I dagens mångkulturella samhälle är det många barn som talar två eller flera språk. Det är viktigt att kunna bemöta flerspråkiga barn och ge dem rätt språkligt stöd vid behov. Denna studie baseras på MAINs testmaterial som är utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmåga och använder berättelser till bildserier som ett sätt att samla in barns narrativer. Syftet med studien är att beskriva narrativ förmåga hos tvåspråkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannämnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvåspråkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvåspråkiga barn. Barnen fick berätta på ryska och svenska kring två makrostrukturellt lika bildserier samt svara på en rad förståelsefrågor utifrån bildernas innehåll. Insamlade ryska och svenska narrativer analyserades på makro- och mikrostrukturell nivå. Resultaten visade att det fanns tydliga skillnader mellan barnens prestationer i berättandet och förståelsen. Narrativernas övergripande struktur vad gäller story grammar och komplexitet stämde väl överens mellan språken oavsett barnets språkbehärskningsnivå. Däremot fanns det stora skillnader i förekomsten av Internal State Terms tokens mellan ryska och svenska narrativer som bara kunde förklaras med rent kulturella skillnader mellan språken. Detta resultat ifrågasätter värdet av jämförelse av IST tokens mellan språk. De små skillnader som påvisades vid en kvantitativ analys av narrativernas mikrostrukturer vad gäller yttrandelängd och lexikal variation kan förklaras med språkspecifika morfo-syntaktiska distinktioner mellan ryska och svenska. En kvalitativ analys av barnens narrativer påvisade att fel ordval, utelämningar och kodväxlingar var mer typiska för barnens svagaste språk. Kongruenssvårigheter påträffades i båda språken hos simultant tvåspråkiga barn men inte i ryska narrativer hos barn vars modersmål var ryska. Det behövs mer forskning inom ramarna för COST Action IS0804 som handlar om berättandeförmåga hos tvåspråkiga barn med språkstörning. Detta kan i sin tur leda till att testmaterialet blir standardiserat och kan användas inom logopedisk verksamhet. / In today's multicultural society there are many children who speak two or more languages. It is important to be aware of possible problems and provide them with adequate language assistance if needed. This study is based on the MAIN test material designed within COST project IS0804 for the assessment of children's narrative skills, which uses a number of picture sequences to elicit children’s narratives. The study aims to investigate the storytelling abilities of a group of bilingual Russian-Swedish speaking children and provide reference data for the above-mentioned project. The participants were ten simultaneously bilingual Russian-Swedish speaking children between the age of 6 years and 8 months and 7 years and 10 months, as well as three age-matched children with Russian as their native language and Swedish as a second language. Children were asked to tell a story in Russian and Swedish using two picture sequences with parallel macrostructure and then answer comprehension questions based on the content of the pictures. The Russian and Swedish narratives were analyzed on both macro- and microstructural levels. The results showed that there were clear differences between the children’s storytelling and their understanding. Overall narrative structure in terms of story grammar and complexity was quite similar in both languages, irrespective of language exposure pattern. However, there were significant differences between the prevalence of Internal State Terms tokens in Russian and Swedish narratives that could only be explained by purely cultural differences between the languages. This result questions the feasibility of straightforward of IST tokens between languages. The minor differences revealed by quantitative analysis of the stories’ microstructures in terms of utterance length and lexical diversity could be explained by language-specific morphosyntactic differences between Russian and Swedish. A qualitative analysis of the narratives showed that wrong choice of words, omissions and code-switching were more typical of the child's weakest language. Difficulties with inflections were found in both languages for simultaneous bilingual children but not in Russian stories told by children with Russian as their first language. More research is needed within the framework of COST Action IS0804 on the storytelling abilities of bilingual children with language impairment. This may in its turn lead to the test material being standardized and put into common use in speech-language therapy.

The aim of this study was to investigate how pedagogues in preschool can support children with Finnish as mother tongue in their language development in Finnish. Previous studies in the field of language development stresses the importance of the child's capability to understand and to make itself understood. Through the perspective of translanguaging, code switching is a natural part of a bilingual person's language, although the language is constantly adapted to the linguistic situation. In qualitative interviews, pedagogues in a Finnish preschool in Sweden described their perception of how code switching affect the language development, how the language development is affected when code switching is not selectable, and how contextual attitudes affect the tendency for code switching. The result showed that code switching increases the possibilities to express oneself, that a well-developed bilingualism has importance for the identity, and that social norms implies consequences to the individual's language practice.

Att arbeta med intensiv läsinlärning för flerspråkiga elever kräver att undervisande speciallärare förhåller sig till elevernas interimspråksutveckling för att främja en positiv andraspråksutveckling för de flerspråkiga eleverna. Hur undervisar en speciallärare språkutvecklande för en flerspråkig elev under intensiv läsinlärning? Studiens syfte var att exemplifiera en speciallärares läsundervisning för en flerspråkig elev. Vilken språkutvecklande stimulans kunde exemplifieras i intensiva läsinlärningsinterventioner för en flerspråkig elev? Studiens analys utgick från det systemteoretiska perspektivet. Studien var en kvalitativ fallstudie och innehöll en observationsserie av tre läsinlärningsinterventioner för en flerspråkig elev med tillhörande djupintervju och tre kortare intervjuer med den undervisande specialläraren. Studien visade att det var av vikt att genomföra intensiva periodiserade läsinlärningsinterventioner en- till- en, att ha en strukturerad arbetsgång under läsinterventioner och att sätta in tidiga insatser för en elev som var i behov av intensiv läsinlärning. Interventionerna innehöll både avkodningsträning samt träning av högre läsförståelseprocesser vilket bedömdes gynna interimspråksutveckling. Den språkutvecklande stimulans som exemplifierades i studien berörde en god relation mellan pedagog och elev, en professionell hållning från pedagog till den flerspråkiga eleven, utrymme för eleven själv att associera fritt kring ord hen inte förstod och användandet av undervisningsmaterial från skilda kulturer. I min studie visade det sig vidare att skilda system kring den flerspråkiga eleven påverkade hen på olika sätt, bland annat pekade studien på vikten av goda relationer mellan skolan och hemmet.

I denna uppsats undersöks svensk-engelsk kodväxling i vloggar publicerade på videoplattformen YouTube mellan november 2017 och april 2018. Syftet är att undersöka kodväxlingarnas struktur, funktion och interna skillnader mellan olika youtubers. Det transkriberade materialet har samlats in från åtta vloggar publicerade av fyra olika youtubers mellan november 2017 och april 2018. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna skapades fyra korpusar där kodväxlingarna kategoriserades enligt struktur, funktion och sedan jämfördes sinsemellan. Den vanligaste typen av kodväxling är ettordsväxlingar medan en majoritet av kodväxlingarna har en fatisk funktion. Den komparativa delen av uppsatsen visar att kodväxling förekommer olika mycket hos olika youtubers, men även att det finns vissa skillnader både när det gäller vilka kodväxlingsfunktioner och vilka typer av kodväxling som används av respektive videoskapare.

Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.

The purpose of this essay is to see if billingualism is understood within literature, society and among students and faculty teachers. We took inspiration from theories on billingualism and brought it with us when we carried out interviews with two principals in separate schools and when we conducted our investigation, in the form of questionnaires, in one of the schools. The investigation involved teachers and students in ninth grade. The study is divided into three parts: a theoretical background of what billingualism is; a presentation of the interviews and answers from students and teachers and an analysis of the results that came from the interviews and questionnaires. Our conclusions are that billingualism has a positive influence on human development. Sweden has been considered to be a one-language country, but our study shows to the contrary, that Sweden is definitely a billingual and multicultural country.

This essay deals about bilingualism and lifepaths. The essay is based on a qualitative study, where eight individuales have been interviewed, all of them from Gränsskolan in Haparanda. Before the interview´s a study of relevant research literature was made. The main purpose with the essay, is to study if the informant’s life paths have been affected by their bilingualism, i.e. if the informers moves and education etc. have been affected by theirs bilingualism. The essay also deals with how the informants’ bilingualism have developed and if there is something who has promote to the bilingualism. A plotting program called Geotime has been used to analyse the informers’ life paths. The program was used for time-geographic illustrations. The systematic and the integrative approach is the starting point in the essay´s geographic problem. Time geography is used for analysing the informers life paths. The other theory, the boundary theory is used for to examine how the informers in Haparanda had become bilingual (systematic approach). In order to understand, study and see how the life paths and bilingualism is spatially related to each other in specific environments, an investigation was made to see if there were connection between those, i.e. if moves, jobs and education had been influenced by the informers’ bilingualism (integrative approach). The study shows that the informers had been bilingual for different reasons, their knowledge in Finnish and in Swedish is different. The informers’ life paths look different, four of the informers had a wide pattern of movement. The conclusions are that the informers’ life has in certain ways been influenced by their bilingualism, because some of the informers has had use of both languages, for example at their workplaces. / Denna uppsats handlar om tvåspråkighet och livsbanor. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där åtta individer har intervjuats, samtliga har gått på Gränsskolan i Haparanda. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en litteraturundersökning. Syftet med studien var att undersöka om informanternas livsbanor har påverkats av tvåspråkigheten, dvs. om informanternas flyttningar, arbeten, utbildningar och livet i övrigt har påverkats av deras tvåspråkighet. Det har även gjorts en undersökning om hur informanternas tvåspråkighet har uppkommit och om det fanns något som bidragit till deras tvåspråkighet. Grafritningsprogrammet Geotime har använts för att analysera individernas livsbanor. Programmet används för att man ska kunna skapa tidsgeografiska illustrationer. Den systematiska och den integrativa ansatsen är utgångspunkterna i uppsatsen geografiska problem. Tidsgeografi används för att analysera informanternas livsbanor. Den andra teorin, gränsteori användes för att undersöka hur informanterna i Haparanda blivit tvåspråkiga (systematisk ansats). För att förstå, studera och se hur livsbanor och tvåspråkighet är rumsligt relaterade till varandra i specifika miljöer, undersöktes de om det fanns någon koppling mellan dessa dvs. om flyttningar, arbeten och utbildning hade påverkats av deras tvåspråkighet (integrativ ansats). Studien visar att informanterna har blivit tvåspråkiga av olika faktorer, deras kunskaper i finska och svenska språket är olika. Informanternas livsbanor ser olika ut, fyra av informanterna har ett bredare rörelsemönster/flyttningsmönster. Slutsatserna blir att informanternas liv har till viss del påverkats av tvåspråkigheten, då vissa har haft användning av båda språken bl.a. på deras arbetsplatser.

Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige. Som forskningsmetod i den empiriska delen har jag intervjuat 5 tvåspråkiga spansktalande barn mellan 10 och 16 år och deras familjer. Både resultaten från litteraturen och den empiriska studien visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och det också är något helt normalt i majoriteten av världens länder. Människan har alltså kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk och att växla mellan olika språk behöver inte betyda att personen har en fattig vokabulär, det kan vara ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är en stor del av en människas identitet och kultur, de människor som har flera språk hittar ofta en jämvikt mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv. Tvåspråkiga personer är ofta mer öppna och toleranta för meningsskiljaktigheter.

I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen. Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner. Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte. De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status. Arbetet visar att undervisningen i svenska som andraspråk har för lite resurser; en lösning kan dock vara att placera om resurserna på de skolor som har en hög procent elever som har behov av ämnet. Ett samarbete mellan sv2 läraren och modersmålsläraren borde vara självklart. Detta arbete har även visat att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andraspråk och en lösning till de tvåspråkiga elevernas situation i skolan kan vara att man involverar modersmålslärarna i skolvardagen så att eleverna kan få förklarat och översatt det de inte förstår.