Syftet med denna studie är att undersöka den tvåspråkiga undervisningens målsättning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvåspråkiga elevers uppfattning om deras egna tvåspråkiga utveckling och deras syn på den tvåspråkiga undervisningen i synnerhet när det gäller undervisningen av modersmålet. Metod: Med utgångspunkt från tidigare forskning kring modersmålets betydelse för både tvåspråkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen på empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever från grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmålets betydelse i förhållande till skolframgång. De har även stora erfarenheter av att arbeta med detta område. Målsättningen med genomförandet av tvåspråkig undervisning är att tillgodose tvåspråkiga elevers behov av stöd för att utveckla kunskapsrelaterade språk, som är nödvändiga medel för att nå högre måluppfyllelse. Målsättningen med detta är även att arbeta för ett mångkulturellt samhälle och förebygga utanförskap. I denna undervisningsform tillvaratas modersmålet maximalt i de tidigare skolåren. De tvåspråkiga eleverna är positivt inställda till det egna modersmålet och är motiverade till att tillägna sig en välutvecklad tvåspråkighet. De har utvecklat två verbala och skriftliga kommunikativa språk. Däremot känner många sig otillfredsställda med läs- och skrivutvecklingsnivån de har uppnått på modersmålet, då undervisningen i detta ämne reducerats allt mer. Flertalet elever hävdar att de behöver få en additiv tvåspråkig undervisning där båda språken lärs ut lika mycket för att vidareutveckla båda språken.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande läsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda på detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar på specialförskolor och gjort en observation på en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssätt som används. Dessa har jag sorterat in under två kategorier: språkmiljö och föräldrakontakt. De sätt att arbeta med tidig läsning och skrivning som jag har fått ta del av i denna undersökning stämmer väl överens med såväl forskning som läroplanens mål för förskolan. Bland annat används kontaktböcker som länk mellan föräldrar och förskolan vilket ger barnen möjlighet att i ett funktionellt sammanhang träna sina språkliga färdigheter.

Genom enkätundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmålsundervisning kan påverka tvåspråkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmålsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmässiga utveckling, såväl i modersmål samt i övriga ämnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. Många av eleverna betonade modersmålsundervisningens påverkan på det kulturella perspektivet och hade ett generellt sätt positiv attityd till modersmålet. Kännedomen kring studiehandledningens effekter var låg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan påverka deras språk, studieteknik, självkänsla eller utveckling i andra ämnen. Detta var dock inget generellt mönster då många av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning.

Min undersökning inbegriper barns andraspråksinlärning. Studiens syfte är att få fram barns svårigheter i svenska som andra språk och hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn i förskolan.Litteraturen innehåller många diskussioner angående tvåspråkighet, språkliga svårigheter i andraspråksinlärning och inlärningsmetoder som stimulerar språkinlärning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning på en förskola. Där gjorde jag två gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens språkinlärning och pedagogernas arbetssätt.I resultat har jag kommit fram till att barn har olika språkliga svårigheter i svenska som andra språk. Pedagogerna i den utvalda förskolan använder olika inlärningsmetoder som väcker barns intresse för att utveckla svenska som andra språk. För att stimulerabarns språkinlärning, använder pedagogerna högläsning, upprepning, lek, sång och tema. Av pedagogernas svar framgår att modersmålet är mycket värdefullt vid andraspråkinlärning. Pedagogerna uppmuntrar föräldrar att tala modersmålet med sitt barn hemma. När pedagogerna med annat modersmål än svenska översätter ord och begrepp, får barn höra både svenska och modersmålet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöversärskilda åtgärder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenskaklassrummet. En av dessa åtgärder som diskuteras idag är studiehandledning. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka studiehandledningen som funktion för tvåspråkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda på olika pedagogers och elevers syn på studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda på deras syn på studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjälp av studiehandledning kan utveckla elevens självkänsla, identitet och kunskaper i andra ämnen men även i elevens modersmål och svenska. Det krävs dock ett samarbete mellan personal på skolan, föräldrarna och skolorna och även en del andra faktorer påverkar resultatet.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger säger sig arbeta för att stödja de tvåspråkiga barnens språkutveckling och även att ta reda på vilka problem som kan inträffa under arbetets gång. Jag använder en semistrukturerad intervju för att få en uppfattning av förskollärarens tankegångar.Undersökningen visar att pedagogerna använder olika sorters material och metoder för att stödja barnens språkutveckling. De arbetar även med olika uttrycksformer som till exempel rörelse och dans. Lärarnas förhållningssätt har även betydelse för lärandet. Att främja barnens språkutveckling handlar inte i första hand om att göra speciella saker, eller att använda flera olika metoder. Det handlar om att använda alla de aktiviteterna på ett genomtänkt sätt. Språket ska även användas i meningsfulla sammanhang i vardagen för att främja lärande bäst. Undersökningen visar även att det är viktigt att förskola och föräldrar samarbetar för att främja barnens språkutveckling.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslärare och modersmålslärare har på kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter som de anser finns på vardaglig basis i skolan. Jag ville även undersöka lärarnas syn på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet.De frågeställningar som behandlas i examensarbetet är följande. Vilken syn har lärarna på kollegial samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare? Vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter för samverkan ser lärarna? Hur ser lärarna på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet?Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna är samtliga lärare varav fyra stycken är klasslärare och tre stycken är modersmålslärare. Dessa lärare arbetar på låg- och mellanstadiet på en kulturellt heterogen skola i Södra Sverige. Det resultat jag har kommit fram till genom bearbetning av respondenternas utsagor vittnar, enligt frågeställning nummer ett, om att berörda lärare är medvetna om betydelsen av en god samverkan. Några av de svårigheter som uppkommer i frågeställning nummer två skildras genom att de flesta lärare menar att finns för lite tid för att samverkan ska fungera optimalt. Den samverkan som råder på skolan är av varierande kvalitet. Modersmålslärarna har ett svårt uppdrag att utföra eftersom de vanligtvis har många olika skolor att arbeta på och ibland känner de sig mindre värda i sin yrkesroll samt pedagogiskt, logistiskt och socialt isolerade. När det gäller den tredje frågeställningen så är flertalet intervjuade lärare medvetna om innebörden av att alla elever behöver bevara sitt modersmål och sin kulturella identitet och att de kontinuerligt behöver få fortsätta att utveckla detta, bland annat genom modersmålsundervisning.

Sammanfattning Alfabetiseringen har i många kommuner i Sverige drivits av SFI %u2013 undervisningen (svenska för invandrare). Precis som alfabetiseringsprogram världen över präglats av avhopp och ouppnådda mål har analfabeter i Sverige lämnat SFI-undervisningen med en känsla av att läs- och språkinlärning är för komplicerad för dem. En tydlig grupp bland dessa är kvinnor från muslimvärlden. Studiens empiriska del består av intervjuer med tio kvinnor. Den visar att informanterna, alla kvinnor med muslimsk bakgrund, har en positiv inställning till skolan och de lärare som de haft i Sverige trots att de menar att de inte har förstått och lärt sig så mycket. Sex informanter alfabetiseras från modersmålet i området där de bor i Malmö men har tidigare erfarenhet av SFI. Skillnaden mellan att studera i ett enspråkigt svenskt klassrum och med en lärare som talar förstaspråket är markant. Skillnaden ligger i att inte behöva gissa utan verkligen förstå. Men inte bara förstå utan också att bli förstådd. De fyra informanter som är modersmålslärare understryker detta. De känner stor tillfredställelse i att kunna bidra med något gott till Sverige genom sitt arbete. Frågan om vad det är skolan mäter har vuxit i studien. Förståelse för och kunskap om samhället och om rättigheter och skyldigheter måste komma före språkkunskaper. I grundläggande undervisning av vuxna invandrare med kort eller ingen formell utbildningsbakgrund måste akademiska krav och mål tonas ned. Sådana mål och mått kan bli ett verktyg för segregation och t.o.m. dold rasism. I stället bör situationen i vardagen vara vägledande i målskrivningarna. Alla informanter i undersökningen tycker att de har haft nytta av kursen . De talar om resultat som har med ökad förståelse och självständighet att göra. För dessa kvinnor är mål vilka har med aktivt föräldraskap, större förståelse för den egna ställningen i samhället och självständighet mer relevanta. Resultaten visar också att språkkunskap inte är ett mått på lojalitet och kärlek till Sverige.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmål än svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. Frågor vi använt oss av i studien är hur barn och elever med annat modersmål än svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollärares och lärares pedagogiska arbete med språkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle tycker vi detta är ett högst relevant ämne att undersöka inför våra kommande yrkesliv där vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med studien är att få en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmål än svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi få mer kunskap om hur vi som verksamma lärare och förskollärare ska arbeta med dessa barn på bästa sätt för att stödja deras språkutveckling, på våra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gällande barn med annat modersmål än svenskas, ser ut både i förskolan och grundskolan är att få en insikt i varandras arbete. Hur arbetas det med språket i förskolan och vad förväntas barnen kunna när de börjar grundskolan? Genom att se närmare på detta vill vi se en helhet på hur förskolan och grundskolan arbetar med främst språket för barn med annat modersmål än svenska. I studien har vi intervjuar åtta pedagoger, verksamma inom både förskola och skola, för att få en översiktlig bild av hur det pedagogiska arbetet ser ut för barn med annat modersmål än svenska i både förskolan och grundskolan. Vår studie visar inga stora skillnader mellan förskollärares och grundskollärares syn och arbetssätt gällande barn med annat modersmål än svenska. Förskolan och skolan skulle dock kunnat lära mer av varandra för att tillgodose språkutvecklingen hos barn med annat modersmål. Grundskolan tvingas arbeta mer resultatinriktat för att uppnå kursplanens mål och förskolan strävar mer efter samtal och trygghet som grund för språkutveckling för barn med annat modersmål än svenska. / This thesis aims to find out how the educational work with children with a mother tongue other than Swedish, looks in the Swedish preschool and school. Questions we have used in this study is how children and students with mother tongue other than Swedish are introduced in preschool and school and how preschool teachers and teachers work with language development for this category of children. As we move towards a more multicultural society, we think this is a highly relevant topic to consider for our future careers where we are very likely to meet children and pupils with a mother tongue other than Swedish. The idea of this study is to gain an insight into how work with children with a mother tongue other than Swedish is conducted. By this investigation, we want to learn more about how we, as practising teachers and preschool teachers, should work with these children in the best way to support their language development, in our future work. The idea of examining how the educational work for children with a mother tongue other than Swedish looks, both in preschool and primary school, is to get an insight into each other's work. How do you work with the language in preschool, and what are the children expected to know when they start school? We want to see the overview of this. In this study we interviewed eight teachers, active in both preschool and school. The purpose was to get an overall picture of what the educational work is like for children with a mother tongue other than Swedish, both in preschool and elementary school.Our study shows no significant differences between preschool teachers’ and primary school teachers' points of view and work for children with a mother tongue, other than Swedish. Preschool and school should possibly be able to learn more from each other to see the benefit of children with another mother tongues language. Elementary schools are forced to work more result-oriented in order to achieve the requirements of these students. Preschool strives more for the children to feel secure, and focuses on conversation as the basis for language development for children with a mother tongue other than Swedish.