Världen blir allt mer global och det har lett till att det uppstått en större språklig variation i dagens klassrum. Det innebär ett behov av metoder och hjälpmedel för att främja utveckling och inkludera flerspråkiga elever i skolan. Ändå bedrivs skolan i en enspråkig och monolingual form där elevernas språkliga resurser blir outnyttjade. Genom att belysa de effekter som flerspråkig pedagogik och inkludering av elevers förstaspråk i undervisningen ger kan kanske denna norm brytas. Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om translanguaging i grundskolans tidiga år inom den europeiska forsknings arenan. Fokus ligger på att belysa vilka effekter som translanguaging som ett pedagogiskt verktyg ger i undervisning av andraspråkselever och om effekterna av att implementera translanguaging i undervisningen framställs som gynnsamma för elevers utveckling och skolprestationer. Frågeställningen är ”Hur framställs translanguaging som verktyg i undervisningen och vilka effekter lyfts upp? ”Denna kunskapsöversikt innehåller 10 vetenskapliga artiklar som genom noga formulerade sökord och inkludering kriterier valts ut från en databassökning i ERIC Proquest. Samtliga studier har kvalitativa metoder, och undersöker translanguaging i praktiken. Resultatet visar på att translanguaging som verktyg medför flera positiva effekter på undervisningen och är gynnsam för andraspråkselevers prestationer. De effekter som uppmärksammas i denna översikt är att statusen på elevernas förstaspråk höjs och elevers språkliga och kulturella identiteter förstärks. Samhörighet, relationer och jämställdhet ökar både i klassrummet och undervisningen. Vidare framställs translanguaging i forskningen som ett verktyg som bidrar till elevernas språkliga utveckling och leder till utvecklade ämneskunskaper och djupare förståelse för begrepp och koncept. Positiva känslor, en högre motivation och ett ökat engagemang är också effekter av translanguaging. Slutligen uppmärksammas även några negativa effekter med translanguaging i undervisningen.

SammanfattningVårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn. För att få djupare förståelse av hur pedagoger arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn, genomförde vi observationer på både småbarnsavdelningen och avdelningen med större barn.Vår undersöknings frågeställningar riktas mot miljö, modersmål, lek och lärarnas arbetsätt och vad respektive av dessa beståndsdelar har för betydelse för lärandet. De pedagoger som vi intervjuade var övertygade om att det egna modersmålet är en grund för god utveckling inom det nya språket. Pedagogerna betonade även att miljö och lek har mycket stor betydelse för barns lärande i allmänhet och språk i synnerhet. Lärarna påpekade också att lärande sker under förskoleverksamhetens olika situationer och aktiviteter.

Elever med svenska som andraspråk presterar sämre i matematikundervisningen än jämnåriga med svenska som modersmål. I detta arbete undersöks vad detta beror på och hur undervisningen kan anpassas för att bättre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som används är en undersökning av vad forskare i ämnesområdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sämre prestationer är komplexa. Bristfälliga svenskkunskaper leder till svårigheter att förstå och kommunicera matematik. Matematik är också kulturellt betingat vilket skolan sällan tar hänsyn till. Gynnsamt för andraspråkselever är att få ämnesundervisning på modersmålet till dess att de uppnått en åldersmässig nivå i svenska. Skolan behöver anpassa upplägg och attityd till dessa elever för att förändring ska vara möjlig.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur elever i skolans tidigare år värderar olika språk samt deras perspektiv på och attityd till flerspråkighet. Vi granskar även elevernas uppfattning kring hur olika språk används i skolan och hur detta kan bidra till deras förhållningssätt till flerspråkighet.Det finns många felaktiga myter om flerspråkighet, som exempelvis att det skulle vara svårare att lära sig ett nytt språk om man håller kvar vid det gamla. Med hjälp av tidigare forskning inom området beskriver och argumenterar vi för olika sätt att integrera flerspråkighet i pedagogiska verksamheter.Vi använder oss av intervjuer i form av gruppsamtal med elever från en tredjeklass. Dessa samtal analyseras i transkriberad form när vi presenterar våra resultat. Vi kan urskilja att vissa språk värderas högre än andra och se ett samband med hur dessa språk används i skolan. Samtliga elever uttrycker en generellt positiv inställning till flerspråkighet, även om vissa utmaningar lyfts och diskuteras.

Syftet med mitt arbete är utifrån läroplanen studera vilket stöd till språkutveckling elever med annat modersmål får, för att kommunicera och för att underlätta inlärning. Arbetets frågeställning kretsar kring pedagogernas resonemang om tvåspråkiga elevers lärande gällande modersmål och svenska, samt tvåspråkiga elevers upplevelser av hinder/möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Jag har i min undersökning utgått ifrån kvalitativa intervjuer som metod. Intervjupersonerna var två pedagoger och tre elever på introduktions programmet Individuella Alternativ.Språkets betydelse för identitet och kultur belyses samt vikten av att kunna variera sitt språk efter den kontext det används i, d.v.s. skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk. Arbetet behandlar även förstaspåksbehärskning och andraspråksbehärskning bland tvåspråkiga elever, samt pedagogernas respektive elevernas syn på modersmål och svenska. Pedagogernas arbetssätt och elevernas upplevelser kring dessa arbetssätt tas också upp i arbetets empiriska avsnitt. Några slutsatser kring just intervjupersonernas syn på modersmålet och arbetssätt presenteras i slutdiskussion; t.ex. elevernas och pedagogernas olika åsikter angående modersmål. I detta avseende är det intressant att se att elevernas inställning till modersmålsundervisningen är att lära sig så mycket som möjligt av sitt respektive modersmål för att kunna kommunicera med familj och släkt, medan lärarna ser modersmålsundervisningen som något som är viktigt för inlärning av svenska. En annan slutsats som också är intressant är att lärarna har i allt större utsträckning börjat ta till sig Gibbons idéer och lämnar det traditionella arbetssättet bakom sig

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka attityder lärarna har till modersmålets betydelse för andraspråkselevers andraspråksinlärning.Vi anser att det kan vara problematiskt för andraspråkselever att utvecklas i samma takt som sina klasskamrater som har svenska som modersmål. Därför anser vi att det är givande som blivande lärare att få större kunskap om hur vi ska kunna undervisa flerspråkiga elever i skolan. I vårt arbete har vi riktat oss till de tidiga skolåren, det vill säga årskurs F-6. Vi har genomfört intervjuer på tre olika skolor med sju olika lärare där de har delat med sig av sina tidigare erfarenheter. Arbetet analyseras utifrån den sociokulturella teorin.Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till modersmålets betydelse för andraspråksinlärning. Däremot visade lärarna olika synsätt på hur modersmålet prioriterades i skolans verksamhet. Resultatet visade även att samarbete mellan modersmålslärarna samt klasslärarna saknades.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur. Eleverna ska inte tappa bort sitt ursprung när de flyttar utomlands utan de ska kunna känna sig trygga i att vara tvåspråkiga. Mitt intresse gäller hur tyska barnen känner sig med att vara tvåspråkiga. Ser de sin tvåspråkighet som en extra tillgång eller är det något tråkigt som de är tvungna att kunna för att föräldrarna vill det? Dessa frågor gjorde mig nyfiken och därför tyckte jag att det kunde vara spännande att fördjupa sig inom detta område, men också för att jag arbetar som lärare i moderna språk tyska och som modersmålslärare i tyska. Mitt arbete är knuten till tysktalande barn. Jag gjorde en kvalitativ undersökning och intervjuade tio elever i årskurserna sju till nio med tyska som modersmål och jag fick olika intryck av hur elever ser på modersmål, att vara delar i olika kulturer och andra språk. Jag utgick i första hand från Bronfenbrenners teori. Han är en rysk forskare som hänvisar till mänsklig utveckling som ett resultat av interaktioner mellan den växande organismen och dess omgivning. Dessutom tog jag upp nyare forskning. Jag bestämde mig för Ladberg, som är bland annat fil.dr. i pedagogik, utbildare, konsult och författare. Hon är specialiserad på att tala och skriva lättfattligt och engagerande om komplicerade saker. Hon publicerade ett tjugotal böcker, ett stort antal mindre skrifter och många artiklar. Några av hennes huvudsakliga arbetsområden är flerspråkighet och den mänskliga hjärnan. Efter utvärdering av intervjuarna hade tydligt framkommit att alla elever anser modersmålet som viktigt för dem och att det är en extra tillgång att kunna prata och skriva på ett språk till.

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar specialskolan. Experterna ger också sina synpunkter på undervisningen. Slutsatsen är att de döva invandrarbarnens skolsituation är mycket specifik. Språkinlärningen måste börja med en grund i svenskt teckenspråket för att sedan ha möjlighet att gå vidare till svenska skriftspråket. Specialskolans lärare har värdefull kunskap och erfarenheter som kan vara till nytta för alla SvAlärare.

Syftet med min studie är att studera vilka metoder som används på några grundskolor för att utveckla det svenska språket hos tvåspråkiga elever. I min undersökning har jag utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvåspråkiga utveckling i årskurs 1-4 på tre skolor från tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nästan alla pedagogerna använder liknande arbetsmetoder när det gäller språkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har även uppmärksammat att alla lärarnas mål är att använda de metoderna som ska hjälpa barnen att utveckla det svenska språket. Alla pedagogerna arbetar med läsutveckling som ska vara rolig, varierande och spännande. Pedagogerna nämnde att de brukar använda bilder som hjälpmedel för språkinlärning. De anser även att med hjälp av dialog och samspel med barnen växer språket. Det är också viktigt att tala tydligt med barnen. Pedagogerna anser att läraren kan stödja elevens skrivande genom att låta barnen skriva mycket, läsa och kommentera varandras texter. Resultatet visade också att samtliga pedagoger anser att tvåspråkighet är en tillgång för barnen och samhället. Pedagogerna anser att modersmålet spelar en stor roll i barnets liv och att det är mycket viktigt för tvåspråkiga barn. Barnen bör först kunna sitt modersmål för att sedan kunna lära sig svenska språket. Vidare betonar pedagogerna att ett bra utvecklat modersmål leder till en bra utveckling i svenska språket samtidigt som det ger positiva chanser i den intellektuella och kunskapsmässiga utvecklingen dvs. i den kognitiva utvecklingen.Min första slutsats är att alla pedagogerna säger sig använda olika pedagogiska metoder som jag tagit upp i uppsatsen, nämligen att använda sig av läsning och högläsning, skrivning, kommunikation och bilder på olika sätt. Pedagogerna ger intrycket av att vara väl insatta i dessa metoder och positiv till dessa. Samtidigt kände jag mig ibland frågande till hur mycket av pedagogernas ord som verkligen omsattes i praktiken. Min andra slutsats är att pedagogerna värdesatte tvåspråkighet och dess betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i skolan, men att det också saknas någon form av problematisering i intervjumaterialet kring vad de vanligaste kulturkrockarna kan innebära för hinder i språkutvecklingen. Jag kom även fram till att det är viktigt att som pedagog förstå elever som är tvåspråkiga och har en annan kulturell bakgrund. Det är viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Slutligen är det av stor betydelse att modersmålsundervisning finns.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur tvåspråkiga barn använder sina två språk, arabiska och svenska, i en tvåspråkig förskolemiljö och vilken inställning pedagogerna på förskolan har till språkval och barnens användning av kodväxling.Materialet är kvalitativt och omfattar intervjuer med två förskollärare och sex observationer av sex barn vid samma avdelning. Dessa var en pojke och fem flickor i åldern 3-6 år. Jag följde och observerade dem vid flera tillfällen under läsåret 2013-2014. Teoretiskt har jag utgått från Lev S. Vygotskijs sociokulturella perspektiv och den sociokulturella teorin. För att kunna analysera och synliggöra den språkliga kodväxlingen har jag även utgått från Michel Foucaults maktperspektiv. Anledning är att barnens språkkval ses som en aktiv process i detta arbete. De använder sig av kodväxling som en form av makt för att inkludera och exkludera kamrater och personal på olika sätt beroende på olika situationer.Mitt resultat visar att kodväxling är både vanligt och ses som normalt, det präglar det vardagliga livet i en tvåspråkig förskolsmiljö. Tvåspråkiga och flerspråkiga barn kan använda språk och kodväxling till olika syften beroende på sammanhanget. Resultatet visar också att barn som använder kodväxling i sin vardag har stora möjligheter till ett kreativt och rikt samtal. I min studie förekommer att barn kan använda kodväxling som en kommunikativ resurs. Det kan också handla om att barnen använder sina språk som ett sätt att skaffa sig makt över en situation. Barnen kan välja ett språk som inte alla förstår för att de just då vill barnet bara kommunicera med några specifika barn, kanske för att snabbt komma överens om regler för en lek och på så sätt kan förhandlingar mellan barnen påverkas av vilka förmågor de har i olika verbala språk. NyckelordExkludera, förskolan, inflytande, inkludera, kodväxling, makt, resurs, tvåspråkighet. / The purpose of this study is to get knowledge of how bilingual children use their own two languages, Arabic and English in bilingual preschool environment and the factors which effect the choice of their languages and use of the Code-switching. The material is qualitative and includes interviews with two teachers and six observations of six children at the same department. They were one boy and five girls and their ages were 3 to 6 years. I have followed and observed them on several occasions during the years 2013- 2014.Theoretically, I have used a sociocultural perspective. In order to be able to analyze and make visible the code-switching I have also used Michel Foucault's power perspective. The reason is the children's languages have to qualify for an active process. They use code-switching as a power to include and exclude friend and staff in different ways depending on different situations.My results show that code-switching is common, normal, and a hallmark of the daily life of a bilingual for preschool environment and it is important children to be able to use all their language abilities in preschool. Bilingual and multilingual children can use the language and code-switching with different purposes that depends on the context. Children who use code-switching in their everyday life would have great opportunities for creative and rich conversation. Children can use the code-switching as a communicative resource and when they use code-switching as a resource from more than one language. The results also show the children use their language as a way to gain influence over a situation. Children can also choose a language that not all understand in order to communicate with any specific children. The literature review and the results show a research area with a number of blind spots. More research regarding code-switching and bilingual resources are needed in pre-school.