Med studiens syfte vill vi belysa de metoder och arbetssätt som främjar elevers förstaspråksutveckling och andraspråksutveckling i undervisningen. I studien används begrepp från det sociokulturella perspektivet. De är den proximala utvecklingszonen, scaffolding, samspel och flerspråkighet/tvåspråkighet. Intervjuer och observationer har använts för att ta reda på hur två förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskoleklass. Resultatet visar att förskollärarna saknar resurser för inkludering av elevers modersmål (första språket) i undervisningen. Observationerna visar hur förskollärarna arbetar för att elever ska utveckla det svenska språket (andraspråket). I intervjuerna beskriver förskollärarna sitt förhållningsätt där de använder sig av tydlighet, korta instruktioner och upprepningar i mötet med flerspråkiga elever.

Syftet med studien är att få insikt i vilka erfarenheter lärare har av problemlösning inom matematik för andraspråkselever. Erfarenheterna bygger på tre nivåer som innefattar hur lärarna anpassar undervisningen, vilken påverkan lärare upplever det har på elevers problemlösning att de är andraspråkselever samt vilket stöd som finns tillgängligt för lärarna i verksamheten. Genom en kvalitativ ansats kom det fram att lärarna är medvetna om språkbarriärer som skapar problematisk vid matematikundervisningen för andraspråkselever. Utifrån sina erfarenheter var lärarna medvetna om att det språkutvecklande arbetet i dagsläget inte är optimalt. Det språkutvecklande arbetet i matematik behöver utvecklas för att elevernas kunskapsutveckling i problemlösning ska vara likvärdig

Syftet med detta arbete var att lyfta fram meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. Jag har samlat in empiriskt material via observationer och intervjuer och sedan bearbetat det med hjälp av forskning (teori) i avsikt att besvara den föreliggande studiens syfte. Syftet har även varit att belysa lärares inställningar till tvåspråkighet samt vad för förväntningar som lärare har på tvåspråkiga elever.  De övergripande frågor som arbetet grundar sig i är: På vilka sätt skapar lärare meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever? Vilken betydelse har lärares inställning till tvåspråkighet samt lärares förväntningar på tvåspråkiga elever? Resultatet visar att lärarens inställning och förväntningar på tvåspråkiga elever styr hur upplägget av undervisningen ser ut samt vilka möjligheter tvåspråkiga elever ges i skolan. Lärarens kunskaper om tvåspråkighet påverkar också vad undervisningen utgår ifrån, om ansträngningar görs för att arbeta utifrån gynnsamma språkutvecklingsmodeller eller inte. Därtill redogörs för förslag på meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. De lärare som observerades och intervjuades hade olika synsätt och undervisningsstilar. Lärare 1 tog mer hänsyn till tvåspråkiga elever och lärare 2 gjorde det i mindre utsträckning.    Detta arbete riktar sig till alla lärare i den svenska skolan som arbetar med tvåspråkiga elever. Arbetet riktar sig även till andra människor i samhället. Når denna information och fakta fler individer i samhället kan det hjälpa till och bidra till större acceptans och tolerans mot medmänniskor– inte minst mot de som är tvåspråkiga.

Detta arbete handlar om nyanlända elever i den svenska skolan. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några pedagoger arbetar med nyanlända elever för att skapa goda förutsättningar för språkutveckling. Arbetet fokuserar på vilka faktorer som pedagogerna anser betydelsefulla för nyanlända elevers språkinlärning. I studien har jag utgått från följande frågeställning: Hur arbetar lärarna med nyanlända elever och vilka faktorer är betydelsefulla för språkinlärning? För att besvara mitt syftes frågeställning har jag tagit en del av litteraturforskning samt gjort en undersökning i form av intervjuer med hjälp av kvalitativ metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger i skolan utifrån en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade pedagoger. Resultat visade att det finns flera motiverande faktorer som kan påverka nyanländas språkutveckling. Samtliga lärare påpekade att några faktorer är betydelsefulla för en god språkutveckling. De faktorerna som pedagogerna påpekat var bland annat; tydlighet och strukturer, elevernas skolbakgrund, klassrumsmiljön, motivation, samverkan och att använda språk i skolan och i alla skolämnen. Lärarna lyfte även fram vikten av att stödja nyanlända och att de få olika slags av stöd och kognitiva utmaningar. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med föräldrarna är en av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan. Slutligen ansåg alla lärare hur viktigt är det med språket och att alla lärare ska vara språklärare i skolan.

Den här uppsatsen handlar om flerspråkighet i förskolan. Mitt syfte är att belysa och utveckla kunskap om hur förskollärare på en förskola ser på möjligheter och problem med barnens flerspråkighet. Jag vill även utveckla kunskap om hur förskollärarna främjar barnens flerspråkighet och hur de därmed stärker barnens identitet. Jag använde mig av kvalitativ forskningsmetod samt semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sex förskollärare i en stad i nordvästra Skåne. Jag fördjupade mig i språkforskning och lärde att barns förmåga att lära sig språk inte är fråga om begåvning utan behov. Språken varken konkurrerar eller stör varandra och barn har förmåga att utveckla flera språk samtidigt. Språkforskarna betonar flerspråkighetens positiva sidor. Vygotskij indikerar att det är lättare att lära sig ett andraspråk om man fått en god grund i sitt första språk. Förskollärarnas förhållningssätt och kunskap om flerspråkighet har stor betydelse. Med en positiv inställning till flerspråkighet kan pedagoger göra mycket både för barnens språkutveckling och även deras identitet. Motivationen hos flerspråkiga barn att lära sig fler språk stärks av att flerspråkighet ses som en resurs och inte ett problem.Förskollärarna som jag intervjuade uttryckte sig positivt till flerspråkiga barn. De använde ingen speciell metod i arbetet med flerspråkiga barn, men berättade att de använde sig mycket av språket. Förskollärarna såg ett tydligt samband mellan identitet och flerspråkighet men var oense om hur sambandet såg ut. Det finns en diskrepans mellan läroplanens intentioner och det arbete som faktiskt bedrivs på förskolan med flerspråkiga barn. Okunskapen om flerspråkighet och dess effekter är fortfarande stor.

Forskning inom den språkliga aspekten av matematikundervisning antyder att elever med undervisningsspråket som sitt andraspråk missgynnas. Orsakerna till detta antas vara att eleverna inte förstår vad som efterfrågas när frågorna är textbaserade, såväl som att det matematiska språket skiljer sig från det vardagliga språket i så pass stor utsträckning att det blir som ännu ett språk för eleverna att lära sig behärska. Men det finns även forskning som antyder att flerspråkigheten ger eleven kognitiva fördelar när det kommer till att lösa matematiska problem. Denna studie syftar till att undersöka ifall elever i skolor i och kring Malmö med en flerspråkig bakgrund har större problem med textbaserade matematiska frågor än vad enspråkiga elever har. Enkätundersökningar genomfördes på två skolor i områden med olika mångkulturell bakgrund, 69 elever i årskurs 7 ingick i studien varav 29 elever var två- eller flerspråkiga. Enkäten bestod av två delar, en där frågorna framställdes symboliskt och en där de var textbaserade. Resultaten på de båda delarna av enkäterna jämfördes mot varandra, såväl som med avseende på elevernas språkliga bakgrund, tid de har bott i Sverige såväl som på vilken skola de gick. Resultaten på denna studie påvisar inte att två- eller flerspråkiga elever missgynnas inom matematikundervisningen på grund av deras språkliga bakgrund. Dock antyder resultaten att elever generellt har svårare för att lösa textbaserade matematiska uppgifter.

Syftet med den här uppsatsen är att genom lärares och skolledares beskrivning av den tvåspråkiga undervisningen i Paraguay få en förståelse för de attityder, de didaktiska ställningstaganden samt det lokala, regionala och nationella utvecklingsarbete en tvåspråkig undervisning måste ta hänsyn till. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om tvåspråkig undervisning och språkutvecklande arbetssätt såväl internationellt som i Sverige. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se:- vilka didaktiska redskap skolorna använde sig av i den tvåspråkiga undervisningen- vad målet var med den tvåspråkiga undervisningen- hur skolpersonalen tyckte att undervisningen fungerade- vilka lärdomar den svenska skolan skulle kunna ta med sig från ParaguayArbetet utgår från handböcker och annan litteratur kring erfarenheter av tvåspråkig undervisning och hur man på bästa sätt kan organisera en sådan undervisning.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att det saknas många delar för att den tvåspråkiga undervisningen på bästa sätt ska kunna användas i det dagliga arbetet, men att den tvåspråkiga undervisningen har lyckats med sitt primära mål - att stärka guaranís roll i samhället och bland elever och föräldrar.Studien kommer också fram till att det vid arbete med tvåspråkighet i undervisningen krävs:1) En samsyn kring den språkliga varianten. Vilken variant av språket är det som ska läras ut?2) Det måste finnas god tillgång på väl utarbetat läromedel på språket i fråga.3) Skolpersonalen måste vara, och känna sig, kompetenta att undervisa och kommunicera påspråket.Däremot är det inte en nödvändighet att båda språken har en stark och positiv ställning i landet vid införandet, eftersom det förändras i takt med att språket ges plats i undervisningen och samhället.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur några verksamma sfi-lärare och elever ser på språkutvecklingens svårigheter och möjligheter inom sfi. Därtill att undersöka åtta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svårigheterna inom sfi. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lärare och åtta sfi-elever på tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de får för konsekvenser i det dagliga arbetet gällande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat påvisar att både lärarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som påverkar elevernas språkutveckling och att det förekommer skillnader gällande hur effektivt de olika eleverna har förutsättningar utvecklas. Analysen pekar på att lärarna har svårt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och även har svårigheter med att finna en avvägning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra på de nationella slutproven.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nykomna elevers upplevelser av hinder och möjligheter som de möter i den svenska skolan och om de själva kan se eventuella orsaker som hindrar respektive främjar deras utveckling till inlärning och självutveckling. Kunskapsbakgrunden innehåller teoretiska aspekter från tidigare forskning som ger oss en översikt om nyanlända elevers svårigheter och belyser vikten av modersmålsundervisningen för dessa elever när det gäller att lära sig det svenska språket. Därefter har jag beskrivit intervjumetoden med de IVIK- elever som har deltagit i min undersökning. Kapitlet därefter lyfter fram svaren från intervjuerna med elever på IVIK. Intervjuerna har begränsats till 6 personer och 11 intervjufrågor. Jag har analyserat, diskuterat och sammanfattat vad jag har kommit fram till.Resultaten från tidigare forskning och intervjuerna visade att språket som man lär sig är viktigt för vår identitet och trygghet. Sedan visade resultaten att eleverna på IVIK upplever olika svårigheter i den svenska skolan, t.ex. att de flesta av eleverna fortfarande har svårigheter med inlärningen av andraspråket, vilket kan bero på flera olika orsaker, bland annat att de bor i invandrartäta områden där det inte sker direkt kontakt med svenskar, att de inte har socialiserats in i det nya samhället eller har tillräckligt goda bakgrundskunskaper, att de inte fått uppmuntran från föräldrarna eller att de inte fått tillräckligt med stöd i sitt modersmål. Resultaten visade också vilka möjligheter de här intervjuade eleverna på IVIK upplevde t.ex. modersmålsundervisningen, den fria utbildningen och de varierande undervisningssätten som har hjälpt dem vid andraspråkinlärningen.

Ämnet för det här examensarbetet har varit att undersöka fyra olika förskolors arbetsmetoder för att stimulera språkutvecklingen - samt även kulturen - hos flerspråkiga barn.Frågeställningarna har varit följande:1.-Hur arbetar man i förskolan för att utveckla flerspråkiga barns språk, inte bara svenskan utan även modersmålet?2.-Hur går man tillväga för att främja dessa barns egen kultur?