Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole – samt skolverksamhet hon bedrev. Huvudfrågan som ställs är hur pedagoger hjälper barnen till det svenska språket samt hur de ser på samarbetet med föräldrarna, hemifrån. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra utbildade förskollärare, som arbetar på mångkulturella förskolor inom Gävle kommun. Övergripande slutsats som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade förskolärarna anser att de mycket aktivt arbetar med barns svenskspråkliga utveckling, då det gäller barn med annan etnisk tillhörighet än den svenska, som uppvisar svårigheter inom detta. Detta synliggörs bland annat igenom bokläsning, nyttjandet av rim och ramsor, intresseväckande nyanserade samtal med barnen samt den fria leken i relation till socialt samspel. Förskollärarna bekräftar att en god svenskspråklig framgång gynnas av redan goda språkkunskaper i det besittande modersmålet, något som de uttrycker att de uppmuntrar både barnen och dess föräldrar att hålla kvar vid. De berättar om den idag avsaknade modersmålsundervisningens positiva respektive negativa aspekter samt hur de tycker att barnen gynnats av modersmålslärarnas arbete. Bland annat tycker förskollärarna att modersmålslärarens skulle ha haft en roll som tolk i den dagliga verksamheten, då de menar att barnen i stort sätt lär sig sitt modersmål i hemmet. Detta kan vidare synliggöras som ett omedvetet samarbete mellan pedagoger och föräldrar. Förskollärarna konstaterar dock att de inte ser ett så stort medvetet sammarbete med föräldrarna hemifrån, i ett syfte att främja barnens språkliga utveckling, som komplement till den dagliga verksamheten på förskolan, som de kanske skulle vilja. Förskollärarna uppfattar i viss mån att föräldrarna läser böcker för sina barn i hemmet, men har ingen egentlig uppfattning huruvida de sjunger tillsammans med sina barn. Dock påvisar förskollärarna att de ideligen uppmuntrar föräldrarna till detta. Resultatet av denna studie fastställer pedagogernas engagemang i barnens utvecklande av det svenska språket, såväl som modersmålet. / This study is based on an interest in how teachers within pre-schools work with children of other ethnical nationalities than Swedish. This to obtain a good development for the Swedish language, for the children how requires extra help. There is also given an insight on how the preschool-teachers perceive the parent’s participation in the children’s language development, for it is a reality that parents involvement sees very significant in how positive the children look upon their culture, their native language and their sense of forming an identity. Furthermore, the pedagogical perspective lapse from Vygotskij’s theory of development alongside with the thoughts of Maria Montessori about children’s early development and the work she constructed and led within pre-schools and schools. The main question asked is how the pre-school teachers help the children with their development of the Swedish language, and also how the view the collaboration with the parents, out of the homes. The analysis is based on qualitative interviews with four qualified pre-school teachers, who work in multicultural preschools within the county of Gävle. The overall conclusion which can be withdrawn from this study is that all of the asked pre-school teachers believe that they are very actively working with the children when it comes to learning the Swedish language, regarding those children who prove to have difficulty within this area. This is made visible, amongst other things, trough book reading, the different uses of rhymes, interest-awakening and nuanced conversations with the children and also independent playtime related to social interaction. The pre-school teachers confirm that good achievements in the Swedish language benefits by an already good language-knowledge for the native language, something they express that they encourage both the children as well as their parents to hold on to. They talk about the today absent home language instructions positive and negative aspects, and also their views on whether the children had benefit from the work of the home language teachers. Amongst other things, the pre-school teachers feel that the home language teacher should have had more of a translator’s role in the daily activities, since their believes are that the children pretty much learn their whole native language out of the homes. This can furthermore be made seen as an unconsciously collaboration between the preschool teachers and parents. The pre-school teachers however mean that they do not see much of a deliberate collaboration with the parents within the home, to serve as a purpose to help the child in its language development, as a complement to the daily activities in the pre-school, as much as they would like. The pre-school teachers apprehend to some extent that the parents read books with their children within the home, but have no real perception on whether they sing together with their children. However, he pre-school teachers highlight how they time and time again encourage the parents to do so. The result of this study states the pre-school teachers’ dedication in the children’s development of the Swedish language, as well as their native language.

The study is based on Lev Vygotskijs and John Dewey's learning theory. Such is “the zone for immediate development” and “learning by doing”. Purpose: The study's purpose was to examine how four teachers´ work with bilingual children's language development in a preschool and in a preschool class. These questions will be answered in my study: 1). which view of bilingualism have been the educators? 2). which language development approach has been the educators of preschool/ preschool class have chosen to promote the bilingual children's language development in the Swedish language? 3). what similarities and differences, I find the teachers' way of working with bilingual children? Method: To investigate and answer the purpose of this study was therefore qualitative approach through interviews are used. Results: The results show that both teachers in a preschool and preschool class are working with language development in order to encourage bilingual children's language development. Conclusions: The conclusions are to be able to speak several languages is an asset. Teachers should encourage bilingual children to speak their native language. To encourage bilingual children's language development using a variety of language development methods in the form of music, singing, rhymes and chants. Reading many books and to retell.

Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen? Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs. Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen. Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det. Studiestödet för elever med annat modersmål än svenska är obetydligt eller saknas helt. Resurserna blir mindre och mindre för varje år. Eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det roligt att kunna ett annat språk.

The purpose of this study is to examine how educationalists work with bilingual children's language by looking at how and what approaches are used to encourage language development. I have chosen to compare two educational philosophies: Montessori and Outdoor Education, to see how big the differences / similarities are in working methods. The background to this study is that preschools uses various approaches and have different methods to stimulate the children. This means that the conditions for children's language development might look different depending on the preschool they go to. The information used has been gathered through interviews, where I have taken note of educationalists thoughts on their working methods, and through professional literature dealing with this topic. Results and analysis has been performed and presented in various areas that are common in preschool: Reading, gathering, singing and rhymes. The examination shows that there are some differences but that the preschools are working in a similar manner.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen.

Syftet med studien var att undersöka språklig medvetenhet hos förskolebarn. Frågeställningar som har undersökts är: Hur språkligt medvetna är förskolebarn?; Finns det skillnader mellan en- och flerspråkiga förskolebarn i fråga om språklig medvetenhet?; Hur svarar barnen på testuppgifterna?; Hur arbetar förskolor med språket?; Vad ger förskolorna för råd till föräldrar?; Vilka språk kommer barnen i kontakt med i hemmet? För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av ett test som mäter språklig medvetenhet, en enkät samt en intervjustudie. 19 flerspråkiga och 21 enspråkiga barn testades i fonologisk och morfologisk medvetenhet, barnens föräldrar fyllde i en enkät om barnens språkmiljö hemma och personal på barnens fem olika förskolor svarade på frågor om språkstimulansen i förskolan.  Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan en- och flerspråkiga barn. De flerst barn börjar bli medvetna om språkets form, framför allt när det gäller den fonologiska biten. På förskolorna menar personalen att språket genomsyrar hela verksamheten. På de förskolor där många av barnen är flerspråkiga råder personalen föräldrarna att tala sitt modersmål hemma med barnen. Alla föräldrar som svarade på enkäten uppger sig läsa hemma för barnen på svenska. Drygt hälften av de flerspråkiga barnen blir även lästa för på sitt modersmål. / The aim of this study has been the linguisic awareness in preschool children. The following questions have been examined: How linguisticly aware are the children?; Are there differences in linguistic awareness between mono- and bilingual children?; Which answers do the children give to the questions?; In which ways do the preschools stimulate the children's language?; What type of advice does the preschool staff give the parents?; Which languages are spoken in the children's homes? To answer my questions I have used a test measuring linguistic awareness, a questionnaire and an intervjew study. The phonological and morfological awareness of 19 bilingual children and 21 monolingual children has been tested. The children's parents have filled out a questionnaire concerning the children's language environment at home and the preschool staff answerd questions about the language stimulation at the preschool. The results show no significant difference between mono- and bilingual children regarding linguistic awareness. Most of the children showed awareness of metalinguistics - mainly phonological. Language impairment is always a part of the preschool activities according to the staff. Att the preschools with a large number of bilingual children the staff advices parent to speak their mother tounge with the children at home. All parents who answerd the questionnaire say that they read to the children in Swedish. About half of the bilingual children's parents also read to their children in their mother tongue.

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.

AbstraktTitel: Lärares pedagogiska verktyg i undervisningen på omvårdnadsprogrammet för elever med svenska som andraspråkInstitution: Sektionen för lärarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet äldre ökar i samhället. Inom vård och omsorg och särskilt inom äldreomsorgen kommer behovet av utbildad vårdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhället på att utbilda vuxna inom vård och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andraspråk. Detta innebär att lärarna står inför utmaningar att utbilda elever med olika bakgrund och förutsättningar till ett yrke som handlar om att ta hand om sjuka, äldre människor och människor i behov av stöd.Syfte. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera på vilket sätt läraren arbetar för att stödja lärande hos elever med svenska som andraspråk på omvårdnadsprogrammetMetod. Kvalitativ ansats har används och sex lärare inom omvårdnadsprogrammet på Komvux har intervjuats. Lärarna har arbetat mellan ett halvt och 20 år. Vid intervjuerna användes frågeguide med öppna frågor och låg grad av standardisering.Resultatet har delats in i två huvudområden som innehåller kategorier och underkategorier. Huvudområdena är: Metoder lärare använder i sitt arbete för att utveckla elevernas möjlighet att tillgodogöra sig kunskap och Att nå målen. Det första huvudområdet beskriver vilka metoder lärarna använder för att stödja eleverna i undervisningen. I det andra huvudområdet beskrivs vad lärarna ser som utmaningar, möjligheter för att stödja eleverna i att nå målen och hur de använder elevernas erfarenheter.Konklusion av studien är att lärarna säger att de använder ett flertal metoder för att stödja elever med svenska som andraspråk. De säger även att elevernas erfarenheter tas till vara i undervisningen. Lärarna efterfrågar också mer kunskap och stöd bland annat av svenskalärare i hur de ska arbeta för att stödja elever med svenska som andraspråk

Bilingualism and multilingualism have always existed in Sweden. Preschool teachers must provide a stimulating pedagogical environment adapted to bilingual children. The purpose of this examination is to study the perspective of the preschool teachers and their knowledge regarding bilingual and multilingual children. Their knowledge will be examined related to their language experiences. I hope to find similarities and dissimilarities in the preschool teachers’ opinions concerning teaching and learning what they actually do when they are teaching. My study is based on qualitative method, based on interviews and repeated observations. My study is based on interviews with four preschool teachers from different preschools. The information given in the interviews has been analyzed using socio-cultural and social constructivist theories and previous research. My conclusion is that the preschool teacher’s attitude towards children’s bilingualism and multilingualism is based on a positive perspective rather than a negative perspective regarding the importance of mother tongue and identity as well as ethics. Preschool teachers with foreign background and with Swedish background had similar thoughts. At the same time, they seem to have a critical perspective concerning bilingual children’s learning process in Swedish. In many cases these preschool teachers consider bilingual and multilingual children’s cultural and social habits a hindrance in learning the Swedish language. But at the same time, as preschool teachers, they are aware of the importance in learning at least a few words in the bilingual children’s language.

I dagens mångkulturella samhälle är det många barn som talar två eller flera språk. Det är viktigt att kunna bemöta flerspråkiga barn och ge dem rätt språkligt stöd vid behov. Denna studie baseras på MAINs testmaterial som är utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmåga och använder berättelser till bildserier som ett sätt att samla in barns narrativer. Syftet med studien är att beskriva narrativ förmåga hos tvåspråkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannämnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvåspråkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvåspråkiga barn. Barnen fick berätta på ryska och svenska kring två makrostrukturellt lika bildserier samt svara på en rad förståelsefrågor utifrån bildernas innehåll. Insamlade ryska och svenska narrativer analyserades på makro- och mikrostrukturell nivå. Resultaten visade att det fanns tydliga skillnader mellan barnens prestationer i berättandet och förståelsen. Narrativernas övergripande struktur vad gäller story grammar och komplexitet stämde väl överens mellan språken oavsett barnets språkbehärskningsnivå. Däremot fanns det stora skillnader i förekomsten av Internal State Terms tokens mellan ryska och svenska narrativer som bara kunde förklaras med rent kulturella skillnader mellan språken. Detta resultat ifrågasätter värdet av jämförelse av IST tokens mellan språk. De små skillnader som påvisades vid en kvantitativ analys av narrativernas mikrostrukturer vad gäller yttrandelängd och lexikal variation kan förklaras med språkspecifika morfo-syntaktiska distinktioner mellan ryska och svenska. En kvalitativ analys av barnens narrativer påvisade att fel ordval, utelämningar och kodväxlingar var mer typiska för barnens svagaste språk. Kongruenssvårigheter påträffades i båda språken hos simultant tvåspråkiga barn men inte i ryska narrativer hos barn vars modersmål var ryska. Det behövs mer forskning inom ramarna för COST Action IS0804 som handlar om berättandeförmåga hos tvåspråkiga barn med språkstörning. Detta kan i sin tur leda till att testmaterialet blir standardiserat och kan användas inom logopedisk verksamhet. / In today's multicultural society there are many children who speak two or more languages. It is important to be aware of possible problems and provide them with adequate language assistance if needed. This study is based on the MAIN test material designed within COST project IS0804 for the assessment of children's narrative skills, which uses a number of picture sequences to elicit children’s narratives. The study aims to investigate the storytelling abilities of a group of bilingual Russian-Swedish speaking children and provide reference data for the above-mentioned project. The participants were ten simultaneously bilingual Russian-Swedish speaking children between the age of 6 years and 8 months and 7 years and 10 months, as well as three age-matched children with Russian as their native language and Swedish as a second language. Children were asked to tell a story in Russian and Swedish using two picture sequences with parallel macrostructure and then answer comprehension questions based on the content of the pictures. The Russian and Swedish narratives were analyzed on both macro- and microstructural levels. The results showed that there were clear differences between the children’s storytelling and their understanding. Overall narrative structure in terms of story grammar and complexity was quite similar in both languages, irrespective of language exposure pattern. However, there were significant differences between the prevalence of Internal State Terms tokens in Russian and Swedish narratives that could only be explained by purely cultural differences between the languages. This result questions the feasibility of straightforward of IST tokens between languages. The minor differences revealed by quantitative analysis of the stories’ microstructures in terms of utterance length and lexical diversity could be explained by language-specific morphosyntactic differences between Russian and Swedish. A qualitative analysis of the narratives showed that wrong choice of words, omissions and code-switching were more typical of the child's weakest language. Difficulties with inflections were found in both languages for simultaneous bilingual children but not in Russian stories told by children with Russian as their first language. More research is needed within the framework of COST Action IS0804 on the storytelling abilities of bilingual children with language impairment. This may in its turn lead to the test material being standardized and put into common use in speech-language therapy.