<p>Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige. Som forskningsmetod i den empiriska delen har jag intervjuat 5 tvåspråkiga spansktalande barn mellan 10 och 16 år och deras familjer. Både resultaten från litteraturen och den empiriska studien visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och det också är något helt normalt i majoriteten av världens länder. Människan har alltså kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk och att växla mellan olika språk behöver inte betyda att personen har en fattig vokabulär, det kan vara ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är en stor del av en människas identitet och kultur, de människor som har flera språk hittar ofta en jämvikt mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv. Tvåspråkiga personer är ofta mer öppna och toleranta för meningsskiljaktigheter.</p>

<p>I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.</p><p>Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner.</p><p>Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte.</p><p>De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.</p>

<p>The purpose of this study has been to examine reading habits and the use of the library by pre­school teachers in a mainly multicultural community, and also explore to what extent activities in the local library are aimed at preschoolers.</p><p>The study used a sociocultural approach based on Vygotsky’s theories of learning and development and Söderbergh’s theory of early childhood language development, and was carried out during the summer 2009. The methodology used was both quantitative and qualitative, with a combination of questionnaires and interviews. Questionnaires were sent out to each section of the municipal pre­schools within the catchments area of the local public library in a multicultural suburb of Uppsala. Three short interviews were carried out with staff at the local and main library branches, as well as library staff at the County Council.</p><p>The results show that, although preschool teachers find reading important in their work, many teachers read spontaneously and/or sporadically. Many also find that visiting the library is difficult, seeing distance and the age of the children as factors preventing them from going. The library studied has little or no mutual activities with the preschools. General activities aimed at young children are story time in Swedish and several other languages as well as theatre and music events, book talks aimed towards parents visiting early year’s centres and, for preschools since 2008, theme bags involving popular topics such as nature, friends, and seasons. Conflicts exist between the control documents for the libraries and the present law of education in Sweden.</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna Svenskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikaner och Svenskar i Amerika.

Tvåspråkighet kan innebära ändring av röstbeteendet vid växling av språk vilket kan bidra till en ovan röstanvändning och orsaka röstproblem. Studiens syfte är att undersöka hur tvåspråkiga personer upplever sina röster när de talar dels sitt modersmål, dels sitt andraspråk, samt om det finns skillnader som kan identifieras perceptuellt och/eller akustiskt vid växling av språk. I studien undersöks även ifall tvåspråkighet kan vara en bidragande faktor till röstproblem. Fem kvinnor med ryska som modersmål och med svenska som andraspråk, som dessutom lärde sig svenska i vuxen ålder, undersöktes med hjälp av intervjuer, percep tuell  röstbedömning och akustisk analys. Intervjudelen med ”Grounded Theory” som analysmetod belyste deltagarnas upplevelser vid byte av språk. Deltagarnas röstegenskaper analyserades på svenska och ryska vid läsning och spontantal genom perceptuell röstbedömning. SVEA-protokollet användes som analysunderlag vid skattningar gjorda av tre röstlogopeder. Akustisk analys med Praat undersökte medel-F0 och den genomsnittliga tonhöjdsvariationen vid läsning på ryska och svenska. Resultaten i intervjudelen visade att de flesta deltagare upplever att rösten ändras vid byte av språk och att röststyrka är den röstegenskap som ändras mest. Samtalssituation och deltagarnas röstmedvetenhet var viktiga faktorer som påverkade deras upplevelser om den egna röster vid språkbyte. Perceptuell röstbedömning visade att samtliga deltagare ändrar några röstparametrar vid språkväxling, men dock inte genomgående och inte samma parametrar. Akustisk analys visade att samtliga deltagare har skillnader i medel-F0 och genomsnittlig tonhöjdsvariation på svenska och ryska och att skillnaderna är olika stora. Slutsatsen man kan dra är att i den aktuella studien finns det en del tendenser till ändring av röstbeteende vid byte av språk. Logopeder kan behöva vara mer medvetna om att tvåspråkighet kan bidra till ändring av röstbeteende och kan vara en riskfaktor för röstproblem.

Tidigare studier inom området tvåspråkighet har visat på olika resultat beträffande om och i vilken grad tvåspråkigheten påverkar språkutvecklingen. Vissa studier tyder på att det inte föreligger någon skillnad i den fonologiska utvecklingen mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn, medan andra pekar på motsatsen och menar att skillnader faktiskt finns. I föreliggande studie ingick två grupper om sex barn i 2 ½- årsåldern. Den ena gruppen bestod av enspråkiga barn med svenska som modersmål och den andra av tvåspråkiga barn vars föräldrar hade arabiska som modersmål. Barnens språk skattades av föräldrarna enligt bedömningsformuläret REEL-2 och logopedstudenter bedömde barnens språk med hjälp av ett fonologiskt screeningsmaterial. Studiens resultat visade tendenser på att vissa skillnader fanns mellan de två grupperna. De tvåspråkiga barnen använde generellt fler olika slags förenklingsprocesser samt hade högre förekomst av förenklingsprocesser än de enspråkiga barnen. Det genomsnittliga andelen korrekt producerade konsonanter (Percentage of Consonants Correct, PCC) var högre hos de enspråkiga barnen än hos de tvåspråkiga barnen. Föräldrarna till barnen i båda grupperna tenderade att skatta barnens förmåga högre än vad logopedstudenternas bedömning visade

Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund. With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.

The purpose of this study has been to examine reading habits and the use of the library by pre­school teachers in a mainly multicultural community, and also explore to what extent activities in the local library are aimed at preschoolers. The study used a sociocultural approach based on Vygotsky’s theories of learning and development and Söderbergh’s theory of early childhood language development, and was carried out during the summer 2009. The methodology used was both quantitative and qualitative, with a combination of questionnaires and interviews. Questionnaires were sent out to each section of the municipal pre­schools within the catchments area of the local public library in a multicultural suburb of Uppsala. Three short interviews were carried out with staff at the local and main library branches, as well as library staff at the County Council. The results show that, although preschool teachers find reading important in their work, many teachers read spontaneously and/or sporadically. Many also find that visiting the library is difficult, seeing distance and the age of the children as factors preventing them from going. The library studied has little or no mutual activities with the preschools. General activities aimed at young children are story time in Swedish and several other languages as well as theatre and music events, book talks aimed towards parents visiting early year’s centres and, for preschools since 2008, theme bags involving popular topics such as nature, friends, and seasons. Conflicts exist between the control documents for the libraries and the present law of education in Sweden.

Elever som är födda i ett annat land än Sverige, eller som har föräldrar som är födda i ett annat land, har särskilda behov som det är viktigt att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete är att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frågeställningar är: - Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut? - Hur kan man som lärare främja dessa elevers utveckling? - Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förståelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna? Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lärare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andraspråk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, känslor och språk. Lika viktigt som det är att öka samarbetet mellan modersmålslärare, svenska som andraspråkslärare och klasslärare, lika viktigt är det att arbeta med elevernas självkänsla och få dem att känna att de du duger som de är. Det är viktigt att eleverna är stolta över sitt ursprung och inte skäms över vem de är. För att på bästa sätt stödja och främja invandrarelevers utveckling anser jag att vi i skolan måste bli bättre på att bejaka det annorlunda och se mångfalden som något positivt. / Pupils who are born in another country than Sweden, or has parents who are born in another country, have special needs in which it’s important that we have knowledge about so that we are able to meet them in school. My primary purpose with this essay is to elucidate the teachers role and significance in the work with immigrant pupils. My questions at issue are: - How does the immigrant pupils meeting with the Swedish school look like? - How can you as a teacher promote these pupils development? - How can you work in school to increase cultural comprehension and understanding for other cultures and counteract prejudice and racism amongst the pupils? On the basis of my purpose with the essay, and my questions at issue, I choose to perform a qualitative study through interviews with three teachers, who all teach, or have taught, in the subject “Swedish as a second language”. Through these interviews and by studying the available literature, I have found a very strong connection between identity, emotion and language. As important as is to increase the collaboration between teachers in mother tongue, “Swedish as a second language” and class teachers, is it to work with the self-esteem of the pupils and make them feel that they are good enough as they are. It is important that the pupils are proud of their heritage and not to feel ashamed of who they are. The best way to support and promote the immigrant pupils development, according to me, is for us at the schools to be better at recognise and accept differences and look upon multitude as something positive.

This study aims to examine memory performance in monolingual and bilingual children, and whether novel information (compared to familiar information) is differently recognized by bilingual children compared to monolingual children, and for boys compared to girls. A sample of 49 pupils from Swedish schools (28 bilingual children and 21 monolingual children; and 24 girls and 25 boys) was used in this study. Both bilinguals and monolingual had to remember or make decisions about different lists of words. They also performed two tasks of semantic memory. After that, they had to rate themselves in their proficiency of Swedish knowledge (writing, reading, speaking and understanding) and knowledge in mother tongue (only for bilinguals). In all memory tasks, no differences were found between bilingual and monolingual groups. Also, novel information was recognized similarly to familiar information and none of the groups was different in this regard. / Syftet med denna studie är att undersöka minnesprestationer hos enspråkiga- och tvåspråkiga barn och om ny information känns igen på ett annat sätt än bekant information hos enspråkiga jämfört med tvåspråkiga barn samt hos killar jämfört med tjejer. Ett stickprov på 49 elever från svenska skolor (28 tvåspråkiga och 21 enspråkiga, 24 tjejer och 25 killar) användes i studien. Både enspråkiga- och tvåspråkiga fick i uppgift att komma ihåg och besluta om olika ordlistor. De fick också två test om semantiskt minne. Efteråt fick de bedöma sin förmåga i svenska språket (skriva, läsa, tala och förstå) och tvåspråkiga bedömde även sin förmåga i hemspråket. Inga skillnader fanns mellan grupperna avseende resultaten av minnsestesterna. Vidare upptäcktes inga skillnader i att komma ihåg ny och bekant information hos någon av grupperna.