På uppdrag av FöräldraCentrum har vi under våren 2008 gjort en måluppfyllelse utvärdering med ett brukarperspektiv på deras verksamhet. FöräldraCentrums verksamhet bygger på att ge föräldrar riktat stöd i sitt föräldraskap. Syftet med att utföra utvärderingen var att ta reda på om FöräldraCentrums behandling har gett effekt utifrån klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stämmer överens med verksamhetens mål och affärsidé. Resultaten från behandlingen samt om resultaten kvarstår har vi erhållit genom att skicka ut enkäter till ett urval av FöräldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet på en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som även för de allra flesta kvarstår idag. Utvärderingen visar att FöräldraCentrum uppfyller mål och affärsidé.

Denna studie är en kombinerad uppsats och utvärdering. Med utgångspunkt isocionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling i Malmö syftar dennautvärdering ta reda på vad de utexaminerade studenterna arbetar med.Utvärderingen tar stöd i grundläggande utvärderingsteori, bland annat ettvedertaget punktprogram för utvärdering. En annan teoretisk utgångspunkt är Newpublic management som samhällsfenomen och teoretisk idéströmmning.Utvärderingen utförs genom en enkätundersökning bland de studenter som harstuderat på socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling.Utvärderingen visar att en stor del arbetar med verksamhetsutveckling, somchefer, ledare eller någon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetarmed klientnära socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrkensom kan relateras till verksamhetsutveckling. Teoretiskt skulle resultatet kunnakopplas till en idé om ett samhälle under utveckling där nya yrken snabbt tar formoch gamla transformeras. Specialiseringen av socionomutbildningar har varit entrend som nu håller på att avvecklas. Studien avslutar med en diskussion kringbehovet av specialkompetens inom socionomernas yrkesområden.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap om hur bildlärare på högstadiet och gymnasiet arbetar med bildanalys, vilken betydelse bildlärare tillmäter bildanalysen, samt hur eller om de viktar bildämnets teoretiska och praktiska delar i bedömningen. Sex bildlärare har intervjuats i kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp olika aspekter kring bildanalys, t.ex. formativa och summativa aspekter, men också eventuella motsägelser. Resultatet av intervjuerna visar att det varierar hur mycket bildanalys de sex lärarna har i sin undervisning, samt att vissa av lärarna anser att praktiska skapandet är viktigare, både i undervisning och för bedömning, oavsett hur mycket bildanalys man bör undervisa i sett till styrdokumenten, samt att bildanalysen inte alltid är integrerad med det praktiska skapandet.

Då betong gjuts startar en serie av reaktioner mellan cementet och vattnet i betongen. Via dessa reaktioner hårdnar betongen och dess hållfasthet ökar. En produkt av reaktionerna är värme som avges inom konstruktionen. På så vis expanderar betongen samtidigt som hållfastheten ökar. Då betongen avsvalnar kontraherar den, samtidigt hålls konstruktionen fast av omkringliggande konstruktioner som kan vara en platta som aktuell konstruktion gjuts på. Detta mothåll kallas tvång som i sin tur skapar spänningar i det motgjutna elementet till följd av de mothållna rörelserna. Om dessa spänningar överskrider den aktuella draghållfastheten spricker betongen. De sprickor som uppstår till följd av spänningarna försämrar konstruktionens täthet, vilket kan leda till skador och förminskad livslängd och bärförmåga. För att minska risken för dessa sprickor införde Vägverket krav i BRO 94 som reglerade maximala spänningsnivåer till följd av spricksäkerhetsfaktorer och tre metoder att begränsa dessa sprickor. Detta är vad som kallas den svenska sprickmodellen. Det huvudsakliga syftet med arbetet har varit att utvärdera den svenska sprickmodellen, sett främst för metod 3, för vilken datorberäkningar ska genomföras för bedömning av spänningsnivå alternativt töjningsnivå. Som underlag för arbetet har 3 konstruktioner använts. Den nybyggda järnvägstunneln genom Gamla Uppsala, samt två äldre broar/tunnlar i Ulriksdal och Antuna. De gjutförhållanden som rådde och sprickbegränsande åtgärder som användes återskapades i programvaran ConTeSt Pro. Det är en mjukvara som utvecklats speciellt för denna typ av temperatur- och spänningsberäkningar för ung betong. Genom tillhandahållna temperaturmätningar och anteckningar från arbetsplatser har de verkliga förhållandena återskapats för att kunna beräkna rättvisa spänningsnivåer. Under den 2-4 november 2016 genomfördes fältarbete i Stockholm och Uppsala. Målet var att få större förståelse för projektet, men främst att kartera tunneln i Gamla Uppsala efter sprickor. Detta krävdes för att kunna jämföra de töjningskvoter som erhölls från beräkningarna med den verkliga uppsprickningen i konstruktionerna. En stor del av arbetet var att beräkna töjningskvoterna i ConTeSt. Orsaken till detta var att beräkningen simulerade ett tidsspann som vanligen uppgick till två månader. I och med detta förändrades yttre faktorer som lufttemperatur mycket i modellen, vilket tog lång tid att återskapa. Då alla 19 konstruktioner som beräknats var klara sammanställdes de beräknade töjningskvoterna och jämfördes med de karterade sprickorna samt kraven på spricksäkerhetsfaktorn från den svenska sprickmodellen. När resultaten analyserats tydde mycket på att spricksäkerhetsfaktorn var för låg för en av de studerade exponeringsklasserna. Detta beror troligtvis på att toleransen för ändringar i väderlek och fel vid gjutning är för snäv, vilket kan resultera i uppsprickning. Slutligen föreslås en ökning av säkerhetsfaktorn, så att den svenska sprickmodellen motverkar sprickor i ung betong på ett mer effektivt sett.

Valkompetens definieras utifrån individens förmåga att fatta beslut i relation till valmöjligheter och självkännedom, men forskning visar att definitionen inte är samstämmig. Valkompetens som arbetsform bortprioriteras till förmån för andra skolämnen och utvärderingar i relation till utveckling av elevers valkompetens genomförs inte i tillräckligt hög grad. Med utgångspunkt i ovanstående ämnar denna studie undersöka hur studie- och yrkesvägledare definierar valkompetens, arbetar med att utveckla elevers valkompetens och hur arbetet utvärderas. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Hur definierar studie- och yrkesvägledare på högstadienivå begreppet valkompetens? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på högstadienivå med att utveckla elevers valkompetens? Hur beskriver studie- och yrkesvägledare att elevers utveckling av valkompetens utvärderas? En kvalitativ ansats har använts i studien varav sex intervjuer har genomförts med utbildade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på högstadienivå. Empirin analyseras utifrån följande centrala begrepp och teorier: individuell vägledning, generell vägledning, formativ utvärdering, DOTS, The Careership Theory och STF-skolmodellen. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarnas definition av begreppet valkompetens anses innefatta exempelvis: självkännedom, målsättning, medvetna beslut och yrkesmöjligheter. Resultatet visar på vikten av samverkan mellan professioner i skolan samt att arbetet bör vara processinriktat. Det framkommer att studie- och yrkesvägledare arbetar på flera sätt med valkompetens, exempelvis genom gruppvägledning och lektioner om arbetslivet. Slutligen visar resultatet att utvärderingar delvis genomförs, men att tidsbrist och en bristande samverkan bidrar till att utvärderingsarbetet i många fall uteblir.

In this study we conducted a heuristic evaluation on a user interface. It was conducted in accordance to Nielsen’s theory of heuristics. The user interface that we evaluated is that of the Swedish national library database LIBRIS. The purpose of this study was to create a knowledge base for the development of LIBRIS’s user interface. The study was conducted by using three of Nielsen’s ten usability heuristics. Visibility of system status, Match between system and the real world and Aesthetic and minimalist design. The evaluation was done by three evaluators that conducted it independently and separately from each other. All of them had prior knowledge or experience in the field of human-computer interaction. This study shows that most of the usability problems was found under the criteria Aesthetic and minimalist design. The problems found under this heuristic was also the most severe. In total 37 usability problems were found.

I ett samhället byggt på teknologi och på premisserna att nästan allt går att göra på internet, är det lätt att glömma att inte alla kan använda digitala tjänster på samma villkor. Det pratas mycket om digital delaktighet, men trots det finns det stora brister hos många webbplatser idag vilket gör att de inte är helt tillgängliga för alla människor. För personer med synnedsättningar är det av yttersta vikt att webbplatser är utvecklade på ett sätt som gör det möjligt att använda digitala hjälpmedel så som skärmläsare, utan hinder. För att en webbplats ska anses vara tillgänglig måste alla delar vara designade på ett sätt som gör att de går att uppfatta av alla personer med låg synförmåga. Detta inkluderar att ha höga kontrastförhållanden, att syntolka videor, alternativet att förstora text, etc. Bibliotekstjänster är bara en av alla de tjänster som i stor utsträckning finns tillgängliga online, däribland universitetsbibliotek. Detta gör det möjligt för studenter och forskare att ha tillgång till kataloger och annan information direkt på bibliotekens webbplatser, vilket – om det är tillgängligt – gynnar deras utbildningar och karriärer. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tillgängliga svenska högskole- och universitetsbiblioteks webbplatser är för personer med synnedsättningar. Genom att använda ett online-verktyg särskilt framtaget för att utvärdera tillgängligheten på webbplatser, samt genom att manuellt granska delar av webbplatserna, utvärderades trettio webbplatser. Resultatet visar att webbplatserna inte är helt kompatibla med digitala hjälpmedel, främst skärmläsare. Studien visar även att videor inte alltid är syntolkade i den utsträckning som krävs för att de ska kunna anses vara fullt tillgängliga. Vidare bekräftar resultatet av studien tidigare forskning inom området, som fastställer att många biblioteks webbplatser inte är helt tillgängliga. / In a society largely built on technology and the premise that almost everything can be done on the internet, it is easy to forget that not everyone can use digital services on equal terms. There is a lot of talk about digital participation, however, a large majority of websites are lacking in that area and are not fully accessible to all people. For visually impaired people it is of great importance that websites are developed in a manner that allows for assistive technology such as screen readers to be used seamlessly and without obstacles. For a website to be accessible, all parts need to be designed in a way that makes them perceptible to anyone with low vision, including high contrast ratios, audio-interpreted videos and the option to enlarge the size of any text presented on the site. Library services are but one of many that are now available online, including university libraries. This enables students and researchers to have full access to catalogues and other information directly from the libraries’ websites, which – if accessible – greatly facilitates their education or research career. The purpose of this paper is to find out how accessible Swedish university libraries’ websites are to visually impaired people. By using an online evaluation tool, and by manually checking parts of the websites, we conducted an evaluation of thirty websites. Our results show that the websites are not fully compatible with assistive technology, mainly screen readers. Our study also shows that videos are not audio-interpreted, at least not to the extent that would be needed for them to be considered fully accessible. The results of our study further validates earlier research that has been done on the subject, that determine that a lot of library websites are not completely accessible, meaning that there is much work to be done before these websites can be considered accessible to all.

Syfte: Studiens främsta syfte har varit att med hjälp av journalgranskning vid Odontologiska fakulteten utvärdera vilka patienter som söker till jouren och om journalinnehållet uppfyller kraven som ställs från Socialstyrelsen. Undersöka om patienterna återkommer för samma besvär efter jourbesöket och om det finns en skillnad på journalinnehållens kvalitet mellan tandläkarstudenter och KUT-tandläkare (Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES och Schweiz). Material och metod: Utvärderingen gjordes genom en retrospektiv studie där 200 patientjournaler granskades. Vid granskningen följdes ett protokoll där alla variabler och parametrar registrerades. Variabler, som studerades, var ålder, ny patient/intern pågående patient/intern icke pågående patient, journalinnehåll, allmän- och lokal anamnes, diagnos, återbesök och vem som behandlade patienten. Resultat: Den dominerande orsaken (45%) till patienternas jourbesök var smärta. De tre vanligaste diagnoserna som man ställde var apikal parodontit 16%, pulpit 16% samt frakturerad fyllning 10%. Journalgranskningen visade att 42% av journalerna var bristfälliga. Vid sambandsanalys visade det sig att samtliga KUT- tandläkarnas journaler hade med alla variabler som studerades. Slutsats: Det erhållna resultatet visar att en femtedel av de som kom till jouren var helt nya patienter. Brister, som upptäcktes, var hur patientjournaler dokumenterades. Granskningen visade att nästan hälften av journalerna var bristfälliga och saknade någon eller några av variablerna som studerades. Att kunna skriva journal korrekt är en del av tandläkaryrket och är en sorts kvalitetssäkring. Därför kan förhoppningsvis denna studie leda till att ytterligare studier görs inom detta område för att belysa brister som påträffas inom vården samt åtgärda dessa och systematiskt arbeta för att förbättra kvaliteten. / Purpose: The main aim of the study was to evaluate which patients visit the emergency department at the Faculty of Odontology, if the requirements from Socialstyrelsen for students writing medical records are met. Evaluate if patients revisit for the same cause and if there is a difference between dental students and KUT-dentists (Complementary Programme for dentist with a dental degree from outside the EU/EES and Switzerland) regarding documentation of medical records. Material and method: The evaluation was performed through a retrospective study in which 200 medical records were reviewed. The audit followed a protocol in which all variables and parameters were registered. Variables studied were age, new patient/internal ongoing patient/internal non ongoing patient, medical record structure, general and local history, diagnosis, return visits and who treated the patient Result: The predominantly cause of patients on-call visits was pain (45%). The three most common diagnoses were apical periodontitis (16%), pulpitis (16%) and fractured filling (10%). The medical record analysis showed that (42%) of the records were deficient. In connection analysis, it was found that all KUT-dentists did not have written any defective records. Conclusion: The results obtained showed that one fifth of those who came to the emergency department were new patients. Deficiencies that were discovered were how medical records were documented. The audit showed that almost half of the records were lacking one or all of the variables studied. To correctly write a medical record is part of the dental profession and is a quality assurance. Hopefully this study will lead to further studies being done in this area to highlight shortcomings in health care and to address these to improve quality. The results obtained show that one fifth of those who came to the clinic were completely new patients

Microsoft har utvecklat ett verktyg för informationsdelning och samarbete, detta mjukvarupaket är känt under namnet SharePoint teknologin. Vi har i detta examensarbete extraherat delarna av SharePoint teknologin. Vi fann, att paketet innefattar två huvudsakliga mjukvaruapplikationer som namnges SharePoint Services och SharePoint Portal Server 2003; vidare fann vi att SharePoint Service kan användas på egen hand, och att SharePoint Portal Server 2003 bara är en extension. I vår uppsats undersökte vi miljön som krävs för att åstadkomma en framgångsrik installation. Vi beskriver de olika systemarkitekturerna som paketet kan arbeta på och vilka andra mjukvaror som är nödvändiga för att använda SharePoint teknologin fullt ut. Vi blev inte överraskade att teknologin är baserad på en samexistens med andra Microsoft produkter, främst på Windows Server 2003 och Office 2003. Produkter från andra mjukvaruutvecklare kan bli integrerade, men grunden av teknologin baseras på Microsoft produkter. För att sätta SharePoint teknologin på prov gjorde vi en installation som innefattade en stand alone server med Windows Server 2003, SQL 2000 och Office 2003. Vi har gjort en dokumentsammanställning av installationen som innefattar detaljerad beskrivning av installationsprocedur- och konfigurations-möjligheter. Efter installationen av SharePoint Service undersökte vi funktionerna och användbarheten av SharePoint Services, genom att testa dess små interna mjukvaru-enheter kallade WebParts; alla dessa små enheter fungerar som delar, där var och en är avsedd att utföra en bestämd funktion. SharePoint använder WebParts som byggstenar vilka tillåter användaren att lätt definiera ett system, som han/hon behöver. Nästa steg var att installera SharePoint Portal Server 2003 och undersöka vilka extra finesser som tillkommer i extensionen. Vi fann att SharePoint Portal Server 2003 har exakt samma möjligheter som SharePoint Services, men är utökad med användbara finesser såsom personliga webbsidor, Target Audience och integration med andra företags mjukvara. Om man gör en extrem förenkling kan man säga att SharePoint Services, är mer avsett för småföretag och organisationer, som inte behöver samarbeta med externa källor och har alla sina resurser inom husets egna gränser. SharePoint Portal Server är inriktat på företag som har behov av samarbete inom organisationen, varhelst man befinner sig i världen. Vår uppsats involverar dock inte ett praktiskt test av huruvida SharePoint möter dessa frågeställningar. Denna uppsats gjordes med praktiska tester av WebParten och av systemen installerade på vår dator; för enkelhets skull gör vi teoretiska antaganden som baseras på det praktiska testet som gjorts för WebParten. Före sammanfattningen av våra slutsatser framlägger vi en formell Microsoft vy av SharePoint teknologin, denna används som en modell för våra tester, målet var att jämföra Microsofts vy med vårt test. Vi fann att Microsoft gjorde ett bra jobb, alla finesser som nämnts i den formella vyn är uppfyllda, men utifrån våra tester drar vi slutsatsen att detta inte är så enkelt gjort som man kan uppfatta av Microsofts skildring. / Microsoft has developed a tool for information sharing and collaboration, this software suit is known under the name SharePoint Technology. In this bachelor assignment we have extracted the parts of SharePoint Technology. We found that the suit consists of two main software applications named SharePoint Services and SharePoint Portal Server 2003, further we found that SharePoint Services can be used on its own and that SharePoint Portal Server 2003 application is only an extension. In our thesis we investigate the environment that is required to make a successful installation. We describe the different system architecture that the suit can work on and what other software is necessary to make full use of SharePoint Technology. We were not surprised that the technology is based on coexistence withother Microsoft products, mainly on Windows Server 2003 and Office 2003. Products from other software developers can be integrated but the foundation of the technology relies on Microsoft’s products. To put SharePoint Technology to the test we made an installation consisting of a stand alone server with Windows Server 2003, SQL 2000 and Office 2003. We have made a complete documentation of the installation, consisting of detailed description of installation procedure and configuration choices. After installing SharePoint Services we investigated the functions and usefulness of the SharePoint Services by testing its internal small software units called WebParts, all those small units serve as parts that are dedicated to perform a certain function. SharePoint uses WebParts as bricks that allow the user to easily define a system that he requires. Next step was to install SharePoint Portal Server 2003 and investigate what additional features come with the extension. We found that SharePoint Server 2003 has exactly the same possibilities as SharePoint Services but adds very useful features like personal webpages, target audiences and integration with other enterprise business’ software, if taken to extreme simplicity one can say that SharePoint Services is meant for smaller companies and organizations that don’t need to cooperate with external sources and have all its resources within the limits of their own house. SharePoint Portal Server is intended for companies that have the need of collaboration within organizations that are located anywhere in the world. Our thesis does not involve a practical test of whether SharePoint meets those issues. The thesis deals with practical tests of the WebParts and of the system installed on our computer, we simply make theoretical assumptions based on the practical test made to the WebParts. Before the summary of our conclusions we present a formal Microsoft view of the SharePoint Technology, this is used as a model for our testing, the goal was to compare the Microsoft view with our test. We found that Microsoft made a good job, all of the features mentioned in the formal view are covered but from our point of view it is not done as easy as one can assume.

Karlstad är en växande stad där befolkningen ökar varje år på grund av en högre inflyttningjämfört med utflyttning. De människor som flyttar till Karlstad behöver någonstans att bo. Ett tillvägagångssätt för att hitta boende i Karlstad är att söka bostad genom Karlstad Bostad AB(KBAB) som är ett kommunalt bolag som hyr ut bostäder till invånare i Karlstads kommun. Detta kandidatarbete är en användbarhetsstudie som syftar till att undersöka vilka användbarhetsproblem som finns i sökprocessen för bostäder på KBABs webbsida.Kandidatarbetet undersöker även vilka åtgärder som kan vidtas för att göra sökprocessen mer användbar. För insamling av data användes flera kvalitativa metoder. De metoder som användes var användartester, observationer, think-aloud-teknik och intervjuer. Totalt deltog tiotestdeltagare. Fem av dessa deltagare användes för att identifiera vilka användbarhetsproblem som fanns i webbtjänsten. Baserat på det resultatet skapades en prototyp med implementerade förbättringsförslag avsedda att öka användbarheten för sökprocessen. Prototype nutvärderades sedan med samma metoder och fem nya testdeltagare för att undersöka om de framställda förändringsförslagen ledde till en mer användbar bostadssökning. Resultaten visade att det finns åtta användbarhetsproblem i sökprocessen för KBABsbostadskö. Problemen inkluderar bland annat att sorteringsfunktionen och funktionen somvänder på listan av bostäder som visas är otydliga och svåra att förstå innan de har använts. Det är också otydligt att alla bostäder nära Karlstads universitet måste sökas fram med olika tillvägagångssätt. Dessutom är det utmanande att upptäcka alla tillgängliga funktioner som bostadskön innehåller, vilket leder till att de inte används trots att de efterfrågades. Åtgärder som kan vidtas för att uppnå en mer användarvänlig bostadssökning inkluderar omformulering av sorteringsalternativen och ändring av utseendet på funktionen som vänderpå listan med sorterade bostäder. Bostäder nära Karlstads universitet bör även inkluderas i fler filtreringsalternativ än vad som görs nu. En annan åtgärd är att tydliggöra funktionerna för bostadskön och ge dem ett utseende som visar vad de är till för samt upptäcks avbostadsköns användare.