Sammanfattning Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte. Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.

Denna studie undersöker hur ett samarbete mellan turismaktörer kan påverka turismens framtid i ett mindre samhälle. Området som studien utgått ifrån är Snäcke kanal, som är en del utav Dalslands kanal. Mängden tidigare forskning som belyser samarbeten generellt är relativ. Även forskning kring hur ideella samarbeten kan påverka samt kring samarbeten knutet till vattenvägsturism (river tourism) saknas. Syftet med studien blir därmed är att ta reda på hur det så kallade Snäckesamarbetet kan påverka turismens framtid i dess närområde fram tills 2020. Studien bygger på en analys kopplat till tidigare forskning, teori samt kvalitativa intervjuer som genomförts med vissa av områdets aktuella turismaktörer. Slutsatsen tar upp vikten av ett samarbete för att en utveckling ska ske, samt redogörs förbättringar som kan lyfta Snäckesamarbetets värde. Det framkommer också att potentialen för att påverka framtiden, för enskilda turismaktörer, ökar betydligt genom att delta i ett samarbete. / This study investigates how cooperation between tourism operators can influence the future of tourism in a small society. The study is concentrated to Snäcke canal, which is a part of Dalsland Canal in Sweden. Generally, the amount of previous research about cooperation is relative. Research on how nonprofit cooperation can influence, as well on cooperation related to river tourism, is missing. The purpose of the study is to discover how the so-called Snäckecooperation may affect the future of tourism in its area until 2020. The study is based on an analysis linked to previous research, theory, and qualitative interviews conducted with some of the area’s current tourism operators. The conclusion reveals the importance of cooperation for development to take place, and outlines improvements, which can increase the value of the Snäckecooperation. It was also found, for individual tourism operators, the potential to influence the future increases significantly by participating in cooperation.

Syftet med denna studie är att studera fenomenet snowbird, undersöka Filippinernas förutsättningar för turism för att till sist beskriva Filippinernas förutsättningar för svensk snowbirdturism. Uppsatsen utgår från ett kvalitativt angreppssätt genom både kvalitativa intervjuer och en kvalitativ innehållsanalys. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer som tillsammans med en innehållsanalys av internetbaserade källor leder fram till studiens resultat. Studien har visat att Filippinerna har förutsättningar för en utveckling av svensk snowbirdturism. Genom studien har det även kunnat konstaterats att en problematik råder vad det gäller avståndet mellan Sverige och Filippinerna.

<p>Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland. Ekoparken ligger i en turismintensiv region med ett stort antal aktörer inom turism och turismrelaterade tjänster.</p><p>I studien undersöks Ekopark Bödas turistiska resurser, hur samverkan ser ut mellan olika aktörer samt den turistiska utvecklingen. Studien är upplagd som en fallstudie med en deduktiv ansats. Som grund för studien används en teoretisk bakgrund varifrån intervjuunderlag byggs. Intervjuer görs med Sveaskog,Länsstyrelsen Kalmar samt några omgivande aktörer med koppling till ekoparken.</p><p>Undersökningen har kunnat visa att Ekopark Böda har ett rikt utbud av natur och kultur och tillsammans med ekoparkens omgivande aktörer erbjuds turisten även ett stort urval av sådant som service och boende. Samverkan kan på olika sätt förbättras och det har genom intervjuundersökningen framkommit att ett flertal aktörer har förslag på samverkan för en turistisk utveckling av ekoparken. Den turistiska utvecklingen befinner sig i en startfas men genom det rika natur- och kulturutbudet samt en förbättrad samverkan finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling.</p><p>Nyckelord: Natur, kultur, turism, turismutveckling, ekopark, samverkan</p> / <p>Nature and culture create the base in tourism and tourism development. Around the country there are a large number of nature and culture areas contributing to development and at the same time natural and cultural values are protected. Ecopark is the name of a coherent forest landscape with high natural values founded by Sveaskog. The ecopark is a relatively new addition to the nature and culture protection in Sweden. Some of the ecoparks are suitable for tourism and tourism development and among them Böda Ecopark. Böda Ecopark which opened in 2006 is located on the northern of Öland. The ecopark is situated in a tourism intense region with a large number of actors in tourism and tourism related services.</p><p>The study examines the tourist resources, the cooperation between different actors and the tourism development in Böda Ecopark. The study is disposed as a case study with a deductive approach. As a basis for the study a theoretical background is used from which the interview questions are built.Interviews are made with Sveaskog, the county administrative board in Kalmar and some of the ecopark´s encompassing actors.</p><p>The research has shown that Böda Ecopark has rich natural and cultural resources and through the ecopark´s encompassing actors the tourist is also offered a wide range of different services as accommodation. Cooperation can be improved in various ways and the interviews have shown that several of the encompassing actors have suggestions for cooperation around tourism development. The tourism development is in an initial phase but by the rich natural and cultural values and an improved cooperation there are good conditions for further development.</p><p>Key words: Nature, culture, tourism, tourism development, ecopark, cooperation</p>

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland. Ekoparken ligger i en turismintensiv region med ett stort antal aktörer inom turism och turismrelaterade tjänster. I studien undersöks Ekopark Bödas turistiska resurser, hur samverkan ser ut mellan olika aktörer samt den turistiska utvecklingen. Studien är upplagd som en fallstudie med en deduktiv ansats. Som grund för studien används en teoretisk bakgrund varifrån intervjuunderlag byggs. Intervjuer görs med Sveaskog,Länsstyrelsen Kalmar samt några omgivande aktörer med koppling till ekoparken. Undersökningen har kunnat visa att Ekopark Böda har ett rikt utbud av natur och kultur och tillsammans med ekoparkens omgivande aktörer erbjuds turisten även ett stort urval av sådant som service och boende. Samverkan kan på olika sätt förbättras och det har genom intervjuundersökningen framkommit att ett flertal aktörer har förslag på samverkan för en turistisk utveckling av ekoparken. Den turistiska utvecklingen befinner sig i en startfas men genom det rika natur- och kulturutbudet samt en förbättrad samverkan finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling. Nyckelord: Natur, kultur, turism, turismutveckling, ekopark, samverkan / Nature and culture create the base in tourism and tourism development. Around the country there are a large number of nature and culture areas contributing to development and at the same time natural and cultural values are protected. Ecopark is the name of a coherent forest landscape with high natural values founded by Sveaskog. The ecopark is a relatively new addition to the nature and culture protection in Sweden. Some of the ecoparks are suitable for tourism and tourism development and among them Böda Ecopark. Böda Ecopark which opened in 2006 is located on the northern of Öland. The ecopark is situated in a tourism intense region with a large number of actors in tourism and tourism related services. The study examines the tourist resources, the cooperation between different actors and the tourism development in Böda Ecopark. The study is disposed as a case study with a deductive approach. As a basis for the study a theoretical background is used from which the interview questions are built.Interviews are made with Sveaskog, the county administrative board in Kalmar and some of the ecopark´s encompassing actors. The research has shown that Böda Ecopark has rich natural and cultural resources and through the ecopark´s encompassing actors the tourist is also offered a wide range of different services as accommodation. Cooperation can be improved in various ways and the interviews have shown that several of the encompassing actors have suggestions for cooperation around tourism development. The tourism development is in an initial phase but by the rich natural and cultural values and an improved cooperation there are good conditions for further development. Key words: Nature, culture, tourism, tourism development, ecopark, cooperation

An increasing global tourism offers great opportunities for Sweden as a tourist destination. However, an attractive destination requires competitive destination marketing strategies. Tourist destinations often include a complex network of stakeholders of small and large en-terprises that represent both the public and private sector. One condition for successful des-tination marketing is that all of these stakeholders collaborate in their marketing to create an integrated and powerful image. Another important aspect in terms of increasing the des-tinations competitiveness is that the local tourist companies are "export-oriented", in order to ensure that international tourists are looked after appropriately. This study has focused on the destination marketing of Stockholm. The aim of the study was to find out to what extent the local tourist companies collaborate in their marketing, how "export-oriented" their marketing is, and who ultimately controls the tourism development of the destination. The organisation in charge of coordinating the destination marketing of Stockholm is the local government organisation Stockholm Visitors Board (SVB). We interviewed them plus six local tourism companies to study if and how they collaborate in their marketing. The study showed that some of the smaller businesses felt excluded from the marketing activities due to lack of financial resources. SVB also has a product that competes with a product of a pri-vate tourist company. This result has a negative effect on SVB’s reputation as being the offi-cial representative of Stockholm, and leads to a more fragmented destination marketing. For SVB to change this negative image they need to build good relationships with the local tour-ist companies and adjust their pricing policy so that the smaller companies can participate in their marketing activities. The local tourist companies did however participate in other forms of marketing collaborations, which is a first step toward more integrated destination marketing. Some companies were more "export-oriented" than others, which mean that the foreign tourists are subject to varying standards of service. Despite this, the majority displayed an awareness of their role on the destination; that they together with other tourism companies form the "tourist product" that is Stockholm. Nonetheless, more thorough market research is needed to learn more about what foreign tourists want and expect from their visit to Stockholm. In that way Stockholm as a destination can become more competitive interna-tionally. We also interviewed the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket), which is the public authority responsible for the tourism industry, in order to find out who is in charge of the tourism development of the destination. We found that the tourism devel-opment of Stockholm is purely market driven. This can have a negative effect on sustainabil-ity issues. Our proposal for future research is therefore to examine which are the mecha-nisms that drive the development and how one can secure a sustainable tourism develop-ment without centralized control.

Som en av Sveriges snabbast växande näringar lockar turismen många ungdomar till arbete samtidigt som efterfrågan på kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gäller därför att satsa på utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick ämnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns även på program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt på olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism är gångbara i andra sammanhang eftersom ämnet är tvärvetenskapligt. Det innehåller service, media, kommunikation, språk, psykologi/beteendevetenskap, ekonomi, marknadsföring, geografi, kulturhistoria, IT samt ren yrkeskunskap. Mitt examensarbete besvarar frågan hur turism uppfattas av de elever som studerar ämnet vid Turistgymnasiet på Tjörn. Arbetet är ”en produkt av sin tid” och färgat av den aktuella kursplanen och de förändringar som är aktuella. Nationella program har ibland svårt att genomföra alla utlovade turismkurser, då bara ett fåtal elever väljer inriktning turism på Handelsprogrammet (HP) och på Hotell och Restaurang (HR) erbjuds vanligen endast grundkursen Turism 50 p. Regeringens utredare Anita Ferm har i sitt uppdrag Gymnasieskolan i en ny tid − förslag och bedömningar SOU 2008:27 föreslagit att ämnet turism och områden som hotell, konferens, event, upplevelseindustri, resebyråer, turistbyråer, resor och guidning blir ett eget nationellt program för Hotell och Turism. Detta stärker dessa ämnen som lite levt i skym undan för de dominerande delarna Restaurang på HR och Handel och Administration på HP. Samtidigt hotas Turistgymnasierna då de specialutformade programmen försvinner enligt förslaget. Med ökad konkurrens blir tryck på turismbranschens företag att ta emot elever på kursrelaterad APU inom turism allt större. Den restaurangkunskap och erfarenhet många elever idag får där av gästbemötande och servicesituationer riskerar att utebli eftersom de kunskaperna ligger på ett annat program. Stora skolor kan samordna. Men för små skolor blir det svårare att hävda behovet av investeringar i ett restaurangkök. Troligen väljs den billigare varianten. Elevpengen skiljer idag avsevärt mellan en elev som läser Hotell på HR och som läser Turism på HP. Särskilt om APU:n skall kunna kvalitetssäkras och turismkurserna få ett så praktiskt innehåll som möjligt är det viktigt med tillräckliga ekonomiska medel. För att besvara min huvudfråga hur turismelever ser på sitt ämne har jag genomfört 8 intervjuer med elever vid Turistgymnasiet på Tjörn. Till bakgrund har jag använt mig av turismlitteratur, statistik, artiklar, rapporter och kursplaner. En sammanfattning av resultatet i form av en SWOT-analys finns i arbetet. Kort kan sägas att många elever tycker att undervisningen är relativt praktisk samt att de själva får lära sig samarbeta och ta mycket ansvar inte minst i olika skarpa projekt. Reseledare och aktivitetsledare är yrken som många av eleverna hoppas på – därför är reseledarkunskapen jämte APU:n den mest uppskattade delen av utbildningen. Också den ekotrend och det hållbarhetstänk som i sin mest renodlade form kallas ekoturism tycker de är viktig för framtiden

The typical tourism planning and development process can be divided into different phases: preparation (goals and objectives), research, conclusions, recommendations, implementation, monitoring &amp; evaluation. This thesis is a part of such a development process and position itself in the research phase with the aim to create a knowledge base for future sustainable development of tourism in the world heritage city of Gjirokastra in the southern part of Albania. To create the socio-environmental map of the thesis, the authors lived two months in Gjirokastra, and with a holistic approach collected, compiled and analyzed an immense amount of data. Thus this thesis is only providing the first piece in the puzzle of the bigger project: to create a sustainable tourism development plan for the city of Gjirokastra.  Gjirokastra has special conditions for tourism since it is a World Heritage site, elected in 2005 for its rare type of Ottoman stone houses which the old bazaar/old town is dominated by. The management of a World Heritage site is both a national and a global concern involving many stakeholders exhibiting different desires and requests. World heritage management and tourism destination aspirations are only two of many other issues facing the city of Gjirokastra and the nation of Albania. Like many other post-communist countries Albania is struggling between a fast economic development and the restraints of preserving heritage: modernization vs. tradition. In Gjirokastra this is evident through the city’s division in a new and old town – each fighting for attention and resources.  The results of the thesis contains information on the tourism resources of Gjirokastra; this is described in chapters of supply research and culture-, economy- and natural resources. The current status and potential of each has been described and analyzed, data being collected through participant observation, analyzing written material and through interviews with visitors, local businesses and stakeholders.  The result describes a city facing many problems due to lack of laws and regulations creating a variety of issues both in nature, culture and economy: poverty, “brain-leakage” through migration, waste, water and pollution, unemployment, poor stakeholder collaboration, abandoned houses and traditions, bureaucracy, corruption, management issue, a lack of tourism activities and information, poor marketing and poor tourism services. Tourism development is identified as an important tool for problem solution and societal development by the stakeholders, however the municipality’s actions are focused on the citizens and by catering to them it is considered that tourists will also benefit. This approach results in interest conflicts between the stakeholders where the municipality is focusing on improving the new town and the cultural organizations on the old town. Even though many elaborate tourism strategies already exists amongst the different stakeholders no one has so far been successfully implemented due to unclear responsibilities, action time frame issues and a lack of funds. Since there is no budget for tourism the different strategies turns into wish-lists from which money is sought. The result is a few successful short term projects funded by various different European organizations. The problem of restoring houses is also the following revitalization of them. The citizens of Gjirokastra want a modern life which the old houses cannot under the world heritage regulation provide. Here is where tourism is considered to be the solution – creating an attractive living and business area that will revitalize the old town. As of now the world heritage suffers from not having a management plan, the old houses are stuck in after-communism-legal issues in many cases then abandoned or modernized. There is no waste management in Gjirokastra and the effects of this is not being researched. The observation and interview result shows that there are multiple environmental problems that now accumulate, in this study the tourist satisfaction was affected by the waste appearance. Without laws and restrictions on tourism, heritage and environment it is easy to turn the eyes away from carrying capacity and focus on short term solutions.  Tourism is in the meanwhile driven by private local entrepreneurship and innovation but without strategies, regulations or market research an imbalance in the tourism system is evident in the market and supply match. A bench marketing tradition or “copy &amp; pasting” has so far resulted in restaurants, hotels, cafes and souvenir shops selling indistinguishable products and only a few other activities than sightseeing are being offered. In the visitor surveys from time to time it is apparent that tourists think Gjirokastra has great potential but the city’s problems are surfacing and affecting the level of satisfaction.   There is thus a pressing need for collaboration between the different stakeholders to create one sustainable tourism development plan, to define roles and responsibilities and action implementation. The natural and cultural resources and its potentials for tourism are huge but without these regulatory bodies tourism impacts might be irreversible negative. It is in this moment of time, before goals are decided upon, ideal that ideas of sustainability, in this case meaning that the environment’s, culture’s and economy’s interests are also taken in account and incorporated to shape the development process. This is highlighted throughout the thesis.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur turismens utveckling på en destination i Stockholms skärgård påverkar destinationens hållbarhet. För att undersöka detta har studien avgränsats till Sandhamn då det är en av de populäraste destinationerna i Stockholms skärgård. I studien har både kvantitativ- och kvalitativ metod i form av en triangulering tillämpats. Den kvantitativa delen består av statistik från olika aktörer för att påvisa turismens utveckling i skärgården. Den kvalitativa delen utgörs av intervjuer och en observation som använts för att undersöka vad utvecklingen beror på, samt vad den lett till. Statistiken påvisar en stagnering av besökare i skärgården medan respondenterna motsäger sig detta och istället menar att det kommer mer besökare, dock under en kortare period. Utvecklingen är således inte hållbar då mängden turister som kommer under denna korta period tär på öns infrastruktur och överskrider öns bärkraft. Under den långa lågsäsongen, när turisterna inte kommer, uppstår istället lönsamhetsproblem för destinationens aktörer. Avslutningsvis kan det konstateras att det bristande samarbetet är en bidragande orsak till den förkortade säsongen och skulle behöva förbättras för att fördela besökarna jämnare över året. / This study is intended to gain a comprehensive understanding of how the advancement of tourism in Stockholm’s archipelago affects the destination’s sustainability. To examine the multitude of variables that affect sustainability, the paper is centered on Sandhamn, as it is one of the most popular destinations within Stockholm’s archipelago. Throughout the study, both the quantitative and qualitative methods were implemented in the form of a triangulation. In order to demonstrate the development of tourism within the archipelago, the study utilized statistics from various actors as the quantitative portion of this paper. The qualitative part consists of interviews as well as an observation that has been applied to investigate the integral components of development and its outcomes. The statistics show a stagnation of tourists in the archipelago; however, the respondents disagree and conversely argue that there has been an influx of tourists, but that they are staying for a shorter period of time. Thus, proving that the development is not sustainable; as the number of tourists who come during this shorter period have a significant impact on the island's infrastructure and exacerbates the island's sustainability. During the extended low season, when tourists are at their minimum, profitability problems arise; thereby, leading to an entirely new issue for the destination's actors. In conclusion, it can be inferred that the lack of cooperation is a contributing factor to the shortened season and would need to be improved to redistribute the visitors more evenly throughout the year.

This study was made by two students for their bachelor theses in Tourism Studies at Södertörns högskola in Sweden. The aim of the study was to investigate the social aspects of football tourism from a sustainable perspective. The study investigated what's essential for football travellers when they travel both abroad, but also in Sweden, to see a football game. Another factor that was investigated was how the locals, especially those living near a arena, are influenced by the behavior of the football travelers when a football event is taking place. The problems that may arise with a football trip are that locals and travelers can end up in conflicts that can lead to social consequences at the destination as well as reduce social sustainability. This study investigated this phenomenon and by identifying the problems which arise with a football trip, it can help to increase the social sustainability of the destination.  The method which was used to investigate the phenomenon of this study consisted of interviews with football travelers, the locals around Friends Arena, employees at Friends Arena and a football organizer. This was considered to contribute to a deeper understanding of the phenomenon and also give an understanding from different perspectives. At the same time, an observation was also performed on a football game to increase knowledge and understanding of a football event, but also to gain insight into the behavior of football travelers. The material that was gathered in form of interviews was then combined with theories to get a better perception of the phenomenon. The result of the study showed that the biggest motive for a football trip was to get and feel belonging with other supporters. It was the feeling of identity with other travelers that mattered the most. The result also showed that football travelers end up in a free zone where everything is allowed, which contributed to changing their behavior during the trip. Alcohol turned out to be a big part of this belonging with others and a significant part of the travel, especially in Sweden. This contributed that the local population, especially the older group, felt worried when there was a football event. It also turned out that because of this they had to adapt their personal needs and could not be near the arena when there was a football event. This also contributed to social conflicts among football travelers and locals and reduced social sustainability at the destination.  The problems surrounding football tourism proved to arise among the locals when they felt worried and had to adapt to a football event. Football travelers didn't see this as a problem because they ended up in a free zone and ignored individuals around them. Sustainable tourism should satisfy the needs of the tourist while not having to destroy the need of the local population. This was not achieved in this case, which also makes the social sustainability of football tourism difficult to achieve. / Denna studie genomfördes av två studenter för deras examensarbete inom Turismvetenskap på Södertörns högskola i Sverige. Syftet med studien var att undersöka fotbollsturismens sociala aspekter utifrån ett hållbart perspektiv. Därav undersöktes vad som är väsentligt för fotbollsresenärer när de väljer att resa både utomlands, men även inom Sverige, för att se en fotbollsmatch. En annan faktor som undersöktes var hur lokalbefolkningen, speciellt de som bor nära en arena, blir påverkade av fotbollsresenärernas beteende när det pågår ett fotbollsevent. Problematiken som kan uppstå med en fotbollsresa är att lokalbefolkningen och resenärer kan hamna i konflikter och detta kan leda till sociala konsekvenser på destinationen samt minska den sociala hållbarheten. Studien undersökte fenomenet och genom att identifiera vilka problem som uppstår med en fotbollsresa kan det även leda till att öka den sociala hållbarheten på destinationen.  Metoden som användes för att undersöka fenomenet i studien bestod i form av intervjuer med fotbollsresenärer, bofasta kring Friends Arena, anställda på Friends Arena samt en fotbollsarrangör. Vilket bidrog till en fördjupad förståelse för fenomenet och som kunde bidra till en förståelse utifrån olika perspektiv. Samtidigt utfördes även en observation på en fotbollsmatch för att öka kunskap och förståelse kring hur ett event går till, även för att få en insikt kring fotbollsresenärers beteende. Det materialet som samlades in i form av intervjuer sammanfogades sedan med teorier för att få en bättre uppfattning om fenomenet.  Resultatet i studien visade att det största motivet för en fotbollsresa är att känna en gemenskap med andra supportrar. Resultatet visade även att fotbollsresenärer hamnar i en frizon där allt är tillåtet, vilket bidra till att deras beteende under resan förändras. Alkohol visade sig vara en del av gemenskapen och en väsentlig del av resorna, speciellt inom Sverige. Detta bidrog till att lokalbefolkningen, speciellt den äldre gruppen, kände oroligheter när ett fotbollsevent pågick. Det visade sig även att på grund av detta var de tvungna att anpassa sina personliga behov och inte kunde visa sig inom arenaområdet. Detta bidrog även till att sociala konflikter uppstod bland fotbollsresenärer och lokalbefolkningen och minskade den sociala hållbarheten på destinationen. Problematiken kring fotbollsturism visade sig uppstå bland lokalbefolkningen, då de kände oroligheter och tvingades anpassa sig efter ett fotbollsevent. Fotbollsresenärerna såg inte detta som ett problem då de hamnade i en frizon och förbisåg individer runtomkring sig. Hållbar turism ska tillfredsställa turistens behov samtidigt som behoven inte ska förstöra för lokalbefolkningen. Detta stämmer inte i det här fallet vilket bidrar till att den sociala hållbarheten inom fotbollsturismen blir svår att uppnå.