SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i Växjö upp en studentledd hälsomottagning som fungerar som en utvecklande lärmiljö. På Hälsomottagningen i Växjö handleds studenterna av lärare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hälsofrämjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst är välkommen att besöka Hälsomottagningen. Studenterna ges även möjlighet till att använda den vårdvetenskapliga teorin i närvaro av lärarledd handledning i vårdvetenskap. Syfte: Att utvärdera besöken på en studentledd hälsomottagning.   Metod: Studien baserades på enkäter och är genomförd utifrån en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder. Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Tillgänglighet, kvalitet, innehåll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna är positivt inställda till Hälsomottagningen, specifikt bra var vårdmiljön och bemötandet från studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Hälsomottagningen i Växjö. Slutsats: Majoriteten av besökarna på Hälsomottagningen är överlag nöjda med vårdmiljön, bemötandet från studenterna och Hälsomottagningens tillgänglighet. Hela 92,5 % uppger att de gärna besöker Hälsomottagningen igen, troligtvis finns det ett samband mellan detta och förnöjsamheten med vårdmiljön och bemötandet.

Uppsatsen syftar till att utvärdera effekten av Förberedande och orienterande utbildning, vilket är en insats som ges till arbetssökande för att gynna framtida aktivitet inom arbetskraften. Insatsen är en av Arbetsförmedlingens största, och bedöms öka ytterligare framöver. En kombination av coarsened exact matchning samt propensity score matchning används för att försöka fastställa kausala effekter på individnivå med mikrodata från Arbetsförmedlingen och SCB. Deltagare som skrevs in hos Arbetsförmedlingen 2008 studeras och utfallen som tillämpas är inkomster och socialbidragstagande, vilka mäts 2010, 2011, 2012 respektive 2013. Resultaten visar att deltagare i insatsen generellt har sämre arbetsmarknadsutfall än jämförelsegruppen som består av öppet arbetslösa. Känslighetsanalysen visar att det kan finnas vissa problem med selektion, men dessa bedöms inte omkullkasta resultaten. Vidare fastställs att de skattade effekterna avtar med uppföljningstiden, vilket tyder på att det kan finnas inlåsningseffekter. En annan förklaring till att negativa effekter av deltagande kan uppstå är enligt den nationalekonomiska litteraturen att deltagande i insatsen signalerar något negativt till potentiella arbetsgivare, snarare än att insatsen bidrar med en produktivitetsökning för den arbetssökande individen.

Att genomföra en organisationsförändring kan vara omtumlande för de individer som arbetar i organisationen. Utvärdering av resultatet eller förändringsprocessen sker sällan och det kan bero på att de resurser som behovs inte finns i organisationen eller att det inte prioriteras. När en organisation ser resultatet jämför de oftast till de mål som ligger till grund för förändringen, uppnåddes målen så var resultatet "lyckat", om inte blev resultatet "misslyckat". Denna studie syftar till att undersöka hur ett resultat upplevs av medarbetare och ledning som genomgått en förändring och hur de relaterar det till de mål som satts upp. Fallorganisationen har genomfört en flytt till nya tillfälliga lokaler i väntan på att ombyggnationen blir klar. Vi har valt att studera en avdelning inom organisationen, de har två nivåer, medarbetare- och ledningsnivå. Studien har en kvalitativ inriktning där datainsamlingen består av semistrukturerade djupintervjuer med tolv respondenter, tio medarbetare och två från ledningsgruppen. Dessa har tolkats och presenteras utifrån två teman som är genomgående i hela studien, kommunikation och personliga upplevelser. Det finns flera delar i förändringsprocessen som kan bidra till att förändringen accepteras. Medarbetare har lättare att accepterar förändringen om information kommer tidigt i processen, så att det finns tid sig att anpassa sig (Shin m.fl., 2015). Individer i en organisation behöver bli sedda och få vara delaktiga för att de ska kunna känna sig tillfredsställda med förändringen (Liljengren m.fl., 2003). Resultatet av intervjuerna visade att respondenterna inte har samma upplevelse av resultatet och alla beskrev inte samma mål med förändringen. Alla har fått samma information om flytten, vissa upplever att de har varit delaktiga och känner sig tillfredsställda, andra upplever att de inte har fått vara delaktiga vilket har bidragit till missnöje av förändringen. Slutsatsen av studien är att delaktighet ger en mer positiv upplevelse av resultatet och en högre acceptans för att mindre tillfredställande arbetssituationer kan uppstå. Studien har även visat att det går att se skillnader i upplevelser på medarbetar- och ledningsnivå i en organisation, ett sätt att finna dessa skillnader är att kontinuerligt utvärdera resultatet av en förändring. / To implement an organizational change can be overwhelming for those individuals who work in the organization. Evaluation of results or the process of change rarely occurs and one reason may be lack of resources in the organization or that it´s not a priority. When an organization sees the result they usually compare it to the goals underlying the change, if the result reach the goals it is sees as "successful" if not, the result is "unsuccessful". This study aims to examine how the results are experienced by employees and management who have undergone a change and how they relate it to the goals. The caseorganization has completed a move to new temporary premises while the reconstruction will be completed. We have chosen to study a department within the organization, they have two levels, employee- and management. The study has a qualitative approach where the collection of data is made of semi-structured interviews with twelve respondents, ten employees and two from management. These have been interpreted and presented based on two themes throughout the entire study, communication, and personal experiences. There are several elements in the changeprocess that can contribute to employee acceptance. Employees can more easily accept change if they receive information early in the process which gives time to adapt (Shin et al, 2015). Individuals within an organization need to be seen and to be involved in order to be able to feel satisfied with the change (Liljengren et al, 2003). The result of the interviews showed that respondents don´t have the same experience of the result and that everyone did not describe the same goal with the change. All received the same information about the move, some feel that they have been involved and feel satisfied, others feel that they haven´t been involved, which contributed to the discontent of the change. The conclusion of this study is that participation in the process gives a positive experience of the result and a higher acceptance if less satisfying working condition occurs. This study has shown that there are differences between employees and managements experience of organizational change and one way to find these differences is to routinely evaluate the results.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika kommuner inom Stockholm stad beskriver och formulerar fritidshemsverksamheten i verksamhetsplaner i förhållande dels till skolans verksamhet och dels till läroplanen (Skolverket, 2018). För att kunna undersöka detta har det genomförts en textanalys av 15 verksamhetsplaner för att ta reda på likheter/skillnader i formuleringen av fritidshemsverksamheten i förhållande dels till skolans verksamhet och dels till några beskrivningar i läroplanen. Resultatet visar på att det finns likheter/skillnader i formuleringen av fritidshemmet i förhållande dels till skolans och dels till läroplanen. Slutsatsen är att fritidshemmet formuleras på olika sätt, men kortfattat i verksamhetsplanerna. I vissa verksamhetsplaner formuleras fritidshemsverksamheten som en målinriktad verksamhet, i andra som en verksamhet med en varierande pedagogik. Beskrivningar av skolan har mer fokus på kunskap och lärande medan fritidshemmet skall erbjuda en meningsfull fritid.

To maintain a good course quality, the students at Uppsala University are asked to answer a course evaluation after each finished course. These evaluations are compiled by the course director to a report where the course director often include course results and own reflections. Today neither students, teachers or directors of study at TekNat, the Faculty of Science and Technology, at Uppsala University are able to get a clear overview of all course evaluations, course reports or course results. A clear overview of these things is important for all stakeholders since it will simplify the work to retain a good quality of the courses. Throughout this project we have developed a prototype of a website that gives a clear overview of the results for each of the courses. This project makes it clear whether the course evaluations and course reports are submitted and shows an average degree of the course based on the course evaluation. The project also visualizes grade distribution among students. The result was a functional prototype that is a first step in the development of a future system with the same purpose. The project fulilled all requirements and we hope that our design will be used for future development. / För att upprätthålla en god kurskvalitet ombeds studenterna på Uppsala universitet att svara på en kursvärdering efter varje avslutad kurs. Denna kursvärdering sammanställs sedan av kursansvarig till en kursrapport där kursansvarig ofta inkluderar resultat från kursen samt egna reflektioner. I dagsläget kan varken studenter, kursansvariga eller studierektorer på TekNat, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, vid Uppsala universitet få en tydlig överblick över kursvärderingar, kursrapporter och resultat från kurserna. En tydlig överblick över dessa delar är viktig för samtliga intressenter eftersom det kommer att förenkla arbetet med att behålla en god kvalitet på utbildningarna. Vi har med detta projekt utvecklat en prototyp för en hemsida som ger en tydlig överblick över kurserna på TekNat fakulteten vid Uppsala universitet. Projektet gör det möjligt att se om kursvärderingar och kursrapporter rapporterats in, samt visar studenters omdöme om kurserna baserat på kursvärderingen. Projektet ger även möjligheten att jämföra betygsfördelning och kursomdöme från olika år som kursen givits. Resultat blev en fungerande prototyp som är ett första steg i utvecklingen av ett framtida system med samma syfte. Projektet uppfyllde alla krav och vi hoppas att vår design kommer att användas för kommande utveckling.

Under sommaren 2018 framförde en fotbollsförening ett intresse av att skaffa en mobilapplikation som de kunde använda internt. Befintliga mobilapplikationer som redan finns för fotbollsföreningar idag granskades. Det visade att det redan finns bra mobilapplikationer för att förvalta den interna kommunikationen i fotbollsföreningar. Dock hade ingen av dessa mobilapplikationer en praktisk lösning för att liverapportera ifrån lagens matcher. Då att liverapportera var den funktion som föreningen var mest intresserade av gick arbetet vidare, med att ta fram en prototyp för en mobilapplikation som vilken förening som helst skulle kunna använda för att liverapportera ifrån sina matcher. Syftet med uppsatsen är att utvärdera användbarheten i den första versionen av high-fidelity prototypen som tas fram i arbetet med en mobilapplikation för att liverapportering ifrån amatörfotbollsmatcher. Bristen på användbarhet kan leda till att användare avvisar mobilapplikationen helt som innebär att användbarhet är viktigt för mobilapplikationers framgång. Metoderna enkät, användartester, observation samt intervjuer har genomförts i tester med sex testpersoner. Resultat från användartest, observation samt intervjuer analyserades mot varandra och teori om användbarhetsattribut samt designprinciper för att se om designen innehar några användbarhetsproblem. I analysen identifierades problem i designen som berör användbarhetsattributen effeciancy och effectivness samt designprinciperna visibility, affordance, constraints, flexibility och style. Slutsatserna påvisar följande användbarhetsproblem i den framtagna designen: Användare förväntade sig att kunna klicka på lagets logga för att komma till det lagets informationssida. Användaren kan mata in två händelser samtidigt i händelselistan. Listan i mina favoriter uppfattas inte som klickbar. Slutsignal i händelselistan tycker användarna ska vara längst ner i listan. Designen på liverapportering sidan visar inte tydligt nog hur användaren kan ge input. Designen kan inte göras tillräckligt personlig för användare. Designen upplevdes som tråkig.

Denna rapport jämför ett kommersiellt site survey-verktyg med ett open sourcealternativ. En site survey är processen att planera och implementera ett trådlöstnätverk. Det är viktigt för att undvika problem med täckning, störningar samtplacering och konfigurering av accesspunkter. För att göra jämförelsen har en metod utvecklats för att jämföra site survey-verktyg. Metoden tar upp och jämför olika kriterier i form av verktygens förmåga att hantera signalstyrka, störningar, quality of service, manuella site surveys, virtuella site surveys, dokumentering av resultat samt verktygens förmåga att underlätta vid placering och konfigurering av accesspunkter. Förutom detta tas även mjukvarornas gränssnitt och användarvänlighet upp. Metoden skulle dock kunna utökas ytterligare för att innefatta t ex säkerhet, inlärningstid och support, för att på så sätt bidra till en bättre jämförelse.De verktyg som har jämförts är open source-mjukvaran Kismet och den kommersiella mjukvaran InterpretAir. InterpretAir har visat sig ha en bättre funktionalitet på alla punkter och anses därför vara den mest lämpliga mjukvaran vid en site survey. Detta kan dock ha berott på att Kismet, trots att det utsetts till det lämpligaste open sourcealternativet, inte är ett renodlat site survey-verktyg och därför inte har samma fokus på just denna funktionalitet.

Grafiska användargränssnitt (GUI) utgör en viktig del hos många programvaror. En vanlig verifieringsteknik för programvara är testning, vilket ofta upptar mycket tid inom utvecklingsprojekt.  En ansats till en effektivare testning med högre kvalitet är testautomation. Att automatisera tester för GUI:n är ofta svårt men värdefullt. Ett vanligt problem är att verktyg med otillräcklig funktionalitet införskaffas för automatiseringen, vilket kan bero på bristfälliga utvärderingar. I den här rapporten presenteras kriterier som kan användas vid en utvärdering av automatiserade GUI-testningsverktyg, vilka kan öka chanserna för att rätt verktyg införskaffas. Dessa kriterier har identifierats genom en litteraturstudie och fallstudie. Kriterier för urval av verktyg för utvärdering, selektionskriterier, har kategoriserats enligt ISO/IEC 9126, och utvärderingskriterier utifrån testprocessen. Delar av kriterierna har utvärderats i en fallstudie för två Capture & Replay verktyg. Utifrån fallstudien går det att konstatera att åtminstone delar av kriterierna kan användas, och att de ger värdefull information vid en utvärdering.

Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för pedagogisk dokumentation i fritidshemmets verksamhet. Vi har använt oss en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer i form av semistrukturerade frågor med sex fritidslärare i två olika fritidshemsverksamheter. Resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation spelar enavgörande roll för fritidshemmets verksamhet. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation synliggör pågående processer i fritidshemmets varsamhet, vilket bidrar till utveckling av den pedagogiska verksamheten, elever och fritidslärarnas arbete. Resultatet visar också att fritidslärarna utifrån sina erfarenheter bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Fritidslärarna upplever att den pedagogiska dokumentationen på fritidshemmet inte är helt enkelt utan det krävs engagemang och kunskap. Resultatet påvisar även att kommunens fritidshemsverksamheter har sin gemensamma pedagogiska dokumentationsform som benämns FRIPP (Fritidspedagogisk planering) och denna utgör värdefullt underlag för att följa upp fritidshemmets resultat mot de nationella målen. Studiens slutsats är därför att den pedagogiska dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som har särskild betydelse för att utveckla fritidshemmets verksamhet och uppfylla styrdokumentens mål.

This study is a formative evaluation of a prototypecollaboratory for sharing data collection instruments inlibrary and information science (LIS). The aims were to findout: how the study participants, five hospital librarians,experienced the interaction with the prototype while workingwith predetermined tasks; and their views on the differentfunctions of the prototype collaboratory.Methods used for data collection was as a survey; followedby a think-aloud session where the participant verbalisedhis/her thoughts during the interaction with the prototype;and finally a semistructured interview. The survey wasanalysed with a frequency distribution, while the data fromthe other methods were analysed qualitatively by extractingthemes from the transcribed sessions.The results show that although the librarians expresseddifferent problems while working with the interface, mainlyrelated to the language in the prototype collaboratory anddifficulties with the page for applying metadata, all of themwere confident in being able to learn the system after using itfor a while. The librarians had a positive attitude towardssharing data collection instruments as well as comments inthe prototype collaboratory. At the same time, they wereaware that students and researchers might have differentabilities or incentives to work and share information. All ofthe librarians said that they might join a future collaboratory.Three out of five also said that an actual membership woulddepend on the present work needs or engagements for usingthe collaboratory.Finally, suggestions for the development of the collaboratoryhave been made. / Program: Bibliotekarie