No description available.

<p>What amount of knowledge of guitar playing can be expected after completing upper compulsory school? A qualitative research involving three different music teachers provides their view of knowledge. Their expectations have been compared to a quantitative research involving 58 upper secondary students from the social sciences programme. The idea is to compare their pedagogic intentions to the pedagogic realities of music teachings.</p><p>The study shows a clear advantage for students who has attended some form of external music tuition as well as for those students who have someone in their families who play an instrument</p><p>If the knowledge primarily is due to extracurricular activities perhaps there is time for a reformation of the music subject so that all may enjoy the education, not merely those who already possesses a curtain amount of knowledge...</p><p>The experience must not be allowed to submit to the vast forests of chords, by doing so one misses the purpose entirely</p>

<p>Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:</p><p>Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut. Informationen inom kategorin visuell information (bilder, foton, skisser, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används som visuell inspiration; B) den används för att mer direkt guida vid skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin audio-visuell information (videor från hemsidor främst Youtube) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden A) den används för visuell inspiration; B) den används för attmer direkt guida vid utformnings- och konstruktionsprocessen; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin taktil/skapande information (beröra och uppleva,att skissa och skissen, att modellera och modellen, etc.) kan delas in i fem huvudsakliga användningsområden: A) den används för att nå en personlig förståelse av en form, yta ellerliknande hos den egna designen; B) den används för att mer direkt guida vid vidare skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; D) den används för att testa designens genomförbarhet; och/eller E) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner. Informationen inom kategorin interpersonell information (intervjuer, observationer, handledning, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används för att designern bättre skall kunna identifiera sig med sina tänkta användare; B) den används för att finna ut vilka problemområden som finns kring ett projekt; C) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner; och/eller D) den används för att få andra perspektiv på designen. Personell information (tidigare erfarenheter) används, i de olika projektbeskrivningarna, som inspiration för designlösningar att forska vidare kring. Allt som allt handlar det om 14 olika användningsområden där ett fåtal överlappar flera olika av informationskategorierna. Hur dessa överlappningar sker syns tydligare i Illustration 2 (sida 29).</p><p>En kronologisk modell över vilka faser ett projekt vanligtvis gick igenom konstruerades utifrån projektbeskrivningarna (faserna illustreras i Illustration 1, sida 28, och i Illustration 2 åskådliggörs vilka av de nämnda användningsområdena och informationskategorierna som är tydligast knutna till varje fas). De huvudsakliga frågeställningar som i varje projektfas krävde svar fick beteckna fasernas olika informationsbehov:</p><p>Forskningsfasens informationsbehov: Vilka är de tänkta användarna? Hur agerar dessa? Vilken är den tänkta tekniken? Hur interagerar de tänkta användarna med den tänkta tekniken? Skissningsfasens informationsbehov: Vilka är problemområdena? Hur kan de olika problemområdena lösas designmässigt? Utvärderingsfasens informationsbehov: Är de tänkta designlösningarna realistiska? Hur reagerar användare och/eller kollegor på designlösningarna? Vilka lösningar förtjänar att fokuseras på för vidare arbete? Designfasens informationsbehov: Hur kan den valda designlösningen vidareutvecklas? Hur kan designlösningen utformas grafiskt? Vilken grafisk lösning fungerar bäst? Polereringsfasens informationsbehov: Hur skall designprojektet presenteras? Vilket material skall användas för att bäst åskådliggöra designprocessen?</p><p>Slutsatserna av analysen angiven ovan är att informationssystem och informationsresurser riktade mot projektarbetande designstudenter både måste se till att de olika informationsformerna finns representerade i informationsrepertoaren samt att denna information klarar att tillfredställa projektfasernas informationsbehov. I denna process är samverkan och god kommunikation mellande parter som ingår i det övergripande informationssystemet av hög vikt. Informationen tillhandahållen genom informationssystem och informationsresurser måste även vara kontinuerligt uppdaterad och lättillgänglig. En diskussion kring hur biblioteken kan spela en roll för designstudenter avslutar uppsatsen och här läggs fokus på biblioteket som förmedlare av främst textuell, visuell och personell information. Biblioteken har traditionellt varit en plats för främst texter och i viss mån bilder, men kan även spela en viktig roll som en plats för inspiration och nya möten.</p>

<p>En av de mest debatterade politiska frågorna de senaste åren har varit den påstått kraftiga ökningen av antalet sjukskrivningar. Parallellt med sjukskrivningarna har även antalet förtidspensionärer ökat. En grupp som inte uppmärksammas lika ofta av varken politikerna eller medierna är de människor som både är sjukskrivna och arbetslösa, och det är den gruppen som vår uppsats kommer att kretsa kring. Syftet med denna uppsats är att utvärdera försäkringskassans och arbetsförmedlingens samverkan kring den gemensamma kundgruppen sjukskrivna arbetslösa. Denna samverkan har bedrivits i Uppsala län sedan september 2003. Närmare bestämt avser vi att besvara frågan om det går att påvisa en behandlingseffekt av den arbetslivsinriktade rehabilitering som ges inom ramen för samverkan? Den metod som vi använder oss av i uppsatsen för att testa samverkansprojektet är Kaplan-Meiers product-limit estimator. Material till undersökning kommer från den uppföljningsfil, i vilken försäkringskassans samverkanshandläggare regelbundet för in uppgifter om alla samverkansärenden. Vi kan med våran undersökning inte finna något stöd för att behandlingen har någon effekt för dem som deltar i samverkansprojektet. Begränsningar i materialet gör dock att vi inte vill dra några mer långtgående slutsatser angående effekten. Istället förespråkar vi att det görs ytterligare undersökningar av samverkan kring arbetslösa sjukskrivna.</p>

Hur vet man om ett konsultprojekt varit lyckat eller inte? Och hur kommer det sig att ett konsultprojekt kan beskrivas som lyckat och framgångsrikt av vissa, men som misslyckat och ett fiasko av andra? Detta har studerats i den här avhandlingen, som handlar om hur konsultprojekt utvärderas i klientorganisationerna. Eller snarare, om hur de inte utvärderas på något systematiskt sätt, samt vilka följder det kan få för såväl projektets utfall och mottagande i klientorganisationen som för de olika inblandade aktörerna. Som visas i avhandlingen så sker istället en informell utvärdering av konsultprojekten, i vilken aktörer i klientorganisationen för fram sina egna tolkningar och värderingar av dem. Dessa baserar sig då inte i första hand på projektens innehåll eller resultat, utan handlar mer om hur väl de passat in i organisationens normer för konsultprojekt, samt om vilka intressen aktörerna har att bevaka i dem. Den informella utvärderingen får därmed en kontextuell och politisk karaktär, vilket kan förklara hur ett konsultprojekt som visserligen genererat goda resultat och nått de uppsatta målen ändå kan få rykte om sig att vara ”helt meningslöst” och mötas av motstånd i organisationen. I avhandlingen studeras två stora svenska koncerner med avseende på hur de arbetar med och utvärderar konsultprojekt. För att fånga den informella utvärderingsprocessen och visa hur den är uppbyggd, har teorier om organisatoriskt meningsskapande kombinerats med ett narrativt anslag samt en diskurspsykologisk analysmetod. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008

Bakgrund: Finansiella mått har i alla tider använts av företag för att avläsa resultat. På senare tid har även vikten av mått på icke finansiella faktorer uppmärksammats. Som en följd har resultatmätningssystemet Balanced Scorecard vuxit fram. Balanced Scorecard sägs bland annat leda till förbättrad kommunikation och information inom organisationerna samt en ökad grad av måluppfyllelse. Trots den stora litteraturmängden rörandes Balanced Scorecard saknas information om vad som krävs för att organisationer skall kunna utvärdera om de väntade effekterna uppstår vid införandet av ett styrkort. Därför har vi valt att undersöka detta problem närmare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera de kriterier som krävs för att effekterna av Balanced Scorecard skall kunna utvärderas. Genomförande: För att kunna identifiera de kriterier som krävs för att en utvärdering av effekter av Balanced Scorecard skall kunna genomföras, har vi valt att utföra intervjuer med organisationer som har använt sig av BSC under ett par år. Vi har undersökt om de förväntade effekterna har uppstått, samt letat efter ytterligare effekter. Informationen från intervjuerna har vi analyserat med hjälp av de teorier som finns inom området. Resultat: Det är viktigt att organisationens samtliga medarbetare förstår styrkortets innebörd för att hela organisationen skall kunna arbeta effektivt mot de uppsatta målen. Därför måste ledningen vara grundlig i sin genomgång av styrkortet. Dessutom ökar effekterna ju mer de anställda får vara med vid framtagningen av styrkortets mått.

Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur. Resultat: BSC används av de undersökta företagen främst som ett internt styrverktyg. Att definiera, mäta och att finna en relevant ”måttstock” för de nyckeltal som används är en svårigheter som de flesta användare upplever. Att finna relevanta orsakssamband samt att göre en samlad bedömning är andra svårigheter som förs fram. En rad konkreta tids och idéer presenteras i uppsatsens avslutande kapitel.

Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning. Resultatet blev att alla intervjuade tycker målstyrning är bra. Men målstyrning är svår att tillämpa såsom beskrivs i teorin. Målstyrningsprocessen och utvärderingen är svår att lösa.

Bakgrund: Idag kräver så gott som alla nya idéer riskvilligt kapital för att kunna ta sig till marknaden. Oavsett om finansiären är ett etablerat företag eller en enskild person är orsaken till risktagandet en förhoppning om god avkastning på investeringen. För att minimera risken och maximera avkastningen gäller det dels att generera tillräckligt med idéer att välja bland, dels att investera i livskraftiga idéer. Mycket få idéer är tillräckligt bra för att passera det nålsöga som finansiärernas urvalsprocess utgör och ta sig till marknaden. Syfte: Att bidra med kunskap om tre fenomen; riskkapitalbolags agerande för att skapa och finna idéer, etablerade företags agerande vid val av idéer att utveckla samt hur etablerade företags agerande i de tidiga delarna av innovationsprocessen, från idé-skapande till investeringsbeslut, kan skilja sig från riskkapitalbolagens agerande. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast utveckling av teknik, eftersom det finns gott om både svenska riskkapitalbolag och svenska etablerade företag som sysslar med utveckling och finansiering inom området. Genomförande: Information om den praktiska genererings- och urvalsprocessen har in-hämtats genom djupintervjuer med fyra utredare på riskkapitalbolag samt tre utveck- lingsansvariga på väletablerade företag. Slutsatser: Riskkapitalbolagens arbete för att skapa och finna idéer begränsar sig till att delta i en mängd olika nätverk. De kan dock, till skillnad från de etablerade företagen, erbjuda god ekonomisk motivation åt sina entreprenörer. De etablerade företagen tycks vid val av idéer fokusera mycket hårt på att de ska passa kärnverksamheten, men lägger liten eller ingen vikt vid idégenererarens personliga egenskaper, vilka kanske är det mest centrala för riskkapitalbolagen. Företagen har slutligen högre tolerans för misslyckan- den, vilket speglas av bristen på tidigt såddkapital i dagens svenska riskkapitalbransch.

Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa har genomförts på fem fallföretag. Resultat: Studien har visat att företag många gånger agerar relativt likartat vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. De belöningar som utfaller är främst beroende av prestation, den anställde utvärderas vanligtvis av en person utanför projektet och de belöningsformer som används är såväl finansiella som icke-finansiella. Vissa skillnader föreligger dock mellan företags agerande och två ytterligheter har identifierats. Dessa skillnader menar vi är starkt kopplade till den verksamhet som bedrivs samt till den omfattning som de anställda arbetar i projektform.