<p>Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför:</p><p>1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut?</p><p>2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt?</p><p>3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet?</p><p>4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta?</p><p>För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen. Dock är det viktigt att poängtera att Gotlands arbete mot en hållbar turismutveckling befinner sig i ett tidigt stadium varför vissa brister förekommer. Exempelvis ter sig somliga handlingar i praktiken inte lika självklara, eller på ett sådant sätt, som teorin förespråkar.</p>

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför: 1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut? 2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt? 3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet? 4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta? För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen. Dock är det viktigt att poängtera att Gotlands arbete mot en hållbar turismutveckling befinner sig i ett tidigt stadium varför vissa brister förekommer. Exempelvis ter sig somliga handlingar i praktiken inte lika självklara, eller på ett sådant sätt, som teorin förespråkar.

Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumärkesbyggande som idag är en stor del av många regioners utvecklingsarbete. Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmänna intresset för hållbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hållbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjälp av destinationsutveckling blir ofta en förlängning av ett varumärkesbyggande för en region. Halmstad är Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invånare. Stränderna och sommaren har gjort staden till en stor allmänt känd turistort. Men hur fungerar Halmstads imageskapande och kommuniceringen av denna bild? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur väl den tänkta, förmedlade bilden av Halmstad som turistdestination överensstämmer med den bild som turister faktiskt upplever samt förtydliga hur kommuniceringen av denna bild fungerar och ge förslag på förbättringar i arbetet. Studiens frågeställning blir då följaktligen. • Vilken uttänkt och projicerad image av destinationen Halmstad vill Kommun/Region förmedla till svenska besökare? • Hur mycket av den tänkta, förmedlade bilden av turismdestinationen Halmstad upplever besökaren? • Hur stor plats har begreppet hållbar utveckling i den projicerade och den uppfattade bilden Halmstad? En teoretisk referensram som förklarar de grundläggande principerna inom imageskapande, det subjektiva perspektivet och problematiken med att fastställa kärnvärden och en lyckad platsmarknadsföring har legat till grund för den fortsatta forskningen i studien. För en väl utförd studie har en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod använts. Aktuella hemsidor, diverse publicerat material samt en intervju med Halmstads &amp; Co:s kommunikationschef Sarah Sundqvist Johanneson har legat till grund för den projicerade bild av Halmstad som analysen bidragit med. Därefter har en webenkät utförts för att se hur väl denna tänkta bild uppfattas av stadens besökare. Resultaten från de båda delarna överensstämmer relativt väl och Halmstads kommunikationsfokus ligger mest på sommaraktiviteter som hav, sol och bad. Sport med golf, kultur/konst och de tre hjärtana får även viss plats men är inte alls i samma utsträckning förknippat med Halmstad. En hållbar utveckling eller ett aktiv miljöarbete får i princip ingen exponering och det blir även tydligt i enkätens associationer.

Turism är en allt mer växande bransch vilket betyder att allt fler områden satsar inom destinationsutveckling. Målet med följande studie är att undersöka hur lokalbefolkningen ser på turismen, hur de ser på utvecklingen i området, som något positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de två kommunerna. Det har inte gjorts någon tidigare undersökning kring lokalbefolkningens attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo.

Många platser har utvecklat turism för att bli mindre beroende av den traditionella industrin. I större städer har turismutveckling visat sig vara lyckad, men i glesbygden blir en turismsatsning ofta en fråga som handlar om att minska avfolkning och utvecklingen av turism rör således en stor del av lokalbefolkningen. Vårt syfte med uppsatsen är därmed att undersöka vilken roll turismutveckling har i industrikommuner i glesbygden och därtill besvara frågeställningarna om vilka möjligheter som finns till en turismutveckling och hur lokalbefolkningen ställer sig kring detta. För att göra studien någotsånär avgränsad valde vi att fokusera på glesbygdskommunen Norsjö. Vi har genomfört två kvalitativa intervjuer, den ena med Norsjö kommuns informatör och den andra med en representant från turistbyrån som sköts av turistdestinationen och marknadsorganisationen Gold of Lapland. Detta för att få en förståelse kring turismens möjligheter och betydelse i kommunen. En kvantitativ enkätundersökning riktad mot lokalbefolkningen har även genomförts i syfte att få en känsla av deras attityder kring en turismutveckling. Utifrån det teoretiska stödet vi har och den data vi samlat kunde vi konstatera att turismen i dagsläget har stora utvecklingsmöjligheter i glesbygdskommuner, men att den i Norsjös fall främst kan ses som en trygghet och en hjälp till att bredda näringslivet som idag till stor del utgörs av industrier. Även lokalbefolkningen såg på turismutveckling på sådant sätt då de inte tror att en turismnäring kan ersätta industrierna i fråga om arbetstillfällen. Däremot tror de att en turismutveckling skulle kunna bidra till att skapa en kommun med bättre levnadsmiljö.

<p><p>Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet. Genom att de lyckats få arrende på ett flertal sjöar och vattendrag har de själva kunnat föra fångststatistik för att kontrollera uttaget av fisk från vattnen, vilket har varit en bidragande orsak till att kvaliteten på fisken ökat. En höjning av storleken och mängden på fångsten har visat sig vara grundläggande för att locka utländska sportfisketurister till fjällregionen. En av de viktigaste förutsättningarna för att marknadsföra sportfisket i inlandet och fjällregionen har varit de arrangemang av VM- och EM i flugfiske som hållits ett flertal gånger i länet under studiens tidsperiod. Genom de tävlandes muntliga och skriftliga återberättelser i deras hemländer har de starkt bidragit till att synliggöra regionens utbud för internationella besökare. De ekonomiska spridningseffekterna som skett till följd av en ökning av utländska sportfisketurister har troligtvis även starkt bidragit till en attitydförändring gentemot sportfisketurismen som näring bland bosatta i regionen.</p></p>

The purpose of this study is to describe local residents and second home owners relationship with tourism development in two villages in the parish of Nordingrå, Kramfors municipality. In the process of gathering information were ten residents interviewed by phone. The number of respondents were too few to make any real assumptions, but comparisons has been made between the respondent’s answers and the already existing literature. The respondents seem too have faith in the deciding organs in their municipality and about half of the respondents wished to have more influence in the tourism development. The other half of the respondents felt like their own knowledge were too small to consider a valid opinion. Some of the respondents and the municipal officials pointed out the importance of entrepreneurs and the effect they could have. The same point was made by Koh (2000) who said that the entrepreneurs are a big part of the construction of a tourist destination. Whether the there´s a business-friendly climate in Nordingrå is unclear, but the people who live there seem to appreciate the entrepreneurial initiative´s that´s been done The respondents are all positive to the two villages being tourist destinations. Half of the residents believe that the amount of tourist is good enough as things stand, and the other half says they don´t mind if the number of tourists increases even further. The responding second home owners are more positive to the increase of tourists than the local residents. Which is the direct opposite of Steadmans (2006) claims. He says that the second home owners have a tendency to oppose tourism development.

Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet. Genom att de lyckats få arrende på ett flertal sjöar och vattendrag har de själva kunnat föra fångststatistik för att kontrollera uttaget av fisk från vattnen, vilket har varit en bidragande orsak till att kvaliteten på fisken ökat. En höjning av storleken och mängden på fångsten har visat sig vara grundläggande för att locka utländska sportfisketurister till fjällregionen. En av de viktigaste förutsättningarna för att marknadsföra sportfisket i inlandet och fjällregionen har varit de arrangemang av VM- och EM i flugfiske som hållits ett flertal gånger i länet under studiens tidsperiod. Genom de tävlandes muntliga och skriftliga återberättelser i deras hemländer har de starkt bidragit till att synliggöra regionens utbud för internationella besökare. De ekonomiska spridningseffekterna som skett till följd av en ökning av utländska sportfisketurister har troligtvis även starkt bidragit till en attitydförändring gentemot sportfisketurismen som näring bland bosatta i regionen.

Naturist är ett begrepp som de flesta av oss någon gång har kommit i kontakt med. De flesta drar också snabbt en koppling mellan naturist och nakenhet. Förenklat och något generaliserat är det där kunskapen om naturisten tar stopp. Runt omkring begreppet naturist och nakenhet finns däremot en mängd fördomar. I förståelsen för den ideologiska gruppen av naturister finns det dock allmänt brister. ”Man äter inte med snoppen eller musen” får vi skämtsamt som svar på en fråga gällande om man äter frukost naken på Nordens enda Bed&amp;Breakfast för naturister. I det svaret kan en sarkasm utläsas. En sarkasm som kommer som följd av att fördomsfulla och oförstående frågor blivit en vana.   Studien bearbetar induktivt fältet naturism genom en empirisk undersökning av de människor som lever efter livsstilsideologin. De empiriska data som samlats in har format studien. Med fältet som utgångspunkt skapar studien förståelse för fenomenet naturism, motivationer för att utöva naturism och en klarhet i vilka individer som är naturister. Det genom att informatörer inom naturismen samtalar med författarna om vad som är relevant för ideologin. Informationen ger kunskap som gör det möjligt att förstå naturister som en målgrupp för turism. Studien leder slutligen till en inventering av Sveriges förutsättningar för att utveckla naturistturism. Turism för naturister. Den slutgiltiga inventeringen visar existerande förutsättningar för Sverige att utveckla sin naturistturism. Det finns däremot stora behov av utveckling inom många områden för att turismen ska lyckas. En starkare organisation för turism och en mer enad organisation för naturister är nödvändigt. Dessutom krävs mer kunskap hos allmänheten om naturism för att välkomna turister. Också naturisterna behöver utveckla en högre acceptans mot andra sociala grupper. Studien visar en avsaknad av den mest väsentliga förutsättningen; en vilja bland naturister att utveckla aktiviteter och besöksnäringen kring naturism i Sverige. Tron på en tillväxt är inte stark. Det faktumet hindrar utvecklingen trots den potential författarna funnit i ideologin som inriktning för turism.

Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska världsarv utvecklas som besöksmål genom att identifiera och kartlägga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra åtgärder genomförs för att attrahera besökare. Tidigare forskning kring utveckling av Svenska världsarv har visat sig vara knapphändig då världsarv i Sverige är en förhållandevis modern företeelse, därav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos världsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundläggande bild av studiens fokusområden beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av världsarv samt turismutveckling. Urvalet av undersökningens sju medverkande världsarv är baserat på geografiskt läge då vi vill ha med svenska världsarv från norr till syd och öst till väst. Sex av de utvalda har kultur som grundvärde och ett är naturarv. De utvalda är Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skärgård och Örlogsstaden Karlskrona. Uppsatsen har ett induktivt angreppssätt där kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter från de utvalda världsarven som kompletteras med innehållsanalyser av världsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism. Resultat från insamlad data visar att världsarven använder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig själva och orten som att de erbjuder något unikt och autentiskt som endast kan upplevas på denna plats. Fysiska strategier som de använder sig av är främst att skydda och bevara värden, erbjuda ett intressant och informativt besökscentrum som är lättillgängligt för besökare samt att profilera sig som hållbara eller gröna. Deras framtidsplaner är att sträva mot fortsatt utveckling i form av utökning av programutbud, höja personalens kompetens, upprustning och ombyggnation av byggnader.