Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling.Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven. De förbättringar jag kom fram till är att det behövs ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta med läs- och skrivutveckling hos döva och hörselskadade elever hos alla lärare och i organisationen. Samarbetet mellan specialskolan och förskolan och hemmet behöver utvecklas.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vilken syn pedagogen i det tvåspråkigaklassrummet har på att använda två språk i undervisningen. För att kunna göra detta har jaggenomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare. Dessa intervjuer har sedan analyserats medutgångspunkt från teorier som berör tvåspråkig undervisning. De problemställningar jag harvelat ha svar på i anslutning till detta är:• Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in när det gällerelevens studieresultat?• Vad, enligt pedagogen, är det som styr hur språken används i undervisningen?• Tycker pedagogen att målet för undervisningen är att eleven ska behärska svenska ochsitt modersmål eller att lära eleven svenska genom att modersmålet får spela en rollunder en begränsad tid?Jag kommer att visa att lärarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll förelevens studieresultat, att målsättningen delvis styr hur språket används i undervisningen ochatt det mest realistiska målet för undervisningen är att eleven lär sig svenska genom attmodersmålet får spela en roll under en begränsad tid.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur fem yngre grundskolebarn såg på sin två- eller flerspråkighet. Ett annat syfte var att försöka dra några slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och självkänsla i förhållande till sin två- eller flerspråkighet. Jag ville undersöka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersmålsundervisning och vilken betydelse den har för barns två- flerspråkighet. En modersmålslärare intervjuades också.Resultatet visade att samtliga fem elever hade positiva upplevelser av sin tvåspråkighet och flerspråkighet. Kontakt med hemlandet och med släktingar visade positiv påverkan på elevernas identitetskänsla. Hos alla elever kändes en stor känslomässig betydelse att tillhöra en viss språkgrupp. Eleverna visade olika attityder till modersmålsundervisning.Nyckelord: identitet, modersmål, självkänsla, språk, tvåspråkighet.

Denna studies syfte var dels att undersöka om experiment som hemuppgift underlättar förtvåspråkiga elever att förstå naturvetenskap dels att undersöka om dessa upplever att no-hemuppgiftens utformning påverkar deras möjligheter att bättre klara av hemuppgiften. Elever i årskurs 5 intervjuades vid två tillfällen, före och efter att de fått experimentera dels i hemmet med någon vuxen dels i skolan med andra elever i smågrupper. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna föredrar att få experiment som hemuppgift framför en faktatext som behandlar experimenten som de gjort i skolan. Så gott som samtliga av de intervjuade eleverna uttryckte glädje över att få göra experimenten hemma. Eleverna visade vid det andra intervjutillfället ökad förståelse för de naturvetenskapliga begrepp, som behandlades iundersökningen. Det gick dock inte att avgöra vilken typ av no-hemuppgift som gynnadeförståelsen mest.

I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmålslärare. Mina intervjuer visar att modersmålsundervisningen har betydelse för elevens språkutveckling i både modersmålet och svenska. Undersökningen visar att modersmålsundervisningen även bidrar till elevernas utveckling i andra skolämnen. Många modersmålslärare menar att eleverna som följer modersmålsundervisningen är medvetna om hur viktigt det är att lära sig behärska sitt modersmål i skolan. Mina intervjuer visar också att en viktig aspekt av elevens pedagogiska utveckling är samarbetet mellan modersmålslärare och lärare i andra ämnen, däribland svenska.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga, sociala och kulturella effekter ett tillägnande av ett andraspråk har på inläraren. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod ska följande frågor besvaras: hur upplever tvåspråkiga sin språkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andraspråket och identiteten ut? Uppsatsens material består av intervjuer med sju informanter som tillägnade sig andraspråket i vuxen ålder. Första­språken representeras av spanska, tyska, holländska, arabiska och somaliska och andra­språket av svenska. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som föränderlig och förhandlingsbar och något som skapas i en social kontext. Under teoridelen presenteras den intima sammankopplingen mellan språk och kultur och tre typer av identiteter; den dynamiska, den synkretiska och den tredje identiteten.  Resul­taten visar att det är de kulturella skillnaderna i kommunikationen som lyfts fram som den största utmaningen när det kommer till den upplevda språkliga sociala situa­tionen. Vidare har allas identiteter på ett eller annat sätt tagit influenser av andraspråket. En ny identitet – den motsägelsefulla identiteten – tycks ha vuxit fram. Det utkristalliseras två synsätt; ett som tycker att deras ursprungsidentitet inte har ändrats så mycket utan snarare att den har blivit utvidgad och ett vars ursprungsidentitet har påverkats avsevärt till att inbegripa något mer än bara en identitet, i stället en både-och-, en multipel, eller till och med en egen identitet.

<p>Although many studies have been conducted on second language acquisition and bilingual education, little is known about the role of language in the formation of identity by adolescent immigrants in the language classroom. More specifically, this study aims to investigate the use of code-switching by immigrant and refugee students learning Swedish and English in a high school preparatory program. Furthermore, this study investigates the relationship between students’ and teachers’ attitudes towards code-switching and language as a resource, and theories on language as a marker of identity. Quantitative collection of data and qualitative interviews reveal tensions between the ways in which teachers and students relate to code-switching and bilingualism. This study concludes that language in general, and code-switching in particular, can be used by students as a marker of identity. It further concludes that teachers to some extent discourage the use of code-switching, and thereby undermine the students’ possibilities in forming multicultural identities.</p>

This study has investigated the question of relation between literacy practices in and out of school in rural Tanzania. By using the perspective of linguistic anthropology, literacy practices in five villages in Karagwe district in the northwest of Tanzania have been analysed. The outcome may be used as a basis for educational planning and literacy programs. The analysis has revealed an intimate relation between language, literacy and power. In Karagwe, traditional &#233;lites have drawn on literacy to construct and reconstruct their authority, while new &#233;lites, such as individual women and some young people have been able to use literacy as one tool to get access to power. The study has also revealed a high level of bilingualism and a high emphasis on education in the area, which prove a potential for future education in the area. At the same time discontinuity in language use, mainly caused by stigmatisation of what is perceived as local and traditional, such as the mother-tongue of the majority of the children, and the high status accrued to all that is perceived as Western, has turned out to constitute a great obstacle for pupils&#8217; learning. The use of ethnographic perspectives has enabled comparisons between interactional patterns in schools and outside school. This has revealed communicative patterns in school that hinder pupils&#8217; learning, while the same patterns in other discourses reinforce learning. By using ethnography, relations between explicit and implicit language ideologies and their impact in educational contexts may be revealed. This knowledge may then be used to make educational plans and literacy programmes more relevant and efficient, not only in poor post-colonial settings such as Tanzania, but also elsewhere, such as in Western settings.

<p>Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen?</p><p>Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.</p><p>Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen.</p><p>Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det. Studiestödet för elever med annat modersmål än svenska är obetydligt eller saknas helt. Resurserna blir mindre och mindre för varje år.</p><p>Eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det roligt att kunna ett annat språk.</p>

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om de deltagande förskollärares tan-kar och uppfattningar om flerspråkighet i förskolan samt hur dessa förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga förmågor. Till grund för denna kvalitativa studie ligger semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att de deltagande förskollärarna har ett tvetydigt förhållningssätt till flerspråkighet som innehåller utmaningar och möjligheter. Det visar också att de dominerande språkaktiviteterna i verksamheten be-handlar det svenska språket och att flerspråkiga barn får närma sig sitt modersmål i mindre grad. / The aim of this study is to contribute with knowledge about the participant preschool te-achers’ thoughts and conceptions regarding multilingualism in preschool and how preschool teachers work to further children’s multilingual abilities. In this qualitative study four pre-school teachers from two different preschools were interviewed using semi-structured intervi-ews. The result shows that preschool teachers have a ambiguously approach thoughts regar-ding multilingualism containing both challenges and possibilities. The result also shows that most language activities in the preschool only concern the Swedish language while the mul-tilingual children have less contact with their native language.