<p>Flerspråkighet är inget modernt ord, det är ett faktum i vårt samhälle att vi lever i en mångkulturell miljö. Många barn kommer hit från andra länder och placeras in i vår svenska skola med kort varsel, där de förväntas anpassa sig efter alla främmande företeelser och kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrån detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mångkulturell skola. Därför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som är de flerspråkiga barnens närmsta länk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete är, hur frustrerande det kan vara när språket blir till en barriär för kommunikationen. Hur viktigt det är att barnen får stöd i alla sina språk, för att det lägger grunden för deras framtid och förutsättningar. För att detta ska kunna förverkligas måste pedagoger förstå att deras inställning till flerspråkighet och mångkultur återspeglas i barnen, deras attityder formas utifrån det.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.    Slutsatsen blev att ju mer medvetna lärarna är om andra­språkselevernas språk­utveckling och vilken förmåga de har att skapa ett gott interaktionistiskt lärande­klimat, desto bättre blir förutsättningarna för elever att tillägna sig ett andraspråk.</p>

<p><strong>Syftet med vårt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flerspråkighet på en mångkulturell skola och en icke mångkulturell skola. </strong><strong></strong></p><p><strong>Våra slutsatser är att det krävs ett samarbete för att nå ett så effektivt arbetssätt som möjligt. Eleverna behöver flerspråkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas språkligt och kunskapsmässigt. Vi kom fram till att en flerspråkig elev har tillgång till bättre resurser på en mångkulturell skola. En flerspråkig elev som går i en skola med största delen svenskspråkiga elever har inte tillgång till det material eller stöd hon/han kan behöva för att utveckla andraspråk och modersmål. Eleven behöver bland annat flerspråkig lärare, modersmålsundervisning och flerspråkigt material.</strong><strong></strong></p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status. Arbetet visar att undervisningen i svenska som andraspråk har för lite resurser; en lösning kan dock vara att placera om resurserna på de skolor som har en hög procent elever som har behov av ämnet. Ett samarbete mellan sv2 läraren och modersmålsläraren borde vara självklart. Detta arbete har även visat att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andraspråk och en lösning till de tvåspråkiga elevernas situation i skolan kan vara att man involverar modersmålslärarna i skolvardagen så att eleverna kan få förklarat och översatt det de inte förstår.</p>

<p>The present study aims to investigate students’ English at a Swedish secondaryschool concerning their fluency. Hereby students who take part in SPRINT(språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning) will be compared withstudents who do not take part in this project.The study focuses on oral fluency, which is measured in tone groups. It came outthat students that take part in SPRINT programs have a higher amount of tonegroups than students who do not take part in these programs. Therefore one cansay they are more fluent in the language than other students.</p>

<p>Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. </p><p>I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till</p><p>andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån.</p><p>Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som</p><p>medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.</p>

<p>Förskolan är ofta den första kontakten som nyanlända barn får med det svenska samhället. Därför har förskolan en viktig uppgift att fylla i mottagandet av nyanlända barn och deras familjer. Läroplanen för förskolan (Lpfö98) betonar vikten av att ge barn med utländsk bakgrund stöd i utvecklandet av en dubbel kulturtillhörighet. Syftet med detta examensarbete är att klargöra hur förskollärare belyser alla barns kulturtillhörighet. Eftersom förskolan spelar en viktig roll för nyanlända barns första tid i ett nytt samhälle, vill vi med examensarbetet visa hur betydelsefull förskollärares synsätt och bemötande är. Förskollärare bör vara medvetna om hur viktigt det är att belysa varje barns kulturtillhörighet i vardagen för att barnen ska kunna behålla sin identitet.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången visar att förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka barns förmåga att förstå kulturell mångfald och förbereda dem för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. I examensarbetets teoretiska del behandlas också det svenska samhällets förhållningssätt till mångkultur, mångfald och skillnader mellan olika kulturer. Här tar vi upp problematiken runt traumatiserade barn, liksom förskollärares förhållningssätt samt betydelsen av utbildning. Språk och kommunikations betydelse utgör slutet av den teoretiska delen i examensarbetet. Enligt tidigare forskning kan förskolan spela en viktig roll för att underlätta nyanlända barns integration och förhindra segregation i samhället. Förskolan har också en viktig och betydande roll för att utländska barn ska kunna utveckla en dubbel kulturtillhörighet. Olika undersökningar visar att förskollärare kan känna osäkerhet inför mötet med nyanlända barn. Vi har i vår undersökning lagt vikt vid att skapa en förståelse för vad denna osäkerhet kan bero på.  </p><p> </p><p>Det empiriska underlaget i examensarbetet är grundat på en kvalitativ metod uppbyggd av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med förskollärare på fyra förskolor i två olika kommuner. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån förskollärarnas svar och resonemang för att finna gemensamma nämnare samt sådant som skiljer sig. Vi har tematiserat redovisningen av svaren så att de överensstämmer med intervjufrågorna och den teoretiska delen av vår undersökning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna på förhållandevis likartade sätt finner att fokus bör läggas på nyanlända barns språkutveckling samt på att utveckla ett bra samarbete och en fungerande kommunikation med barnens föräldrar. Resultatet visar också att samtliga intervjuade förskollärare upplever arbetet med integration av nyanlända barn i förskolan som ett mycket positivt och givande arbete. De menar dock att arbetet kräver ett något annorlunda och mer krävande arbetssätt än arbetet med barn som inte har utländskt ursprung. Likaså poängterade de intervjuade förskollärarna vikten av en väl fungerande föräldrakontakt. Att arbeta i en kulturell mångfald ger oftast positiva erfarenheter, men att arbeta som förskollärare mitt i en mångfald av språk och olika kulturer kan samtidigt vara en utmaning.</p><p> </p>

<p>I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin.</p><p> </p><p>Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna.</p><p>I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans.</p>

<p>Undersökningens syfte var att undersöka hur tre tvåspråkiga pedagogerna på en mångkulturell förskola arbetar och resonerar kring tvåspråkighet och kulturmöten. Genom halvstrukturerade intervjuer skedde informationsinsamlingen som sedan sammanfattades och analyserades.</p><p><p>Aktuell forskning visar att tvåspråkiga barn regelbundet behöver få höra och tala både sitt modersmål och t.ex. svenska för att kunna utveckla likvärdiga ordförråd (Salameh, 2004, Rontu 2005 & Tuomela, 2001). Trots denna forskning, direktiv i läroplanen för förskolan som kräver att pedagoger i förskolan utvecklar barnens modersmål samt en inställning bland de intervjuade pedagogerna (i studien i detta examensarbete) att flerspråkighet är något positivt talar vanligen inte pedagogerna barnens modersmål i förskolan. Istället arbetar man efter en språkmetod utvecklad av Veli Tuomela som ska leda till en utveckling av barnens svenska.</p><p>Slutsatser som går att dra efter studien är att det betraktas som svårt att arbeta med mer än ett tema i förskoleverksamheten och att organisationen kring modersmålspedagogerna försvårar ett samarbete mellan dessa och de ordinarie pedagogerna på förskolan. För att låta språkutvecklingen innefatta fler än ett språk skulle pedagogerna kunna ta del av fortbildning i Lpfö98. Det skulle kunna öka förståelsen kring kultur och språk samt visa på att det inte går att välja bort barnens modersmål eftersom det ingår i pedagogernas uppdrag inom svensk förskola.</p></p>

<p>The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools.</p><p>The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn’t.</p><p>The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special Pedagogy</p><p>My results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children. Major parts of the work end up on the teachers and they feel insufficient. My results also show that it is very important for teachers in schools to have an intercultural sensibility when relating to the pupils and their families.</p>