<p>På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.</p><p>Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen. Kvantitativa metoder i form av enkäter har använts i två geografiska områden för att undersöka informationsspridningen, inspirerande till utvecklingsprojekten samt kollegers attityder angående miljöprojektet. Vidare har kvalitativa intervjuer använts med områdeschefen och en rektor i det område som beviljats medel för flest utvecklingsprojekt. Framgångarna i området tycks främst bero på hur områdeschefen har valt att organisera utvecklandet av utvecklingsprojekten.</p><p>Av de utvecklingsprojekt som beviljats medel finns de flesta inom förskola eller grundskolans tidigare år. Få gymnasieskolor och inga grundskolor i de senare åren har beviljats medel för utvecklingsprojekt. Uppmaningar finns från staten och skolverket i rapporter och läroplaner att miljöutbildning ska ersättas med utbildning för hållbar utveckling, vilket innebär utbildning för utveckling mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. I utbildning för hållbar utveckling finns möjligheten att arbeta med de flesta av skolans ämnen på ett sätt som utmanar eleverna att själva ta ställning i viktiga moraliska frågor om hur vi vill att världen ska utvecklas och vad vi kan göra för det. Tyvärr har utbildning i hållbar utveckling ännu inte fått fäste i undervisningen i skolorna, vilket bland annat upplyser oss om vikten av fortbildning för skolans personal.</p>

<p>Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor. Detta samarbete har även sträckt sig till andra länder. Samtidigt har medlemskapet lett till en ökad konkurrens mellan företag, men även mellan kommuner och regioner.För det andra har medlemskapet inneburit mer direkta konsekvenser för kommunerna vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk beslutsnivå, och politiska beslut fattas i högre grad utanför den nationella arenan. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att den kommunala självstyrelsen har påverkats på ett antal olika sätt, men som grundprincip består den i sin traditionella form.</p>

<p>Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. </p><p>Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. </p><p>Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur. </p><p>Resultat: BSC används av de undersökta företagen främst som ett internt styrverktyg. Att definiera, mäta och att finna en relevant ”måttstock” för de nyckeltal som används är en svårigheter som de flesta användare upplever. Att finna relevanta orsakssamband samt att göre en samlad bedömning är andra svårigheter som förs fram. En rad konkreta tids och idéer presenteras i uppsatsens avslutande kapitel.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka möjligheterna att använda intervjutekniken Repertory Grid Technique (RGT) som utvärderingsteknik för att utvärdera User Experience (UX) på distans. Detta gjordes genom att de föreställningar som en handledarstödd utvärdering resulterade i jämfördes med det resultat som uppnåddes genom en webbaserad variant av samma utvärdering. Studiens resultat visade på en svårighet för respondenterna i den webbaserade utvärderingen att formulera föreställningar som går att använda för analys av en produkts UX. Diskussionen pekar på en tänkbar lösning i form av förstudier som utförs med en mindre grupp av respondenter för att på detta sätt hjälpa utvärderarna att skapa sig en referensram att använda vid tolkningen av de föreställningar som sedan kan samlas in under en webbaserad utvärdering. Studien syftade även till att jämföra vilka aspekter kopplade till UX som utvärderingarna genererade, samtliga av dessa kopplades till subjektiva eller produktrelaterade aspekter.</p>

<p>Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992</p><p>). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.</p>

<p>The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.</p>

<p>AN EVALUATION OF EFFA-VÄSTERS PARENT PROGRAMME FOR PARENTS WITH CHILDREN 2-4 YEARS</p><p>- A qualitative and quantitative research focused on content, effects and implementation</p><p>Authors: Fritz, Jesper & Johansson, Lina</p><p>Supervisor: Koutakis, Nikolaus</p><p>Örebro University</p><p>Academy of Law, psychology and social work</p><p>Social Work Program</p><p>Social Work 41-60 points</p><p>C-essay, 15 points</p><p>Autumn term 2008</p><p>Abstract</p><p>This study is written on commission by The Unit for prevention which is a part of the Social welfare Services in the district of Örebro. The social work practice carried out by the unit is based on universal prevention, which includes providing parent programmes. The aim in this study is to describe and evaluate the EFFA-Väster parent programme, which has been compiled by social workers working at the unit, with regard to the content, effects and implementation of the program. The study is based on a non-experimental inquiry of an experimental group which has been subjected to a pre- and post test. Further, observations has been made of every program session to examine whether the program is implemented in accordance with the intention and how the program is received by the participants. Finally, a detailed review of the programme manual has been made based on former research on the parent programme field. The outcome of this study indicates that the EFFA-Väster parent programme contains relevant components in comparison to prior research. However, the programme lacks practical moment such as role-play and modelling, which, in this study, has been shown as a shortage. The outcome of the inquiry indicates that the programme is not associated with any significant effects on the participants. Yet, the parents reported, after finishing the programme, that they felt strengthened in their parent-ship. They even reported a satisfaction with the programme as a whole. In the end, the observation outcome shows that the implementation has been carried out as intended, among others through a high fidelity in relation to the programme manual.</p><p>Keywords: EFFA-Västers parent programme, parent programme, evaluation, behavioral parent programmes, implementation</p>

<p><em>Vårt syfte med denna studie var att göra en psykometrisk utvärdering av frågeformulären PSAS-C (Pre sleep arousal scale) och APSQ (Anxiety and preoccupation about sleep questionnaire). Teoretiska modeller har kommit fram till att kognitiv uppvarvning och förvrängd subjektiv perception av sömn skapar oro som kan bidra till utveckling av insomni. För att fånga upp oro vid insomni används idag två frågeformulär, PSAS-C och APSQ. Deltagare från en svensk longitudinell studie (n = 2333) ombads att svara på de två formulären. Båda skalorna visade på en god begreppsvaliditet och intern samstämmighet.</em><strong> </strong><em>Faktoranalyser, korrelationer och jämförelser av medelvärden visar att båda frågeformulären har goda psykometriska egenskaper och kan vara till stor nytta som mätinstrument för att fånga upp oro vid insomni.</em></p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning.</p><p>Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.</p>

No description available.