Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ”dålig” litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning turismlitteratur knyter an till ämnet geografi. Urvalet av studerad litteratur är gjort för att få en så bred utgångspunkt som möjligt. Delar av litteraturen är vald beroende på att den är forskningsbaserad, medan andra delar beroende på att den används på Turismprogrammet. Den geografiska utgångspunkten är Holt-Jensens bok Geography – history and concepts. Uppsatsen är baserad på tre delar. Först presenteras ämnet geografi och de geografiska ämnesområden som anses vara av vikt för uppsatsen. Vidare presenteras läst turistisk litteratur för att ge en översiktlig beskrivning av litteraturens innehåll. Slutligen placeras turismlitteraturen in i en geografisk mall där eventuell geografisk anknytning presenteras och analyseras. Frågor som kommer att besvaras är: • Vad är geografi, utifrån Arild Holt-Jensens perspektiv i Geography – history and concepts 2003, och hur knyter turismlitteraturen an till detta perspektiv? Vad kan ämnet geografi erbjuda turismen och dess forskning? Granskningen av turismlitteraturen utifrån ett geografiskt perspektiv visar att endast en av de studerade böckerna domineras av ett geografiskt ämnesområde. Ytterligare en bok har visat sig ha en bred geografisk bas i jämförelse med övriga sex studerade böcker, då denne berör eller behandlar fem av sju böcker. Övriga böcker berör eller behandlar två till tre av de geografiska ämnesområdena. Slutsatserna av litteraturstudien är att turismlitteratur i stor utsträckning inte anknyter till ämnet geografi. Geografi är ett ämne som kan erbjuda den turistiska forskningen mycket, men som endast presenteras bristfälligt i studerad turismlitteratur.

No description available.

Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter. Coopetition kan sägas ha alla de fördelar konkurrens och samarbete har, det vill säga att aktörerna både kan stärka varandra och inspirera varandra att utvecklas.   Det övergripande syftet med uppsatsen är att förbättra förståelsen för hur mindre kommuner med liten befolkning som delvis konkurrerar med varandra kan samarbeta för att tillsammans utveckla turismen i regionen. Syftet har delats upp i tre delsyften där vi vill identifiera drivkrafter till coopetition för mindre kommuner med avseende på turism, samt se hur dessa samspelar på olika nivåer för att kunna skapa en ökad attraktivitet. Slutligen vill vi med studien även visa hur mindre kommuner kan hantera coopetition för att utvecklas.

Denna uppsats ämnar behandla turism och marknadsföring. Genom att undersöka och kartlägga AB Tylösands Havsbads marknadsföring utifrån dess firmakorrespondens under tre olika perioder från 1900-talets första hälft, besvaras frågor som: Hur gick AB Tylösands Havsbad tillväga när de marknadsförde badorten? Till vem riktades marknadsföringen? Vilken bild av Tylösand spreds ut genom marknadsföringen? Skedde det några förändringar i hur Tylösand marknadsfördes? Syftet med undersökningen är att öka förståelsen över hur området blir så populärt och synliggöra vilka tillvägagångssätt man använde då man marknadsförde badorten. Det finns även en förhoppning att bidra till forskningen om hur turism och badorter har marknadsförts i Sverige och hur den har sett ut. Analysen av det undersökta materialet relateras med tidigare forskning om marknadsföring inom turismen och olika samhällsförändringar i Sverige. Undersökningen visar tydligt hur bolagets marknadsföring med tiden går från att vara landskapsbeskrivande till renodlad reklam samt hur den i själva verket är en spegelbild och en del av den rådande natursynen, samhället och dess kultur.

Sammanfattning Titel: Sverige som dykdestination Författare: David Nilsson, Danny Selvåg & Johan Öhrling Kurs: Turismvetenskap III Institution:Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Kalmar Handledare: Hans Wessblad Problem: Den svenska dykturismen är relativt outvecklad. Trots detta tillhör Sverige de länder i världen som har flest dykare per capita. Dykdestinationer runt om i Sverige måste se till de förutsättningar som finns för att skapa destinationer eller dykplatser som dykare vill besöka. Svenska dykares egenskaper och motivation till dykning är inte undersökt som vi ser det då vi enbart har stött på undersökningar om dykare i andra länder. Den svenska dykarens attityd mot dykning är intressant att se till för att skapa en undersökning om förutsättningarna för dykturismen framväxt i Sverige. Metod: Vi har genomfört en deduktiv undersökning då vi utgår från insamlad teori och sedan testar den på vår empiri. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ studie då vi vill mäta erfarenheter till dykning i större drag. Vår empiri är insamlad genom en enkät som spreds mot två grupper. Enkäten var utformad via Google Docs och korstabuleringen genomfördes med programmet SPSS. Resultat: Sverige har idag goda förutsättningar till dykturism. Vår undersökning har visat på att Sverige har ett stort antal dykare som är engagerade i sin hobby. Sveriges geografiska plats gör att det finns nackdelar som kallare vatten och mindre djurliv men vårt resultat har visat på unika förutsättningar i form av vrakturism. Den största möjligheten att utveckla dykturism ligger i att se till sina starka punkter och nischa sig för att skapa en konkurrenskraftig dykdestination. Intresset bland våra respondenter har visat på ett stort intresse och medvetenhet till ekoturism. Detta ser vi ser som en förutsättning för Sverige då det kan arbeta för att minska miljöpåverkningen och skapa eko eller miljövänliga dykresor samt dykmöjligheter. Nyckelord: Dykning, Sverige, Turism, Dykturism, Dykturister samt ekoturism

Today, the tourism sector is the fastest growing industry in the world and also includes one of the foremost for instance in the number of work and added tax. The sector entails a lot of positive factors but also negative consequences, such as overexploitation and wear on natural areas. However, even the visitor industry contributes to smaller localities boost by creating new jobs where depopulation occurs. This study focuses on the town Kisa in Kinda Municipality. The purpose of the study is to highlight the importance of tourism for migration to a town and to show the importance of developing sustainable destinations. In the results of this study it emerges that more job opportunities are requested by respondents for increasing Kisas attractiveness. Given that employment is increasing the most in the tourism sector today, the town should focus even more on tourism. Kisas profile should be clarified. Today there is a negative image of the destination, from the bank robbery and police murders in 1999. This image should be replaced and reinforce positive. Many respondents associate the town with the ski resort Tolvmannabacken and this could be the local brand. However, I believe that they need to diversify and offer year-round activities, rather than at present only winter activities if they are to become Kisas symbol outward. With a strong brand and a distinctive profile, Kisa will be able to attract more visitors and potential migrants in the long term. To become more sustainable as a destination, Kisa should invest more on ecotourism, reduce seasonality through better marketing of off-season and by working harder to achieve sustainability certifications. / I dag är turismsektorn den mest snabbväxande industrin i hela världen och hör även till en av de främsta inom bland annat antal arbeten och skatteintäkter. Sektorn för med sig mycket positivt men även negativa konsekvenser, såsom överexploatering och slitage på naturområden. Dock kan även besöksnäringen bidra till mindre orters uppsving genom att skapa nya arbetstillfällen där avfolkning sker. Denna studie fokuserar på orten Kisa i Kinda kommun. Syftet med förliggande studie är att belysa betydelsen av turism vid inflyttning till en ort, samt visa på vikten av att destinationer utvecklas hållbart. I resultatet av denna studie framkommer det att arbetstillfällen efterfrågas av respondenterna för att öka Kisas attraktionskraft. Med tanke på att sysselsättningen ökar mest inom turistsektorn i dag bör orten satsa ännu mer på turism. Kisas profil bör göras tydligare. I dag finns en negativ image av orten, från bankrånet och polismorden 1999. Denna image bör bytas ut och förstärkas av något positivt. Många respondenter förknippar orten med skidanläggningen Tolvmannabacken och denna skulle kunna bli ortens varumärke. Jag tror dock att de måste bredda sig och erbjuda året-runt aktiviteter, i stället för i dagens läge bara vinteraktiviteter om de ska bli Kisas symbol utåt sätt. Med ett starkt varumärke och en tydlig profil, kommer de att kunna attrahera fler besökare och potentiella inflyttare på sikt. För att bli mer hållbara bör Kisa satsa mer på ekoturism, minska säsongsvariationerna genom bättre marknadsföring av lågsäsonger och genom att arbeta hårdare för att erhålla hållbarhetscertifieringar.

No description available.

There is a growing trend in the world, where cities compete with each other by building similar attraction to enhance the tourism at the destination. This competition often results in the opposite where the cities lose their authenticity. Stockholm on the other hand does have the possibility to offer its visitors Stockholm’s archipelago, which is a unique natural phenomenon that cannot be replicated. Stockholm is the most popular tourist destination in Sweden. Currently Stockholm is missing a distinctive landmark, such as the Eiffel tower in Paris. In this paper the authors are answering the main question if Stockholm’s archipelago has the potential to function as such an icon or primary attraction for Stockholm. To answer the question the authors chose to collect information from both primary and secondary sources. The paper contains literary studies, a qualitative interview and quantitative field research. The main focus is to find out whether Stockholm’s archipelago can be a primary attraction for Stockholm without destroying the environment or risk the locals’ future at the destination. Furthermore the paper contains information about the EU- project Scandinavian Islands and its potential to increase the tourism in Stockholm’s archipelago. Sweden’s international image is also being studied. The results of the study reveal that Stockholm’s archipelago does have the potential to function as a primary attraction for Stockholm in the future while guaranteeing sustainable development at the destination. At this point the marketing concerning the archipelago is not fully developed. Furthermore, the accessibility to the islands is not developed as much as necessary to guarantee a successful tourism development. The EU – project Scandinavian Islands’ marketing regarding Stockholm’s archipelago can also be useful for Stockholm because of the geographical closeness of these two destinations. Sweden is relatively unknown in some parts of the world and the authors believe that a primary attraction in Stockholm could benefit Sweden’s international image. Because of time limitations the authors did not have the possibility to expand the research any further. Some suggestions for additional research could be to involve the tourists’ perspective in the marketing of Stockholm’s archipelago. It would also be interesting to study whether the archipelago has the potential to function as a primary attraction not only for Stockholm but for Sweden as a whole.

Purpose:The background to this study is an upcoming sale of a property. Owner of the property is currently city of Gävle and tenant is Jan Ekroth who runs the hostel Gamla Gefle in the buildings belonging to the property. The purpose of this study is to investigate whether Gamla Gefle AB has the financial ability to acquire the property and if it can be defended in a commercial plane.Method:In this study a qualitative method has been used, in which empirical data has been gathered from interviews and financial data taken from annual reports. These empirical data have been put against our theoretical framework and led to our analysis. In the analysis, cash flows and discounted future values have been calculated to determine the outcome of the investment.Results & conclusion:The study reaches the conclusion that the hostel Gamla Gefle should complete its acquisition of the property, in spite of an decrease of the annual cash flow. The investment could also lead to new possibilities of business development. Uncertainties’ surrounding the outcome is connected to the fact that the analysis is based upon assumptions of the market development both in real estate as well as in the hostel sector. Further research: The study’s purpose has been to see how a specific investment may affect the financial situation of the hostel, in which the investment option has been a property. Suggestions for further research would be to explore opportunities for improvement of the daily operation of Gamla Gefle AB. And if there is other appropriate investment options alongside with the property. Contributions: The study shows how a real estate investment model can be used on a real example, and gives a concrete example of how to apply theoretical knowledge to real cases. This study can also be used by Gamla Gefle AB as part of their decision-making, regarding real estate investments. Keywords: Real estate investments, cash flow, present value, hostels, tourism, financing.

Genom litteraturstudier följt av en semiotisk analys av bildmaterial från turismnäringen, Riksantikvarieämbetet och kulturvårdssektorn i Norrköpings kommun är syftet med detta arbete att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv sker i bilder och genom bildspråk. Bildmaterialet består av bilder ifrån broschyrer, kataloger, foldrar, hemsidor och arkiv. Uppsatsen utforskar på ett handgripligt sätt hur turismen använder bilder av kulturarv för att framställa och marknadsföra en destination, i synnerhet det industriella kulturarvet Norrköpings Industrilandskap. Uppsatsen tar ner teoretiska begrepp som bildproduktion, bildbruk och bildtolkning till en hanterbar nivå och undersöker hur dessa tar sig i uttryck inom turismen, men också inom kultursektorn genom att jag i uppsatsen talar om två bildpraktiker; turism- och kulturarvsbilder. Syftet med detta är att visa på hur kulturarv kan tillämpas i bild, men också att jämföra vilken roll industrilandskapet får i dessa bilder.