<p>Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.</p>

<p>Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk. Barnens intresse och kunskap om den egna kulturen ökade. De blev starkare som personer och självförtroendet stärktes. Barnens identitet stimulerades. Föräldrarna nämnde även några brister i organisationen. T.ex. schemaläggningen, antalet undervisningstimmar och modersmålslärare som inte talade samma dialekt. Det här arbetet vänder sig främst till föräldrar och lärare, som är intresserade av modersmålsundervisning i allmänhet och minoritetsbarn i synnerhet.</p>

<p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i många av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig kunskap om vad tvåspråkighet är för något och hur man kan arbeta språkutvecklande med invandrarbarn i år 1-3. Arbetet består av en litteraturstudie och ett fältarbete. Målet med litteraturstudien är att ge läsaren bakgrundskunskap till begreppet tvåspråkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmålets roll för andraspråksutvecklingen, språkutveckling i allmänhet, olika typer av tvåspråkighet, språkfenomen, påverkansfaktorer, effekter, samt tvåspråkighet i skolan. Fältarbetet är förlagt till tre skolor, med syfte att under en dag/skola studera det språkutvecklande arbetet. Tyngdpunkten ligger på djupintervjuer med klasslärare och svenska som andraspråkslärare. Jag har även samtalat med ett antal tvåspråkiga barn för att få en uppfattning om vad de har för tankar kring sin egen tvåspråkighet. </p><p>Resultatet visar att samtliga skolor i min studie har en arbetsplan gällande undervisning i svenska som andraspråk och de intervjuade lärarna arbetar på ett medvetet sätt med de tvåspråkiga elevernas språkutveckling. Min förhoppning är att lärarnas samlade tankar, tillsammans med litteraturstudien ska fungera som en idébank och inspirationskälla för lärare och blivande lärare som är intresserade av att fördjupa sina kunskaper inom ämnet tvåspråkighet.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna S<i>venskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikane</i>r och <i>Svenskar i Amerika</i>.</p>

<p>The essay deals with different definitions of bilingualism and why people become bilingual. Both positive and negative aspects of bilingualism are considered. It also deals with the term code-switching and when bilingual people code-switch. The material used in the essay comes from the on-line CHILD corpus of child language. The charts and the graph in the essay have been produced from a study made by the author of this essay. This study includes a bilingual girl of the age one year and three months up until the age two years and seven months. It includes the mean length of her utterances, how much the child uses the different word classes and different semantic groups, as well as how much the child code-switches in different ages. The results show that the mean length of utterances in Spanish most of the time is increasing, while the mean length of utterances in English is increasing until the child is just over two years old and then it fluctuated considerably.</p>

<p>This study aims to examine memory performance in monolingual and bilingual children, and whether novel information (compared to familiar information) is differently recognized by bilingual children compared to monolingual children, and for boys compared to girls. A sample of 49 pupils from Swedish schools (28 bilingual children and 21 monolingual children; and 24 girls and 25 boys) was used in this study. Both bilinguals and monolingual had to remember or make decisions about different lists of words. They also performed two tasks of semantic memory. After that, they had to rate themselves in their proficiency of Swedish knowledge (writing, reading, speaking and understanding) and knowledge in mother tongue (only for bilinguals). In all memory tasks, no differences were found between bilingual and monolingual groups. Also, novel information was recognized similarly to familiar information and none of the groups was different in this regard.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka minnesprestationer hos enspråkiga- och tvåspråkiga barn och om ny information känns igen på ett annat sätt än bekant information hos enspråkiga jämfört med tvåspråkiga barn samt hos killar jämfört med tjejer. Ett stickprov på 49 elever från svenska skolor (28 tvåspråkiga och 21 enspråkiga, 24 tjejer och 25 killar) användes i studien. Både enspråkiga- och tvåspråkiga fick i uppgift att komma ihåg och besluta om olika ordlistor. De fick också två test om semantiskt minne. Efteråt fick de bedöma sin förmåga i svenska språket (skriva, läsa, tala och förstå) och tvåspråkiga bedömde även sin förmåga i hemspråket. Inga skillnader fanns mellan grupperna avseende resultaten av minnsestesterna. Vidare upptäcktes inga skillnader i att komma ihåg ny och bekant information hos någon av grupperna.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare som undervisar döva på gymnasienivå arbetar med sin tvåspråkiga undervisning. Vår forskningsfråga har varit ”Hur arbetar lärare med planering av sin tvåspråkiga undervisning – utifrån vad som anges i styrdokument - inom svenskämnet på gymnasienivå?”.</p><p>Vi har antagit att lärare använder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lärare är Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lärares ansvar och skyldigheter. Vår fråga har varit hur lärare planerar. Det vi har strävat efter är att beskriva lärares egna erfarenheter och upplevelser samt åsikter.</p><p>Planering utifrån styrdokument har varit vår utgångspunkt. Sedan har vi antagit elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet som de stöd dessa lärare har för planeringen av sin tvåspråkiga undervisning. Det har följaktligen blivit fyra delar i vår undersökning; styrdokument, elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet.</p><p>Som metod har vi tillämpat kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra lärare som undervisar döva i svenska på gymnasienivå.</p><p>Som resultat har vår intervjustudie visat att informanterna har olika erfarenheter, upplevelser och åsikter. När det gäller styrdokumenten är gemensamt för informanterna att de anser att läroplanen är diffus. Dock är det olika vad gäller informanternas arbete med planeringen, alla har till exempel arbetat olika lång tid. Beträffande arbetslagsarbete är det i hög grad olika för informanterna. De får olika stöd genom arbetslagsarbete. För vissa diskuteras det mycket om språkfrågor inom arbetslaget medan det inte är likadant för andra. I fråga om elevmaterial har vi konstaterat att det råder brist på material, direkt anpassat till informanternas elever. Vad gäller kunskap om dövas tvåspråkighet har vi konstaterat att det finns ett behov av mer diskussioner och utbyte av erfarenheter och kunskaper kring tvåspråkighet.</p><p>Nyckelord: Planering, Tvåspråkig undervisning, Svenskt teckenspråk, Tvåspråkighet, Döva</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.</p>

<p>The purpose of this study is to examine how educationalists work with bilingual children's language by looking at how and what approaches are used to encourage language development. I have chosen to compare two educational philosophies: Montessori and Outdoor Education, to see how big the differences / similarities are in working methods. The background to this study is that preschools uses various approaches and have different methods to stimulate the children. This means that the conditions for children's language development might look different depending on the preschool they go to. The information used has been gathered through interviews, where I have taken note of educationalists thoughts on their working methods, and through professional literature dealing with this topic. Results and analysis has been performed and presented in various areas that are common in preschool: Reading, gathering, singing and rhymes. The examination shows that there are some differences but that the preschools are working in a similar manner.</p>

<p>Elever som är födda i ett annat land än Sverige, eller som har föräldrar som är födda i ett annat land, har särskilda behov som det är viktigt att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete är att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frågeställningar är:</p><p>- Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut?</p><p>- Hur kan man som lärare främja dessa elevers utveckling?</p><p>- Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förståelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna?</p><p>Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lärare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andraspråk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, känslor och språk. Lika viktigt som det är att öka samarbetet mellan modersmålslärare, svenska som andraspråkslärare och klasslärare, lika viktigt är det att arbeta med elevernas självkänsla och få dem att känna att de du duger som de är. Det är viktigt att eleverna är stolta över sitt ursprung och inte skäms över vem de är.</p><p>För att på bästa sätt stödja och främja invandrarelevers utveckling anser jag att vi i skolan måste bli bättre på att bejaka det annorlunda och se mångfalden som något positivt.</p> / <p>Pupils who are born in another country than Sweden, or has parents who are born in another country, have special needs in which it’s important that we have knowledge about so that we are able to meet them in school. My primary purpose with this essay is to elucidate the teachers role and significance in the work with immigrant pupils. My questions at issue are:</p><p>- How does the immigrant pupils meeting with the Swedish school look like?</p><p>- How can you as a teacher promote these pupils development?</p><p>- How can you work in school to increase cultural comprehension and understanding for other cultures and counteract prejudice and racism amongst the pupils?</p><p>On the basis of my purpose with the essay, and my questions at issue, I choose to perform a qualitative study through interviews with three teachers, who all teach, or have taught, in the subject “Swedish as a second language”. Through these interviews and by studying the available literature, I have found a very strong connection between identity, emotion and language. As important as is to increase the collaboration between teachers in mother tongue, “Swedish as a second language” and class teachers, is it to work with the self-esteem of the pupils and make them feel that they are good enough as they are. It is important that the pupils are proud of their heritage and not to feel ashamed of who they are.</p><p>The best way to support and promote the immigrant pupils development, according to me, is for us at the schools to be better at recognise and accept differences and look upon multitude as something positive.</p>