Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det? Följande examensarbete har undersökt om en erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben. För att besvara ovanstående fråga har en enkätundersökning genomförts på olika datastudenter som studerar vid Högskolan i Skövde. Slutsatserna från enkätundersökningen var att studenterna tänker ofta på om information från webben är trovärdig. De utför även stundtals någon form av källkritisk granskning på informationen. Dock ansåg många att de hade bristande kunskaper att utvärdera trovärdigheten hos informationen från webben.

Syftet med rapporten är att, på uppdragsgivare BRP systemsönskan, utvärdera en del av ett bokningssystem och ge förslag pådesignförbättringar. Utvärderingen gjordes i form av användbarhetstest och begränsades till att undersökaanvändares tillfredställelse och prestation. Inom ramen för utvärderingen harändamålsenlighet, en aspekt av användbarhet, undersökts med avseende på mätning av ändamålsenlighet,brister i mätning av ändamålsenlighet samt hantering av dessa brister. Vidarehar ett nytt sätt att mäta föreslagits och använts i den utvärdering somgenomförts. Resultat visar att användares mål och behov lätt frånses i mätningav ändamålsenlighet men kan fångas upp genom att intervjua användare för attidentifiera dessa. Hos användare av systemet upptäcktes behov och mål som inte uppfylls av bokningssystemet och detta kan innebära att måttet har betydelse för användbarhetstestning. Resultat från användbarhetstestbeskriver deltagares subjektiva upplevelse av interaktion med bokningssystemetsom enkelt att använda. Trots detta upplevde deltagare förvirring kring menyval, svårigheter med att fåen översikt samt en avsaknad av information.

Syftet med detta examensarbete är att ta fram en prototyp för en IT-baserad mobilapplikation för reseledare på resebolaget Rollin’Snow AB. Prototypen har tagits fram med hjälp av en användarstudie som följts upp med en utvärdering. En användarstudie görs för att systemet ska vara användarvänligt för användaren så att denne kan på ett effektivt och tillfredställande sätt utföra specifika uppgifter. Vår användarstudie bestod av intervjuer med reseledare från Rollin’Snow. Vi genomförde även en PACT-analys där vi gick behandlade de fyra elementen: människa, aktivitet, sammanhang och teknik. Sedan gick vi genom 12 designprinciper som ofta används vid framtagande av interaktiva system. Slutligen tittade vi på vilken plattform som passar sig bäst för vårt system. Efter användarstudien togs en första prototyp fram som sedan utvärderades med heuristisk utvärdering där flertalet fel hittades och åtgärdades till den andra prototypen. Denne utvärderades av fem reseledare från Rollin’Snow med ”tänk högt”-metoden och deras åsikter och problem som framkom bidrog till den slutgiltiga prototypen. Vårt resultat visade att en väl genomförd användarstudie bidrar till att ISO-normen för användbarhet kan uppnås. Vi kom även fram till att genom att kombinera olika sorters utvärderingsmetoder kunde vi finna olika typer av fel i prototypen. Dock tyckte vi inte alltid att teorin stämde bland annat visade det sig bättre att göra användartester direkt på datorn jämfört med att ha papperslappar så som teorin rekommenderar.

Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas. Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val av metod vid utvärderingar. Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter. Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet

När organisationer inför ett nytt affärssystem i verksamheten behöver organisationerna kunna bedöma effekterna av införandet. Effekterna kan bedömas genom att utvärdera de mål som definierats inför projektet. Det finns utmaningar gällande arbetet med att utvärdera målsättningar med ett affärssystemsinförande. Organisationer misslyckas med att realisera definierade mål med projektet och processen att utvärdera målsättningarna ses som komplex. En litteraturstudie har genomförts för att beskriva organisationers arbete med att definiera och utvärdera mål med ett affärssystemsinförande. Empiriskt underlag har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie för att få kunskap och bidra till förståelse för hur organisationer i praktiken arbetar med utvärdering av målsättningar efter systeminförandet. Studien syftar till att bidra med kunskap och skapa ökad förståelse för hur organisationer faktiskt arbetar med att definiera mål vid införanden av affärssystemoch hur organisationer utvärderar målen. Studiens resultat visar att organisationer inte arbetar med att definiera mål och utvärdering av målen enligt litteraturens metoder och tillvägagångssätt. Därmed presenteras organisationers alternativaarbetssätt för att bedöma ett affärssystemsinförande.

Recommender system blir allt vanligare och att kombinera recommender system med användningen av design patterns kan vara ett steg i rätt riktning för att komma närmre tekniker och program som skulle kunna öka kvaliteten hos programvaran i programvaruutveckling genom att öka utbyggbarheten och underhållbarheten hos programvaran. Syftet med arbetet i den här rapporten är att utvärdera ett design pattern recommender program. Programmet kommer att utvärderas med hjälp av intervjuer av utvecklare och fallstudier hos tre företag. Frågorna i intervjun kommer att bygga på kriterier som används för utvärdering av CASE verktyg.

Mobila lösningar blir allt vanligare och appar kan utvecklas för att hjälpa mobilanvändare med det mesta. Att utveckla appar är populärt och kan göras i en mängd olika språk och utvecklingsmiljöer, och projektet har haft som mål att både utveckla en användbar app och utvärdera en sådan utvecklingsmiljö. PaddelAppen som utvecklats i projektet fyller ett tomrum genom att vara en resurs för paddelintresserade. Samtidigt har utvecklingsarbetet resulterat i en utvärdering av utveck-lingsmiljön Xamarin, som använts tillsammans med Visual Studio för att plattformsobe-roende utveckla appen för både Android och Windows Phone.

Inledning Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med dokumentation, utvärdering och uppföljning av utomhuspedagogik. Den handlar även om hur utomhuspedagogiska aktiviteter kan kopplas samman med teori och praktik i förskolans verksamhet. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av arbetet med utomhuspedagogik i förskoleverksamheten. Metod I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades sju respondenter varav en av dessa var en pilotintervju. Resultat Studien visar olika arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att inkludera dokumentation, utvärdering och uppföljning i utomhuspedagogiska aktiviteter. Det framkom även olika förhållningssätt som förskollärarna har i utomhuspedagogiken där de kan vara medsökande och tillföra egna kunskaper i aktiviteter som kan utveckla barnen. Planering och utvärdering av utomhusverksamheten utgör enligt förskollärarna en grund för att utvärdera barns inflytande genom att se vart barnen befinner sig och gå vidare därifrån. Planeringen är även en viktig del i att se hur verksamheten har formats efter målen och för att utvärdera vilken riktning utomhusverksamheten har tagit. Det kollegiala samtalet framträder som en möjlighet till att utbyta erfarenheter mellan varandra och därigenom skapa lärande för förskollärarna. Lotusdiagram lyfts som ett verktyg vilket kan skapa möjlighet till utvärdering genom att förskollärarna med stöd av den kan synliggöra vilka mål som inkluderats tillsammans med barnen och i utomhusverksamheten. Uppföljning med diagrammet kan göras efter en viss tid då förskollärarna ser hur arbetet med något har varit och hur detta sedan kan utvecklas.

In recent years the knowledge and the practices in the field of evaluation have been accumulated and different evaluation models are being discussed in the literature. There are a variety of evaluation models which describe how to conduct a particular type of evaluation. As a human service organization, psychiatry has a particular organizational structure. Seeking to enhance understanding of evaluation models in psychiatry is a need to be covered. To understand the evaluation activity in psychiatry and to question a suitable evaluation model are the aims of this study. The method of this study is a theoretical analysis. By probing into analysing of some examples of evaluation in Swedish psychiatry, a number of core criteria are highlighted. As the results, it comes up that the evaluation activity in psychiatry seems to be “top-down” which is informative and traditional way. Despite evaluation tradition had been highly recognised in psychiatry, the evaluation model is still a question in the field. Based on implications, it emerges three variables in the context of evaluation in psychiatry; facts, values and participation of different actors. By containing these three variables in its context, stakeholder evaluation model seem to be suitable model in psychiatry. This article enables a theoretical ground for the appearance of evaluation in psychiatry and gives implications in regard to stakeholder model as an appropriate evaluation model in psychiatry for future studies.

Att arbeta med ständiga förbättringar (SF) är en del av många tillverkande företags ledningssystem, men tyvärr är det inte ovanligt att företagen upplever ett gap mellan önskade resultat och det som faktiskt sker. Om anledningarna till detta gap kunde synliggöras skulle insatserna för att vidareutveckla förbättringsarbetet bli lättare att rikta. Att med jämna mellanrum utvärdera arbetet med SF skulle vara ett sätt att synliggöra anledningarna. Trots det så görs det inte i tillräcklig utsträckning och mer forskning om hur ett effektivt mätsystem för SF skulle kunna utformas och implementeras behövs. Vid Centrum för forskning inom innovationsstyrning på universitetet i Brighton har en modell för utvärdering av mognadsgrad gällande arbete med SF tagits fram. Modellens tillhörande självutvärderingsverktyg handlar om att mäta förmågor kopplade till olika nivåer av kulturell mognadsgrad i arbetet med SF. Flera studier visar att verktyget har tillämpats på företagsnivå, men ingen där det tillämpats i produktionen på operatörsnivå. Att utvärdera mognadsgraden gällande SF på operatörsnivå skulle med stor sannolikhet vara värdeskapande för företaget och ge signaler, både på styrkor och svagheter, men också på hot och möjligheter gällande förbättringsarbetet. Syftet med denna studie är att på operatörsnivå inom tillverkande företag empiriskt testa, och vid behov anpassa, ett till mognadsmodellen för SF kopplat självutvärderingsverktyg. Utvärderingen genomfördes på ett högpresterande tillverkande företag som är världsledande inom sitt produktsegment. Självutvärderingsverktyget översattes från engelska till svenska och anpassades efter målgruppen, varefter 80 respondenter, från två avdelningar med helt skilda produktionsmetoder och arbetssätt, fick svara. Resultatet visar en mognadsgrad liknande den som andra högpresterande företag fått vid utvärdering på företagsnivå, trots att fokusområdet varit annorlunda, samt att anpassningen av verktyget i denna studie sänkt mognadsgraden. Vidare bör resultatet vara värdefullt för det företag där utvärderingen utförts, även om vissa frågor i utvärderingen visade sig vara osäkra. Avvikande resultat mellan avdelningarna identifierades och bevisades genom signifikanstest och förklarades genom intervjuer på fallstudieföretaget. Slutsatsen är att modellens självutvärderingsverktyg kan vara användbar för företag som vill mäta mjuka värden kopplade till en kultur gällande SF. Vidare fyller den ett gap gällande mätsystem för arbete med SF på operatörsnivå. Gällande anpassning av verktyget kan det vara lämpligt att se över utformningen av påståendena då dessa bör vara relevanta för den aktuella målgruppen.