Bakgrund: I åldern som ungdom eller ung vuxen utvecklas personen och är i en lång period av övergångar. Autonomi, personlig identitet och känsla av tillhörighet är bara en bråkdel av faktorer som förändras för personer i den åldern. Att dessutom leva med cancer i den åldern medför att övergången till vuxenlivet ser annorlunda ut. Cancern är en av de sjukdomar som skördar flest unga människor livet, men statistik från 2015 visar att tre av fyra ungdomar och unga vuxna faktiskt botas för sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med en botbar cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som hittats på Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: Studiens resultat beskriver upplevelser av hur cancersjukdomen förändrade livet för ungdomarna och de unga vuxna, att cancersjukdomen medförde psykiska och fysiska påfrestningar i livet, samt hur ungdomarna och de unga vuxna, trots cancersjukdomen, orkade fortsätta kämpa mot den. Efter innehållsanalysen framkom tre kategorier och sju underkategorier. De huvudkategorierna som framkom var: Att uppleva hur cancer förändrar livet, Att vara begränsad och Att orka kämpa mot sin cancersjukdom. Underkategorierna var: Att få sin cancersjukdom, Att vilja förstå sin cancersjukdom, Att uppleva psykiska påfrestningar, Att uppleva fysiska påfrestningar, Att ha hopp om att tillfriskna, Att behöva stöd och relationer och slutligen Att behöva sätta mål. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en botbar cancersjukdom som ungdom och ung vuxen medför förändringar i vardagen, fysiska och psykiska påfrestningar och ett ständigt behov av hjälp för att orka kämpa mot cancersjukdomen. Ungdomarna och de unga vuxna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var tillräckligt stödjande under tiden de hade cancersjukdomen. En god omvårdnad och ett ständigt stöd från sjuksköterskan kan dock hjälpa ungdomarna och de unga vuxna öka viljan för att kämpa vidare mot cancersjukdomen, vilket dessutom kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Genom en ökad förståelse kring ämnet, kan det medföra till att sjuksköterskor utför bättre omvårdnad gentemot dessa personer.

Faktorer i omgivningen har visats ha samband med ungdomars måltidsvanor. En central faktor i omgivningen är boendesituationen och relationen till föräldrar. Syftet med detta arbete var att genom en kvantitativ tvärsnittsstudie undersöka sambanden mellan ungdomars måltidsvanor och deras boendesituation och föräldrastöd. 7119 ungdomar i årskurs 7 och 9 och i årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala län deltog i en enkätundersökning. Effekten av boendesituation och föräldrastöd på måltidsvanor analyserades med logistisk regression och justerades för kön, ålder och föräldrars sysselsättning. Resultatet visade att ett boende, i jämförelse med två eller flera, att bo med båda föräldrar och att ha ett högt föräldrastöd ökade sannolikheten för fördelaktiga måltidsvanor. Slutsatsen var att ungdomars måltidsvanor har samband med faktorer i familjen och boendet. Det vore intressant att undersöka detta närmare i en mer utsatt grupp med en annorlunda boende- och föräldrasituation än de inkluderade i denna studie. / Factors in the environment have been shown to correlate with the food and meal habits of adolescents. The living situation and the relationship with parents are of great importance. The purpose of this paper was to study the associations between the meal habits of adolescents and their living conditions and parental relations in a quantitative cross-sectional study. 7119 adolescents in the county of Uppsala participated in a survey. Questions regarding living conditions, parental support and meal habits were analysed using logistic regression. The analyses were adjusted for parental employment, gender and age. The results showed that meal habits of adolescents were influenced by factors in the environment, especially parental support. In the future it would be of interest to investigate these associations in a more exposed group consisting of adolescents with different living conditions and parental relations apart from those included in the present study.

Bakgrund: Under ungdomsåren förändras ungdomar fysiskt, emotionellt och kognitivt. De går in i en ny fas i livet och utvecklas från att vara barn till att bli vuxna. Under ungdomsåren etablerara och experimenterar ungdomar med vanor, attityder, tro samt livsstil. Vid ogynnsamma förhållanden kan olika riskbeteende öka. Bland ungdopmar idag ses en ökning av sexuellexponering på sociala medier. Etfersom internet idag är mer lättillgängligt än tidigare kan det medföra att ungdomar i högre utsträckning exponerar sig sexuellt, vilket kan leda till sexuella övergrepp och missbruk. Syfte: Är att beskriva vad ungdomar kommunicerar om i bloggar, angående sex och relationer. Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes där fem ungdomsbloggar i åldrarna 17-25 år användes och analyserades Resultat: Utifrån de analyserade ungdomsbloggarna framkom det två huvudkategorier; Samhällets trender påverkar ungdomars sexuella hälsa och Tillit har betydelse för relationen. Under kategorierna bildades sex underkategorier. I resultatet framkom det att ungdomar kommunicerar i stor utsträckning om sex och relationer på sociala forum. De ansåg att det idag är mer accepterat med olika sexuella läggningar och familjekonstellationer samt diskuterades dagens könsideal. Det uttrycktes en negativ syn på hormonella preventivmedel. Bloggarna uttryckte att det var viktigt med bekräftelse i en relation. Konklusion: Ungdomar kommunicerar brett om sex och relationer på nätet, där de har en possitiv inställning till alternativa familjekontellationer. Synen på preventivmedel var negativ bland annat på grund av dess biverkningar och de förespråkade istället hormonfria alternativ. Relationer kan påverkas av olika förändringar i livet och att vara offentlig på internet kan upplevas som ansträngande för relationen.

The research question was whether there are differences in parentadolescentconflict across the domains of governance transfer betweenCanada and Sweden. Participants were students in classes 7 – 9, aged 13 –16 years old. Results show that the amount of conflict differed acrosscultures, across domains, and across genders. Parent-adolescent conflict isnot universal, but instead rather dependent on context. The Swedishadolescents´ reported significantly more conflict-level discussions than theCanadian adolescents´. Regarding the same issue that the Swedishadolescents reported having a lower conflict resolution, suggesting thathaving a conflict-level discussion makes it harder to reach a conflictresolution. The results of this research suggests that conflict among parentand adolescents is uncommon. What was more common was discussionsabout issues across the domains of governance transfer. / Forskningsfrågan var om det fanns skillnader i konflikt mellan föräldrar ochungdomar över domänerna i governance transfer i Kanada och Sverige.Deltagare var studenter i klasserna sju till nio, som var 13 till 16 år gamla.Resultat visade att mängden konflikt varierade över kulturer, över domäner,och mellan könen. Konflikt mellan förälder och ungdom är inte universell,utan istället beroende på kontext. De svenska ungdomarna rapporteradesignifikant fler diskussioner på konfliktnivå än de kanadensiskaungdomarna. Rörande samma fråga som de svenska ungdomarnarapporterade färre diskussioner med en konfliktlösning, vilket tyder på att haen konflikt gör det svårare att nå en konfliktlösning. Resultaten visar attkonflikt är ovanligt. Vad som är vanligare är diskussioner om frågor idomänerna av governance transfer.

The purpose of this degree project was to get increased knowledge about thedifficulties youth might face while disengaging from a criminal lifestyle, and thisfrom a professional perspective. To achieve this I interviewed four professionalsworking within the Social service and Prison and probation service. Whenanalysing the material the general theory of the process of “role-exit” (Ebaugh1988) was used, as well as the theory about criminality as lifestyle (Bergström2009) There are a number of both inner and outer factors seeming to createdifficulties to the process of “role-exit”. Insufficient social network and prosocialexperience as well as a number of specific thought patterns are some of those.Youth trying to disengage from a criminal lifestyle seem to go through a similarprocess as the general “role-exit”, the specific difficulties they face has partly todo with having to deal with a negative “Ex-role” while in contact with people andat the same time trying to create a new one.

Bakgrund: Omkring 900 barn och ungdomar insjuknar i typ 1-diabetes (T1D) varje år i Sverige, vilket gör den till en av landets vanligaste kroniska sjukdomar hos barn. Sjukdomen påverkar livet fysiskt och psykiskt och leder till allvarliga och potentiellt livshotande komplikationer om behandlingen inte sköts. Kunskap om sjukdomen är grunden för att behandlingen ska skötas optimalt, varför information och stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården är av stor betydelse. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med T1D. Metod: Litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa originalartiklar hämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har efter kvalitetsgranskning erhållit medelhög till högkvalitet. Resultatet har bearbetats och analyserat, därefter har huvudteman samt underteman identifierats. Resultat: Resultatet visade att barn och ungdomar med T1D upplevde många svårigheter. Sjukdomen innebar stora praktiska och psykosociala förändringar i vardagen och bidrog till flera negativa känslor samt oro gällande egenvård och komplikationer. Känslor av att vara annorlunda jämfört med jämnåriga var vanligt förekommande liksom känslor av ensamhet och utanförskap. Stödet från familj, vänner, skolpersonal samt hälso- och sjukvården var emellanåt bristfälligt men samtidigt viktigt och betydelsefullt och underlättade de negativa upplevelserna av att leva med T1D. Slutsats: Litteraturstudien visar på att barn och ungdomar med T1D möter svårigheter i vardagen och att sjukdomen påverkar livets fysiska som psykosociala aspekter. Sjukdomsförståelse och stöd från omgivningen har positiva effekter och underlättar livet förden drabbade. God kommunikation, ett personcentrerat förhållningssätt och gott bemötande från hälso- och sjukvården är andra faktorer som kan påverka sjukdomsupplevelsen positivt och bidra med de förutsättningar som krävs för att leva ett så gott liv som möjligt, trots sjukdom. / Background: About 900 children and adolescents are diagnosed with type 1 diabetes (T1D) every year in Sweden, which makes it one of the country's most common chronic diseases in children. The disease affects life physically and mentally and leads to severe and potentially life-threatening complications if left untreated. Knowledge of the disease is the key to successful treatment, which highlights the importance of information and support from a personal support system as well as the health care service. Aim: The aim of this literature review was to describe children and adolescents experiences of living with T1D. Method: A literature review based on 12 qualitative original articles retrieved from the databases PubMed and CINAHL. After quality analysis, the articles have been received medium to high quality. The results have been processed and analyzed, thereafter main themes and sub-themes were identified. Results: The results showed that children and adolescents with T1D experienced many difficulties. The disease involved major practical and psychosocial changes in everyday life and contributed to several negative emotions as well as concerns regarding self-care and complications. Feelings of being different from peers were common, as well as feelings of loneliness and exclusion. The support from family, friends, school staff and the health care service was sometimes deficient but at the same time important and significant and facilitated the negative experiences of living with T1D. Conclusion: This literature review shows that children and adolescents with T1D face difficulties in everyday life and that the disease affects the physical and psychosocial aspects of life. Understanding of the disease and support from the people in the child’s and adolescents surroundings has positive effects and makes life easier for the affected. Good communication, a person-centered approach and good treatment from the health care service are other factors that can positively affect the experience of T1D and contribute with the conditions required to live as good a life as possible, despite the disease.

Bakgrund: Alla barn har rätt till en god och jämlik sex-och samlevnadsundervisning. Dagens sex- och samlevnadsundervisning har som mål att stärka elevens självkänsla och främja god sexuell hälsa. Tidigare forskning har visat att det finns brister i undervisningen och likvärdighet. En god relation mellan vårdnadshavare och deras ungdomar minskar risken för sexuell ohälsa. I skolsköterskans profession ingår hälsofrämjande arbete och för att kunna erbjuda hälsofrämjande insatser är det av betydelse att skolsköterskan har förståelse för varje enskild elevs familjesituation. Syftet: Syftet med studien är att beskriva vårdnadshavares uppfattning om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan. Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med fenomenografisk analys. Datamaterialet bygger på tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare. Resultatet: Resultatet mynnar ut i fyra beskrivningskategorier. Dessa påvisar vårdnadshavares uppfattningar om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan med Delaktighet är värdefullt, Främjar kommunikation, Förberedelse inför vuxenlivet och Att prata om pornografi på internet. Konklusion: Denna studie bidrar med ökad förståelse och kunskap om vilken betydelse sex- och samlevnadsundervisning har för vårdnadshavare. Skolsköterskans kompetens behöver synliggöras för att ge vårdnadshavare stöd att kunna vägleda sina ungdomar till utveckling av god sexuell hälsa. / Background: All children are entitled to a good and equal sexual health education. The sexual health education provided for pupils within school, aims to enhance the pupil’s self-esteem and promote their good sexual health. Previous research has shown that there are deficiencies and inequality in today’s sexual health education. A good relationship between guardians and their youths reduces the risk of sexual illness. The school nurses´ profession include health promotion work and in order to offer health promoting services it is important that the school nurse has an understanding of each individual pupil’s family situation. Purpose: The purpose of the study is to examine guardians’ perceptions of the sexual health education their youths receive in school. Method: To answer the purpose of the study a qualitative method with phenomenographic analysis was chosen. Data were collected from ten semi-structured interviews with guardians. Result: The result culminates in four descriptive categories. These descriptive categories demonstrates the guardians’ perceptions of the sexual health education their youths receive in school with Participation is valuable, Promotes communication, Preparing for adulthood and Talking about pornography on the internet. Conclusion: This study gives an increased understanding and knowledge of the importance sexual health education has for guardians. The school nurse’s competence needs to become more visible in order to offer support to guardians so that they will be able to guide their youths in their development of good sexual health.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet och mental ohälsa ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Forskning visar att beteenden som barn har ofta fortsätter i vuxen ålder, och att fysisk aktivitet är positivt för både hälsan och studieresultat. Trots detta finns det nästan inga fysioterapeuter i den svenska skolan. Av denna anledning intervjuades de som arbetar i elevhälsoteamet.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de professioner som ingår i elevhälsoteam på kommunala grundskolor tänker kring behov av och möjligheter för att inkludera fysioterapeut i elevhälsoteamet. Metod: Kvalitativ design, gjord med intervjuer och analyserad med induktiv ansatts. Urvalet var åtta personer som representerade fyra av de professioner som arbetar inom elevhälsoteamet.   Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier utformades. Kategorierna var: Kunskap om fysioterapi, Elevhälsoteamets uppdrag, behov av kompetens och Styrande faktorer. Dessa kategorier talar om informanternas förkunskap om fysioterapeuter, vad elevhälsoteamet gör idag, vad de ser för kompetensbehov och vad som styr ifall fysioterapeuter skall komma in i skolan.   Slutsatser: Informanterna såg positivt på att ta in fysioterapeuter i skolan. Hinder identifierades i form av ekonomi och lagstadgad styrning. Det finns ett behov av att marknadsföra vad fysioterapeuter kan göra för skolan till de som tar beslut kring elevhälsoteamet. / Background: Physical inactivity and mental illness is growing among children and youths in Sweden. Research shows that the behaviours that children have often continue in adulthood, and that physical activity is good for both general health and academic results. Despite this, there are almost no physiotherapists in Swedish schools. Because of this those who work in the student health team were interviewed.   Aim: The aim of this study is to survey what professions that are included in the student health teams in municipality schools think about the need of and possibilities for physiotherapists to be included in the student health team.   Method: Qualitive design conducted with interviews and analysed with inductive approach. The included participants were eight persons who represented four of the professions that work within the student health team.   Result: Four categories and ten subcategories were formed. the categories were: knowledge of physical therapy, the student health teams mission, need for competence and controlling factors. These categories convey the informant’s knowledge about physiotherapists, what the student health team does today, their need for additional competence and what determines whether physiotherapists can work within schools.   Conclusion: The informants were positive towards possibly having physiotherapists in schools. Hurtles were identified as economic and law. There is a need for physiotherapists to market what they can contribute to the school to those in power over the student health team.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialarbetares erfarenheter av att samtala med ungdomar om pornografi och dess påverkan på sexualitet och relationer.Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes. En tematisk analys användes för att analysera materialet. Resultatet av studien visar att vuxna behöver finnas på ungdomars arenor för att kunna möta deras frågor. Internet bidrar till att pornografiskt material blir allt mer lättillgängligt för ungdomar, vilket socialarbetarna uttrycker en oro inför, eftersom man ser en risk att ungdomar påverkas negativt av pornografi. Sexuella handlingar som anses vara sexuellt våld av de vuxna beskrivs vara normalt i ungdomars sexuella relationer. / The aim of this study was to investigate social workers’ experiences of talking to adolescent’s about pornography and its impact on sexuality and relationships. The analysis emanated from a qualitative approach, where semi-structured interviews were used. A thematic analysis was used to analyse the data. The result of the study suggests that adults need to be in youth´s arena to be able to meet them in their questions. Social workers express a genuine concern about the easy access to pornographic content which the internet contributes to, because of the belief that the youths will be negatively affected by pornography. Sexual acts that are considered as sexual violence by adults are depicted as normal by youths in their sexual relationships.

Bakgrund:  Idag erbjuds idrottsutbildning på runt 200 skolor i Sverige för elever som vill kombinera sina gymnasiestudier med elitsatsning inom sin idrott. Aktuell forskning visar en hög prevalens av skador hos unga elitsatsande idrottare samt att skador är en av de vanligaste orsakerna till att unga slutar med sin idrott. Medicinskt stöd på idrottsgymnasium kan minska konsekvenserna av att vara skadad samt förebygga nya skador och det är därför motiverat att dessa skolor har tillgång till detta. Syftet med denna studie var att undersöka tillgång till medicinskt stöd vid riksidrottsgymnasium (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) i Sverige.  Metod Studien genomfördes med en tvärsnittsdesign och omfattade RIG och NIU i Sverige. Data samlades in genom rektor eller annan ansvarig som besvarade en webbaserad enkät på uppdrag av skolan. Totalt bjöds 180 skolor in att delta i studien varav 86 besvarade enkäten och inkluderades i studien. Datainsamling pågick under perioden 211122–220204. Statistisk analys gjordes med Fisher exact test och Chi-square test för att jämföra tillgång till medicinskt stöd på RIG och NIU. P-värde ≤ 0,05 valdes som statistiskt signifikant. Resultat Av de 86 skolor som svarade på enkäten hade 73% tillgång till medicinskt stöd och 52% hade tillgång till fysioterapeut.  Det förelåg ingen skillnad gällande medicinskt stöd mellan de som endast erbjuder RIG och endast NIU (p=0,554). Det fanns 35 olika idrotter på de skolor som deltog i studien. Följande professioner fanns representerade på skolorna: fysioterapeut, sjuksköterska, läkare, psykolog, kurator och dietist.  Konklusion Denna studie visar att majoriteten (71%) av skolorna som erbjuder idrottsutbildning i Sverige tillgång till medicinskt stöd men endast hälften (52%) hade tillgång till fysioterapeut. Det behövs mer samlad information om vilka skolor som erbjuder idrottsutbildning samt fler studier för att utvärdera vilken betydelse medicinskt stöd har för elevernas hälsa och risken för skador. / Background There are 200 schools in Sweden for students who wants to combine their high school studies with elite sports. Today many are specializing in competitive sports at young age and current research shows a high injury prevalence in young elite athletes. Injuries is one of the main reasons many quit their sport at a young age. Medical support can reduce the consequences of an injury and prevent new injuries. Thus, medical team in sports high school programs could be strongly recommended. The aim of this study was to investigate access to a medical team at national sports high school (RIG) and nationally approved sport educations (NIU) in Sweden,    Method The study was a cross-sectional study and included RIG and NIU in Sweden. Data was collected by a web-designed survey. A total of 180 schools were invited, 86 responded to the survey and were included in the study. Data was collected from December 2021 to February 2022. Statistical analysis was done with Fisher exact test and Chi square test to compare access to medical support at RIG and NIU. P-value ≤ 0,05 was selected as statistically significant.  Result A total of 86 schools replied to the survey, 73% of these stated that they had access to medical support and 52% had access to a physiotherapist. There was no disparity between RIG and NIU regarding medical support (P= 0,554).  There were 35 different sports at the schools and the following professions were represented: physiotherapist, nurse, doctor, psychologist, curator, and dietician.  Conclusion  Based on this study most (71%) sports high schools in Sweden seem to have access to medical support but only 52% had access to a physiotherapist. More information is needed regarding which schools offer a sports education and there need to be more studies to evaluate the importance of medical support for students’ health and the risk of injury.