Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i många av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig kunskap om vad tvåspråkighet är för något och hur man kan arbeta språkutvecklande med invandrarbarn i år 1-3. Arbetet består av en litteraturstudie och ett fältarbete. Målet med litteraturstudien är att ge läsaren bakgrundskunskap till begreppet tvåspråkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmålets roll för andraspråksutvecklingen, språkutveckling i allmänhet, olika typer av tvåspråkighet, språkfenomen, påverkansfaktorer, effekter, samt tvåspråkighet i skolan. Fältarbetet är förlagt till tre skolor, med syfte att under en dag/skola studera det språkutvecklande arbetet. Tyngdpunkten ligger på djupintervjuer med klasslärare och svenska som andraspråkslärare. Jag har även samtalat med ett antal tvåspråkiga barn för att få en uppfattning om vad de har för tankar kring sin egen tvåspråkighet. Resultatet visar att samtliga skolor i min studie har en arbetsplan gällande undervisning i svenska som andraspråk och de intervjuade lärarna arbetar på ett medvetet sätt med de tvåspråkiga elevernas språkutveckling. Min förhoppning är att lärarnas samlade tankar, tillsammans med litteraturstudien ska fungera som en idébank och inspirationskälla för lärare och blivande lärare som är intresserade av att fördjupa sina kunskaper inom ämnet tvåspråkighet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk. Barnens intresse och kunskap om den egna kulturen ökade. De blev starkare som personer och självförtroendet stärktes. Barnens identitet stimulerades. Föräldrarna nämnde även några brister i organisationen. T.ex. schemaläggningen, antalet undervisningstimmar och modersmålslärare som inte talade samma dialekt. Det här arbetet vänder sig främst till föräldrar och lärare, som är intresserade av modersmålsundervisning i allmänhet och minoritetsbarn i synnerhet.

Syftet med studien var att uppmärksamma elevers och studenters syn på sitt eget modersmål och modersmålsundervisningens betydelse. Studien utgår från nedanstående frågeställningar: • Vilka uppfattningar har elever och studenter med annat modersmål än svenska angående modersmålsundervisning? • Varför valde vissa elever och studenter med annat modersmål än svenska att läsa eller inte läsa sitt modersmål. Utgångspunkten var elevers perspektiv och deras tankar därför användes en kvalitativ forskningsmetod. I studien gjordes ett urval av nio respondenter i från 9-21 åldern med olika modersmål. I resultatet framkommer det att fyra respondenter av de nio var negativ inställda till modersmålsundervisning. De anledningar som angavs vara orsaken till varför de ställer sig negativ till att delta i modersmålsundervisningen är, miljön, utformning av undervisning, läraren och motivation. Det som också framgår i studien är att orsakerna till varför eleverna väljer att läsa modersmålsundervisning är detsamma som de anledningarna de anger till varför det finns modersmålsundervisning.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska. En slutsats som drogs av studien är att samtliga av studiens informanter, oavsett i vilken kommun de arbetade och om de själva var tvåspråkiga, såg positivt på tvåspråkighet och ansåg att det är bra för barns senare utveckling att vara tvåspråkiga. En annan slutsats var deras pedagogiska anpassning utifrån tvåspråkiga barns behov. I Tornedalen fokuserade de mer på att barnen skulle lära sig svenska eftersom finskan dominerade både i hemmet och i samhället. Det kunde anses som en problematik för barnen om de inte hade lärt sig att behärska det svenska språket innan de börja skolan. En annan skillnad var att man i det andra samhället i Sverige använde sig mer av hemspråksundervisning för att utveckla barns tvåspråkighet, men i Tornedalen hade man i varje avdelning en förskollärare eller barnskötare som behärskade både finska och svenska.

Studien belyser tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultatet presenteras utifrån sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gällande tvåspråkighet hos barn samt vilka metoder de använder sig av för att stimulera och stödja tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultaten av undersökningen visar att förskollärarna aktivt arbetar med tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Förskollärarna lyfter upp modersmålets betydelse och anser att det är viktigt att barnen lär sig sitt första språk, då det är grunden för inlärning av andra språk. Förskollärarnas gemensamma åsikt är att ett barns modersmål är betydelsefullt för dess identitet, kultur och grupptillhörighet.

This study aims to find out what students think about bilingualism as well as whether there are advantages and disadvantages of it, based on the children's perspective. All children in this class are bilingual, is thus a mother tongue other than Swedish. All were born in Sweden but has parents who are originally from / born in other countries in addition to having mom who was born in Sweden but originally from another country. In my study I have chosen to use qualitative methods in which I used semi-structured interviews and non participant observations. In the study, I have come to interview the children think that being bilingual is good, they mean that there are some drawbacks to this except that it can sometimes be a bit hard when someone does not understand. Also what they think is good with bilingualism is that you can use the languages depending on where you are, if they go to their homeland, they speak their mother tongue with people, relatives because they do not understand Swedish. Or sometimes they need their mother tongue during lesson time when they do not understand a word. Or when they work together with someone who speaks the same language as them, then they sometimes speak the language because it is easier to explain and understand. Being bilingual has formerly been regarded as something negative, but with time, this in turn has changed. Today it has become increasingly common to be bilingual or multilingual, the more languages you know, the better you can get in the society, and then you can switch between languages. To know two languages gives the individual a broader cultural experience.

Dagens Sverige är mångkulturellt och flerspråkigt således även förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvåspråkig förälder på bästa sätt ska stimulera och utveckla tvåspråkiga barns språkutveckling viktiga och nödvändiga vilket också utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvåspråkiga barnet att utveckla alla sina språk, dvs. både svenska och modersmålet. Därför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.    Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvåspråkiga barn samt att intervjua tvåspråkiga föräldrar.    Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper på egen hand genom lång arbetserfarenhet. Slutsatsen blev även att man idag prioriterar tvåspråkiga barns modersmål i högre grad än tidigare i förskolan men modersmålets status behövs öka ytterligare så att verkligheten blir som sådant att man på modersmål ser som tvåspråkiga barns rättighet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska. Jag koncentrerade mig på två skolor som ligger nära varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan skolorna gällande undervisningen. Jag ville även veta om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare och hur det i så fall ser ut. Jag gjorde intervjuer med rektorer och lärare för att få svar på mina frågor. Jag intervjuade en modersmålslärare för att få en inblick i hur han arbetar. Jag har även gjort två observationer, en under en lektion i svenska i den vanliga undervisningen och en under en modersmålsundervisning. Resultaten visar att lärarna försöker se till tvåspråkiga elevernas förutsättningar och behov och de flesta lärarna var eniga om att det mest utvecklande för dessa elever är att arbeta med språket på olika sätt. Det finns samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, men bara till viss del. En av skolorna har fler elever med ett annat modersmål än svenska och därför även mer erfarenhet i att undervisa dem.

Denna studie handlar om hur pedagoger i en tvåspråkig förskola i Sverige arbetar med tvåspråkiga barn och deras kulturella bakgrund samt modersmål. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att stimulera samt utveckla varje barns språk och kultur. En annan aspekt är att ta reda på hur och när barnen använder båda språken för att interagera med andra i förskolan. Metoden som används för att samla in empiri består av intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av tjugo barn i åldrarna tre till fem. Resultaten från intervjuerna visar att pedagogerna anser att det är av stor vikt att kunna erbjuda barnen varierade aktiviteter och material för att på sätt kunna stimulera deras språk och kultur. Vidare visar resultatet från observationerna att barnen växlar mellan båda språken i samspelet med andra. Det visar också att de äldre barnen anpassar sitt språk beroende på om de kommunicerar med andra barn eller med vuxna.

Framför dig har du en studie som har undersökt hur åtta andraspråkselever i gymnasieskolan ser på sin flerspråkighet och vad de har för tankar och erfarenheter kring det. Metoden har varit kvalitativ genom enskilda intervjuer med förhållandevis öppna frågor. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har drag av hermeneutik vilket gjort att författarens subjektiva förförståelse setts som en tillgång i studien vid tolkning och analys. Resultatet visar att informanterna till övervägande del ser på sin flerspråkighet som något positivt och få har upplevt att samhället eller skolan skulle ha en negativ inställning. I skolsammanhang kan det dock stundtals vara svårt att förstå allt menar informanterna då de inte enbart ska tillgodogöra sig innehållet utan samtidigt befinner sig i en språkutvecklingsfas. Dessa dubbla arbetsuppgifter måste skolan på bästa sätt stödja och presenterad tidigare forskning och litteratur menar bland annat att det kan ske genom att varje lärare tar ansvar för de språkmönster som finns i hens ämne.