Today, the tourism sector is the fastest growing industry in the world and also includes one of the foremost for instance in the number of work and added tax. The sector entails a lot of positive factors but also negative consequences, such as overexploitation and wear on natural areas. However, even the visitor industry contributes to smaller localities boost by creating new jobs where depopulation occurs. This study focuses on the town Kisa in Kinda Municipality. The purpose of the study is to highlight the importance of tourism for migration to a town and to show the importance of developing sustainable destinations. In the results of this study it emerges that more job opportunities are requested by respondents for increasing Kisas attractiveness. Given that employment is increasing the most in the tourism sector today, the town should focus even more on tourism. Kisas profile should be clarified. Today there is a negative image of the destination, from the bank robbery and police murders in 1999. This image should be replaced and reinforce positive. Many respondents associate the town with the ski resort Tolvmannabacken and this could be the local brand. However, I believe that they need to diversify and offer year-round activities, rather than at present only winter activities if they are to become Kisas symbol outward. With a strong brand and a distinctive profile, Kisa will be able to attract more visitors and potential migrants in the long term. To become more sustainable as a destination, Kisa should invest more on ecotourism, reduce seasonality through better marketing of off-season and by working harder to achieve sustainability certifications. / I dag är turismsektorn den mest snabbväxande industrin i hela världen och hör även till en av de främsta inom bland annat antal arbeten och skatteintäkter. Sektorn för med sig mycket positivt men även negativa konsekvenser, såsom överexploatering och slitage på naturområden. Dock kan även besöksnäringen bidra till mindre orters uppsving genom att skapa nya arbetstillfällen där avfolkning sker. Denna studie fokuserar på orten Kisa i Kinda kommun. Syftet med förliggande studie är att belysa betydelsen av turism vid inflyttning till en ort, samt visa på vikten av att destinationer utvecklas hållbart. I resultatet av denna studie framkommer det att arbetstillfällen efterfrågas av respondenterna för att öka Kisas attraktionskraft. Med tanke på att sysselsättningen ökar mest inom turistsektorn i dag bör orten satsa ännu mer på turism. Kisas profil bör göras tydligare. I dag finns en negativ image av orten, från bankrånet och polismorden 1999. Denna image bör bytas ut och förstärkas av något positivt. Många respondenter förknippar orten med skidanläggningen Tolvmannabacken och denna skulle kunna bli ortens varumärke. Jag tror dock att de måste bredda sig och erbjuda året-runt aktiviteter, i stället för i dagens läge bara vinteraktiviteter om de ska bli Kisas symbol utåt sätt. Med ett starkt varumärke och en tydlig profil, kommer de att kunna attrahera fler besökare och potentiella inflyttare på sikt. För att bli mer hållbara bör Kisa satsa mer på ekoturism, minska säsongsvariationerna genom bättre marknadsföring av lågsäsonger och genom att arbeta hårdare för att erhålla hållbarhetscertifieringar.

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörer Författare: Dominique Fügedi  Kurs: Turismvetenskap C  Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet  Handledare: Christer Foghagen Problem: Resmålet Antarktis är högst aktuellt idag inte minst då Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmål för resenären. Antarktis är även en värdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man får vistas där . De mänskliga aktiviteterna som förekommer på Antarktis genom turismen dit kan även öka mängden koldioxid i atmosfären och havet, något som kan påverka havsmiljön och dess surhet men även djuren och växterna. Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmål som Antarktis för researrangörerna rörande både kunden och researrangörerna utifrån researrangörernas perspektiv. Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal från olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att växa och utvecklas som resmål samtidigt som det är en relativt liten marknad där man vill hålla turismen småskalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har även medfört ett större tryck att bevara Antarktis. Det är hårt reglerat och väl informerat hur man ska bete sig och vad man får göra och inte göra under vistelsen som turist och den mänskliga aktiviteten påverkar inte djurlivet och miljön på Antarktis i större grad, men detta innebär att man fortsätter att följa reglementen och eventuellt hårdare restriktioner kommer att införas som kan bidra till en mer hållbar utveckling där fartygen t.ex. börjar använda sig av en miljö vänligare olja i framtiden. Resorna som researrangörerna har till Antarktis bygger till stor del på kunskap och insikt och tycks exkludera risk, och ses inte som något större hinder då researrangörerna använder sig av en standard risk behandlings alternativ med erfaren och utbildad personal ombord, evakueringsskydd och försäkringar och man identifierar eventuellt risk.

Denna uppsats avser att jämföra den infrastrukturella utvecklingen mellan Stockholms skärgård och de grekiska Kykladerna. Syftet är att undersöka hur viktig infrastrukturen, med fokus på transport, är för en destinations utveckling. Uppsatsen grundas på idén om att Stockholms skärgård inte lyckats utvecklats till en lika självklar destination som Kykladerna, trots den liknande geografiska strukturen. Vi satte oss in i ämnet genom att dels studera tidigare forskning och dels genom att utföra ett antal “elitintervjuer”. Respondenterna valdes ut för att bidra med ytterligare insikt och kunskap genom erfarenhet inom ämnet transport eller turismutveckling. I form av epoker skapades en tidslinje över destinationernas historiska utveckling inom infrastruktur och turism för att sedan jämföras med varandra. Dessutom tog vi upp ämnen som direkt berörde problemet så som lokalbefolkning på öarna samt ägandeförhållanden. Det övergripande resultatet som studien påvisar är att man måste förstå sambandet mellan turismindustrin och transportindustrin även hur dessa två länkas samman. Förutom detta problem finns även en rädsla för överexploatering av skärgården men som studien visar är relativt ogrundad. Studiens slutsats visar, genom att dra paralleller till Kykladerna, att en lösning på dessa problem är att koncentrera turismutvecklingen till ett mindre antal öar i skärgården. / This paper aims to compare the infrastructural development between Stockholm archipelago and the Greek Cyclades. The purpose is to investigate of what importance the infrastructure, focusing on transport, has for tourism development. This thesis is based on an idea that the Stockholm archipelago has not developed into an obvious tourism destination, which the Cyclades successfully has, despite the similar geographic structure. By studying previously conducted studies within the subject of our choice, we got an idea of what was of main importance and what we should focus on. To get more experience within the subject we conducted interviews with persons considered experts, so called “elite interviews”. To present the empirical material we created a timeline for each destination in the form of eras of important stages in the development. Later were compared the two destinations against one and another. A few subjects which were considered more relevant than others were also handled and discussed.  The main result of this study is that it is crucial for the link between tourism and transport to be understood when working with tourism development. Also, there is a fear of over-exploitation within the Stockholm archipelago, a fear which this study proves to be based on false grounds. Finally we conclude that the solution to these problems, by drawing a parallel with the Cyclades, will be to concentrate the tourism development within a smaller amount of island in the Stockholm archipelago.

Syfte Syftet med denna studie är att skapa en förståelse över vilka sätt som ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling utifrån ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv, samt att skapa en förståelse över hur ekoturism och hållbar turismutveckling definieras. Följaktligen är studiens frågeställning: på vilka sätt bidrar ekoturismföretag till hållbar turismutveckling? Metod Studien är genomförd via en deduktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning om ekoturism och hållbar turismutveckling. För insamling av empirisk data har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av semistrukturerade telefonintervjuer med respondenter från fem stycken utvalda svenska ekoturismföretag. Slutsats Ekoturism innebär i grunddrag att bevara den lokala miljön, samarbeta med lokalsamhället, handla ekologiskt och närproducerat samt att arbeta med naturbaserade upplevelser. Hållbar turismutveckling definieras som att arbeta småskaligt för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling genom att samarbeta med lokalsamhället, skapa långsiktig hållbarhet och värna om naturen och miljön. Företagen förhåller sig till hållbar turismutveckling och de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbar turismutveckling genom att arbeta för långsiktig hållbarhet i ett lokalt perspektiv. / Purpose The purpose of this thesis is to create an understanding of which ways ecotourism companies contributes to sustainable tourism development from an ecological, social, economical perspective. Also to create an understanding of the definition of ecotourism and sustainable tourism development. The thesis question is: in what ways does ecotourism companies contributes to sustainable tourism development? Method The study is conducted through a deductive research approach based on previous research about ecotourism and sustainable tourism development. A qualitative method in form of semi-structured telephone interviews has been used for collecting the empirical data. The interviews are made using respondents from five selected Swedish ecotourism companies. Conclusion Ecotourism is, in the basics, to preserve the local environment, to cooperate with the local community, to purchase ecological and locally produced products and to work with nature-based activities. Sustainable tourism development is defined as working small- scale for ecologic, social and economic sustainability. Ecotourism companies contribute to sustainable tourism development by cooperating with the local community, creating long-term sustainability and preserving the nature and the environment. The companies relate to sustainable tourism development and the three dimensions ecological, social and economical sustainable tourism development by working towards long-term sustainability in a local perspective.

<p> </p><p>Innovationer kan beskrivas på många olika sätt. Inom vetenskapen är det ett begrepp som är väl diskuterat, men någon exakt och direkt definition finns inte. Däremot är de flesta vetenskapsmän och även turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om någonting nytt. Det kan även vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa något nytt som ger ett nyhetsvärde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det är produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer. Produktinnovationer är de innovationer som vi kom fram till indirekt främst är med och påverkar turismutvecklingen, då majoriteten av aktörerna vi talat med använt sig av produktinnovationer för att börja sin verksamhet. De typer av innovationer som dock påverkat turismutvecklingen direkt är processinnovationer och institutionella innovationer. Genom att använda sig av innovationer i sitt företag eller verksamhet bidrar den egna turismaktörens utveckling till att den övriga regionens turismutveckling ökar. En förutsättning för att innovationer ska lyckas och vara med och påverka turismutvecklingen är samarbete, vilket turismaktörerna i Kalmar Län anammat, då innovationer kring samarbeten bidragit till regionens turismutveckling.</p><p> </p>

Innovationer kan beskrivas på många olika sätt. Inom vetenskapen är det ett begrepp som är väl diskuterat, men någon exakt och direkt definition finns inte. Däremot är de flesta vetenskapsmän och även turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om någonting nytt. Det kan även vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa något nytt som ger ett nyhetsvärde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det är produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer. Produktinnovationer är de innovationer som vi kom fram till indirekt främst är med och påverkar turismutvecklingen, då majoriteten av aktörerna vi talat med använt sig av produktinnovationer för att börja sin verksamhet. De typer av innovationer som dock påverkat turismutvecklingen direkt är processinnovationer och institutionella innovationer. Genom att använda sig av innovationer i sitt företag eller verksamhet bidrar den egna turismaktörens utveckling till att den övriga regionens turismutveckling ökar. En förutsättning för att innovationer ska lyckas och vara med och påverka turismutvecklingen är samarbete, vilket turismaktörerna i Kalmar Län anammat, då innovationer kring samarbeten bidragit till regionens turismutveckling.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur trender i turismindustrin uppkommer samt vilka drivkrafter det är som styr huruvida trender får stark genomslagskraft eller ej. Inom turismindustrin, liksom i andra näringar, kan vi finna trender. Dessa trender styr utvecklingen av turismen, samtidigt som de till stor del även styr konsumtionsbeteende. Genom att vara medveten om vilka drivkrafter i samhället det är som styr utvecklingen av trender skapas även en möjlighet att förutspå hur turismutvecklingen möjligtvis kan komma att se ut på lång sikt och därmed skapa sig ett försprång i egenskap av turismutvecklare, alternativt vara i framkant och leda utvecklingen. Tidigare forskning är framför allt på engelska och till största del endast tillgänglig via artikeldatabaser. Jag hoppas därmed kunna frigöra kunskapskapital så att det blir tillgängligt för allmänheten. Teorin visar att de drivkrafter som ger upphov till och styr utvecklingen av trender är teknologi, demografi, politisk situation, ekonomi, miljömedvetenhet, och sociologiska faktorer. Intervjuobjekten är subjektivt handplockade genom stratifierat urval. De är futurister med god insikt i trenders påverkan på turism. Frågorna i min strukturerade intervjuguide har besvarats via e-post. Resultatet visar att dessa futurister till stor del har en åsikt som stämmer överens med eller i viss mån liknar deras kollegors teoretiska verk som utgör grunden för tidigare forskning. Eventuella meningsskiljaktigheter kan tänkas bero på att de är forskare som, trots att de alla har god kännedom om trender och trenders påverka på turismutveckling, även har sina examina i olika discipliner. Det tycks finnas grundprinciper för hur trender driver turismutvecklingen framåt, samtidigt som dessa är föränderliga och därmed inte tillförlitliga på sikt. Istället bör man utvärdera situationen med en omvärldsanalys utifrån de megatrender som råder, då dessa är övergripande trender som förändras långsamt medan mindre trender kan äga rum plötsligt till följd av nya framsteg eller förändringar i samhällsstruktur eller teknik.

Den kubanska turismen blir ofta sammanlänkad med ett antal ofördelaktiga påföljder med olika utspel. Trots dessa problem förblir Kuba en exotisk lockelse med sina vita stränder, färgsprudlande kulturarv, unika politiska situation och vänliga befolkning. Syftet med denna studie är att undersöka hur turismen påverkar lokalbefolkningens livssituation och hur stadsdelen Havana Vieja har påverkats av den ökande turistströmmen. Studien genomfördes genom en komparativ insamlingsmetod där intervjuer och enkätundersökning kombinerades.   Utifrån undersökningen har ett flertal negativa och positiva aspekter med turism identifierats och sedan analyserats genom turismvetenskapliga teorier samt jämförts med tidigare forskning. För att kunna analysera lokalbefolkningens svar fastställdes var destinationen befinner sig i TALC- och Irritation Index modellerna. Då ett fåtal respondenter inte kan representera en hel befolknings åsikter användes mallar från tidigare forskning vid utformningen av intervjufrågor samt enkäter för att få ett så representativt svar som möjligt.   Resultatet visar att individer lägger vikt vid olika aspekter beroende på vilket förhållande de har till turismen. Det empiriska materialet går i linje med vad som gick att förvänta utifrån teorier och tidigare forskning, som är genomförd till viss del på Kuba men även på andra destinationer. Svaren från respondenterna tyder på att de inte påverkats negativt eller upplevt att deras levnadsstandard har kontaminerats i och med den växande besöksnäringen. Stadsdelen Havana Vieja har enligt insamlat material genomgått en kraftig materiell och immateriell förändring till det positiva under de senaste fem åren

I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare.I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap.För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har.

<p>Sammanfattning</p><p>Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte.</p><p>Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.</p>