materialet består av en reklamfilmfrån Unicef, en reklamaffisch från Röda Korset och en radioreklam från SOS Barnbyar. Istudien visar det sig att humor kan förstärka andra retoriska funktioner i texten, bidra tillden övertygande kraften samt skapa situationer för identitetsskapande processer. / The purpose of this study is to investigate how humor and credibility interact with eachother in Swedish NGO’s communication. This will be studied through a rhetoric methodwith the modes of persuasion ethos, pathos and logos, humor theories about superior,incongruent and release humor and their rhetoric functions. The source credibility theoryand the concepts of expertise and trustworthiness will also be used. The method is basedon a rhetoric disposition which is extended with the concepts which are specific for thisstudy. The material consists of a commercial from Unicef, a poster from the Red Cross and a radio advertisement from SOS Children´s villages. The study shows that humor canstrengthen different rhetoric functions in a text, can contribute to the persuasive power andcan create context of identification.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur influencers på Youtube gör sanningsanspråk om den ideala kvinnokroppen. Jag undersöker hur deras uttalanden om kroppsideal och ingreppet Brazilian Butt Lift (BBL) kan tolkas. BBL är ett kosmetiskt ingrepp där fett transporteras till höft och rumpa från andra delar av kroppen, exempelvis rygg, armar och mage. Målet med operationen är att uppnå en timglas-figur. Analysen görs genom att tolka influencernas uttalanden med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Muffes diskursteori. Materialet är samlat från tre YouTube-kanaler av kvinnliga influencers. Sammanlagt analyseras det åtta videos om deras erfarenheter av det kosmetiska ingreppet. Teorier om disciplinering, kroppsideal, självövervakning, trovärdighet och sanningsanspråk används för att analysera materialet. Analysen behandlar tre teman, hur influencerna porträtterar BBL, hur influencerna framför det samtida kroppsidealet och hur influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor. I analysen framkom det att de porträtterar ingreppet som riskfullt, men inte tillräckligt riskfullt för att inte genomgå en BBL. De framställer även känslor av ånger inför operationen som normala och normaliserar därmed att inte lita på sina känslor. Det framkom även att influencerna menar att det är värt att genomgå ingreppet, trots följder av ömhet, obehag och smärta. Det kroppsideal som de framför är timglas-figuren, det vill säga en stor rumpa, breda höfter och en smal midja. De accepterar och reproducerar idéen om hur den ideala kvinnokroppen bör se ut och hur den bör disciplineras. Det framkom även att influencerna kan både ses som offer och bidragare av diskursen om den ideala kvinnokroppen. Till sist framkom det att influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor (Ohanian 1990; McCroskey och Teven 1999) och därmed kan deras sanningsanspråk sägas delta i en fixering av ett specifikt kroppsideal för kvinnor.

I myndighetsarbete inom socialt arbete används ofta klienternas egen berättelse som grund för bedömning. Detta görs bland annat i asylprocessen, där de sökande får redogöra för varför de är i behov av asyl. Det finns flera skäl att söka asyl på, varav ett är skyddsgrundande behandling i den sökandes medborgarland. En av skyddsgrunderna är sexuell läggning. Den sökande får under asylprocessens utredning berätta om varför de söker asyl på skyddsgrunden, varpå migrationsverket fattar beslut om asyl beroende på deras bedömning av den sökandes trovärdighet och tillförlitlighet. Denna uppsats behandlar hur berättandet om sexualitet bedöms av migrationsmyndigheter för asylsökande HBTQ+-personer. Detta genomförs med utgångspunkt i det teoretiska begreppet bekännelse. Syftet med studien är att diskursanalytiskt undersöka hur migrationsmyndigheter använder bekännelsen i bedömning av asylsökande HBTQ+-personers sexualitet. Studien har en socialkonstruktivistisk vetenskaplig ansats och i studien används diskursteori som teoretisk ingång. Vidare används de teoretiska begreppen diskurs, bekännelse och makt. Studien är en kvalitativ dokumentstudie med domstolsbeslut och utredningar från migrationsverket som empiriskt material. Dessa har analyserats med Laclau och Mouffes diskursteori som metod. De huvudsakliga slutsatser som studien utmynnar i är att det är de sökandes asylberättelser och inte deras sexualitet som bedöms utifrån begreppet trovärdighet. Trovärdighet används godtyckligt som måttstock i bedömningen av huruvida de sökandes asylberättelser passar in i den västerländska diskursen om sexualitet.

No description available.

This bachelor thesis aims to investigate how theories in rhetorics and narratology can be applied to and change the interpretation of information graphics. As a prototype a brochure about genetically modified food was made, a complex topic that can be interpreted in many ways.  To identify the problem and target group an information overview about attitudes toward genetically modified food was made. The methods used for the thesis were prototyping and interviews.  The results are showing that the interpretation of the brochure is dependent on sequential order and composition. This study also presents which elements that clarify the content and influence the credibility, such as narrator grip and illustrations. / Denna studie undersöker hur teorier inom retorik och narratologi kan appliceras på och styra tolkningen av informationsgrafik. Som utprovningsmaterial skapades en broschyr om genmodifierad mat, ett komplext ämne som kan tolkas på många sätt.  För att identifiera problem och målgrupp utfördes en informationsöversikt kring attityder till genmodifierad mat. De metoder som sedan användes är prototyping och intervjuer.  Resultatet visar att broschyrens budskap tolkas olika beroende på sekventiell ordning och komposition. Arbetet redogör även för vilka element som förtydligar innehållet och har en inverkan på trovärdighet, såsom berättargrepp och illustrationer.

The aim of this bachelor thesis is to examine how the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken. Rymdbloggen and Väderleken are written by two Swedish government agencies; Rymdstyrelsen and SMHI. The theoretical framework are theories about credibility. The method in the thesis is qualitative content analysis and the empirical material are blogposts from the two blogs Rymdbloggen and Väderleken and searches on the blogs. The two research questions are: • How does the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken? • What are the differences or similarities between the blogs in terms of credibility? The results shows that credibility can be expressed in several different ways. The credibility can increase when the blog is structured and when the sender is presented. Both Rymdbloggen and Väderleken present their sending government agencies in a clear way. However, the result also showed that credibility is negatively affected if the blogposts are not categorized in a user-friendly and functional way.

Detta är en fallstudie som undersökt journalister på nyhetsredaktionen Sydsvenskan. Uppsatsen innehållernetnografisk undersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa intervjuer har undersökt hur journalister hanterar trovärdigheten vid publicering av nyheter på Facebook, samt hur de arbetar för att öka sin trovärdighet. Dettaför att kunna utröna journalisters förändrade arbetssituation i och med att tekniken har utvecklats. Netnografisk metod har använts för att ta reda på spänningar och likheter mellan resultatet från intervjuerna och Sydsvenskans Facebook konto. Slutsatsen som kan dras av denna uppsats är att journalister inte ser sin upplevda trovärdighet som ett problem och att journalisterna är positivt inställda till Facebook. Dock finns det meningsskiljaktigheter mellan respondenterna om huruvida Facebooks tvåvägskommunikation är rätt väg att föra samtal med läsaren med,resultatet visar ävenatt de inte arbetar aktivt med att öka sin trovärdighet. / This is a case study that researchedjournalists on the news editor Sydsvenskan. The thesis contains a netnographic methodand qualitative semi structuredinterviews. Qualitative interviews have investigated how journalists handle the credibility of publishing news on Facebook, as well as how they work to increase their credibility and to investigate journalists' changing work situation as technology evolves. Netnographic method has been used to find tensions and similarities between the results of the interviews and Sydsvenskan's Facebook account. The conclusion that can be drawn from this thesisis that journalists do not see their perceived credibility as a problem and that journalists are positively tuned to Facebook. However, there are differences of opinion between respondents about whether Facebook's two-way communication is the right way to make conversations with the reader. The result also shows that they do not work actively to increase their credibility.