This is an ethnographic audience reception study of True Blood. LGBTQ fans of True Blood were interviewed in order to understand their opinions about True Blood, what makes it queer, and whether the representations are positive or negative. Overall, the subjects found the sexual fluidity of the vampires in True Blood to be queer because they felt it transcended human sexuality. As for the representations of gay and lesbian characters, they were found to be both negative and positive, but the inclusion of such characters is what is most important. I argue that the sexual fluidity of the vampires on True Blood is not queer, and True Blood is not queer, for queer does not transcend the binary system upon which sexuality is predicated.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv. Metoden har varit en karaktärsanalys. För att kunna undersöka mitt syfte har jag några frågor som hjälper mig i mitt sökande. Dessa är: • Vilket samband finns mellan bruket av historia, det kulturarv som förmedlas i populärkultur och den form av historiemedvetande som mobiliseras via tv-serien True Blood? Dessa frågor operationaliseras genom att se: • Huruvida en koppling mellan kulturarvet som förmedlas och karaktärernas identiteter i tv- serien True Blood hör ihop med deras rollbeteende. Mina resultat visar att den historia som brukas i tv-serien värderas utifrån karaktärernas rollbeteende. I serien används historien för att i samtiden skapa genus som passar in i den heterosexuella matrisen där serien får stå som perfomativitet i detta genusgörande. Sexualiteten och begäret som visas är moraliserande genom historiebruket och heteronormativt och stämmer in på Rubins teori om viss sexualitet som godkänd. Ett historiemedvetande kring hur vi blir bättre och bättre (Framsteg) samt att en viss typ av mänsklig essens alltid finns hos människor som naturlig visas upp.

No description available.

I den här uppsatsen undersöks hur vampyrer dör i TV-serierna True Blood (2008-2014), Vampire Diaries (2009-2017) och Buffy the Vampire Slayer (1997-2003). Genom närläsning och jämförelser mellan dessa olika sätt att skildra vampyrers död diskuteras vad detta innebär för den roll vampyren får i respektive serie, och vad det betyder för skildringen av kropp och kroppslighet. Jag använder mig av teorier kring skildringen av (mänsklig) död på film, samt för en diskussion i relation till bland annat Judith Butlers begrepp ”sörjbara kroppar” och Giorgio Agambens ”bare life”. Utifrån detta ställs frågor om hur vampyrer, deras död och skildringen av denna relaterar till de diskurser om mänsklighet som genomsyrar serierna och deras kontext.

Submitted by Pós-Com Pós-Com (pos-com@ufba.br) on 2018-12-19T01:04:04Z No. of bitstreams: 1 LESSA, Rodrigo. O universo transmídia do seriado True Blood (Tese, 2017).pdf: 2791143 bytes, checksum: 2c6efa12b3b0b48b290ae865ed0a5651 (MD5) / Approved for entry into archive by Setor de Periódicos (per_macedocosta@ufba.br) on 2018-12-19T17:04:17Z (GMT) No. of bitstreams: 1 LESSA, Rodrigo. O universo transmídia do seriado True Blood (Tese, 2017).pdf: 2791143 bytes, checksum: 2c6efa12b3b0b48b290ae865ed0a5651 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-12-19T17:04:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 LESSA, Rodrigo. O universo transmídia do seriado True Blood (Tese, 2017).pdf: 2791143 bytes, checksum: 2c6efa12b3b0b48b290ae865ed0a5651 (MD5) / CAPES / Esta tese de doutorado almejou explorar, tanto teórica quanto metodologicamente, um fenômeno da comunicação contemporânea: os processos de transmidiação de seriados ficcionais no contexto da criação e do consumo no mercado televisivo estadunidense. Chamamos de processos de transmidiação as estratégias e práticas criativas que fazem um conteúdo monomidiático, o seriado televisivo no nosso estudo de caso, percorrer diversas mídias e plataformas comunicacionais. Trata-se da criação de artefatos que se vinculam a um texto de referência, fazendo-o migrar de mídias enquanto simultaneamente alarga seu escopo de significações. O nosso objetivo central foi o de analisar o que chamamos de universo transmídia de True Blood: os textos, paratextos e extensões ficcionais, alocados em múltiplas mídias e plataformas, que se utilizam de diversos formatos e linguagens, e produzidos tanto pelas organizações empresariais quanto pelas organizações dos fãs. Estas peças, arguimos, compõem o complexo emaranhado comunicacional que se encontra em circulação cultural e que se refere a uma obra específica, o seriado True Blood. A análise buscou explorar as estratégias de criação de extensões a partir de suas relações com o texto principal, sendo dividida conforme as duas macro-categorias de extensões transmídia (as paratextuais e as ficcionais) e examinando organicamente as criações oriundas de ambas as instâncias produtivas. As extensões paratextuais foram analisadas conforme as categorias de: antecipação, recuperação, remixagem e contexto de produção. As extensões ficcionais foram analisadas a partir das estratégias de alargamento do mundo ficcional do texto principal, que são: continuação de histórias, construção de mundo, construção de personagens, backstories (histórias do passado), histórias alternativas, e, por fim, jogos. Ao fim, foi possível identificar as semelhanças e diferenças dos produtos oriundos das empresas e dos fãs, compreendendo as finalidades estratégicas que elas cumprem no ínterim do universo transmídia de True Blood. / This doctoral dissertation aimed to explore, both theoretically and methodologically, a phenomenon of contemporary communication: the transmedialisation processes around television fictions within the context of creation and consumption in the American television market. We refer to transmedialisation processes as the creative strategies and practices that make a single-media content – the television series in our case study – travel across various media and platforms. It refers to the creation of artifacts that link themselves to a reference text, making it migrate to another media while simultaneously broaden its scope of meanings. Our main goal was to analyze what we called the transmedia universe of True Blood: the texts, paratextos and fictional extensions, placed in multiple media and platforms, using various formats and languages, and being produced by both the media industry organizations and fans organizations. We argue that these pieces compose the complex communicational entanglement which is in broad cultural circulation and refers to an specific artwork, the television series True Blood. The analysis aimed to explore the creation strategies of transmedia extensions through their relations to the main text, divided by two major categories of extensions (paratextual and fictional) and examining organically the creations that came from both productive instances. The paratextual extensions are analyzed according the categories of: anticipation, recuperation, remixing, and production context. The fictional extensions are analyzed through their strategies of enlarging the storyworld of the main text, which are: continuation of stories, worldbuilding, characters construction, backstories, alternate stories, and games. By the end, it was possible to identify the similarities and differences of products originated from the industries and the fans, understanding the strategical purposes that they fulfill inside the transmedia universe of True Blood.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur normalitet och avvikelse representeras i HBOs tv-serie True Blood. Fokus ligger på hur etnicitet och sexualitet representeras. Uppsatsen frågeställning är: Hur representeras normalitet och avvikelse, med fokus på etnicitet och sexualitet, i HBOs tv-serie True Blood?  Denna har operationaliserats genom ett egenkomponerat analysschema, innehållandes olika teman som utrönts genom författarens förkunskap om tv-serien och dess handling. Metoden består av ett analysschema som använts genom en semiologisk analys samt Stuart Halls representationsbegrepp. Analysens teoretiska ramverk är Michel Foucaults maktbegrepp och Gayle Rubins sexualitetscirkel. Uppsatsens utgångspunkt är inspirerad av Anna Höglunds tes om att vampyrberättelsen kan ses som ett tidsdokument om oss människor och hur vampyrberättelsen har använts för att skildra vår historia samt samtid. Uppsatsen har även ett sciencefictionperspektiv, vilket innebär i denna uppsats att vampyrkaraktären används för att porträttera samt synliggöra samhällsproblem. Då science fiction traditionellt brukar användas som samhällskritik lämpar sig detta perspektiv väl på vampyrberättelsen och True Blood.

Submitted by Pós-Com Pós-Com (pos-com@ufba.br) on 2013-11-01T14:29:23Z No. of bitstreams: 1 Rodrigo Lessa.pdf: 2041062 bytes, checksum: 843d0b725babb09e8d150c1fce1e9fa7 (MD5) / Approved for entry into archive by Alda Lima da Silva (sivalda@ufba.br) on 2013-11-29T18:55:09Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Rodrigo Lessa.pdf: 2041062 bytes, checksum: 843d0b725babb09e8d150c1fce1e9fa7 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-11-29T18:55:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rodrigo Lessa.pdf: 2041062 bytes, checksum: 843d0b725babb09e8d150c1fce1e9fa7 (MD5) / Capes / Esta dissertação teve como objetivo analisar o universo transmídia de True Blood, compreendido como um mundo ficcional multiplataforma composto por várias peças distribuídas em mídias distintas, tendo o seriado televisivo True Blood como sua narrativa central. Para tal, foram realizadas revisões de literatura acerca dos processos de transmidiação, das especificidades da narrativa transmídia na televisão contemporânea, e das estratégias de serialidade na ficção seriada televisiva. Partimos do pressuposto que a narrativa transmídia representa, contemporaneamente, a escalada de um modo de entretenimento calcado na constante expansão das narrativas, na convergência midiática e no público participativo disposto a migrar entre mídias para consumir suas histórias favoritas. O corpus de análise foi composto pelas quatro primeiras temporadas do seriado televisivo (HBO, 2008-2011; atualmente na quinta temporada e sem previsão de término) e pelas extensões transmídia identificadas no decorrer da pesquisa. A análise foi realizada em torno de dois eixos: a) a análise da narrativa empreendida a partir da organização das tramas principais do seriado televisivo em associação com as extensões transmídia, que proporcionam a expansão da narrativa; b) a análise das funções desempenhadas pelas extensões transmídia, que operam estratégias de construção de mundo, de construção de personagens e de multiplicidade. A abordagem analítica empregada levou em consideração a organização narrativa complexa de episódios e temporadas do seriado televisivo e as estratégias de serialidade que caracterizam True Blood, observados, principalmente, nos ganchos e na continuidade absoluta das tramas e episódios. Os resultados obtidos indicaram que as extensões transmídia de True Blood ampliam o escopo de significações da narrativa principal – o seriado televisivo – de modo a compor um mundo ficcional cujas partes se encontram em plataformas de mídia distintas. As peças que compõem o universo transmídia de True Blood são: os episódios e temporadas do seriado televisivo, sites e blogs diversos, um blog de personagem, perfis em redes sociais, um canal de YouTube, mini-episódios online, depoimentos com a perspectiva de personagens, uma campanha viral com características de ARG (jogo de realidade alternativa), uma campanha de marketing viral, revistas em quadrinhos online e impressas, e uma coleção de romances.

Denna studie behandlar monsterkroppar i HBO:s tv-serie True Blood (2008 – 2014) och deras tillblivelse samt orientering utifrån skevhet, performativ materia och temporalitet. Med utgångspunkt i Sara Ahmeds queera fenomenologi analyseras empirin genom en queer och reparativ läsning i syfte att studera huruvida True Blood som tv-serie kan ha emancipatorisk och subversiv potential. Studiens empiriska omfång utgörs av sju sända säsonger av True Blood, innehållandes totalt åttio avsnitt, och som urval har primärt tre kvinnliga karaktärer följts. Dessa tre karaktärer definieras ha monsterkroppar utifrån den normativa människokroppen. I analysen diskuteras, förutom de tre valda karaktärerna, även andra monsterkroppar. Slutsatsen är att True Blood som text utmanar och ifrågasätter, genom sina monsterkroppar, normativa föreställningar och räta linjer och därmed anses ha emancipatorisk och subversiv potential.

In recent years, the figure of the vampire has proliferated in American literature and media. According to Stephen King, creatures of horror such as vampires appear cyclically in cultural representations to exorcise social anxieties and to cope with periods of acute crisis. In Nina Auerbach’s view, vampires are powerful representations of social critique who adapt themselves to different cultures and historical times. Against this background, I will analyze how the modern American vampire intersects with contemporary American culture in the TV series True Blood. Because the setting of this media text is the American South, my approach will be regional. I will highlight the characteristics of this area of the United States by discussing the different cultural values embodied by the Southern vampires. I will investigate how the representation of these modern vampires is an expression of the American regional past due to its connections with an important historical moment: the American Civil War. This framework will help me explain why regional vampires embody specific cultural values, and I will show how these characters are peculiar because they offer opposite portrayals simultaneously produced within the same culture. In order to highlight the cultural aspects emerging from True Blood, I will frame my analysis through the lenses of capitalism and race. These two focal points will allow me to discuss contemporary American culture and its contradictions.

No description available.