Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser. Jag har valt att fråga eleverna direkt eftersom det är de som ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt, och undervisas om hur demokratin kan fungera. Skolan förväntas alltså vara en inskolning för ett framtida ansvarstagande och samhällsengagemang. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien har jag försökt att återge en del av de förväntningar och visioner som politiker, debattörer och skolforskare framfört under 80- och 90-talen, med betoning på skolkommittén betänkanden från 1996 och 1997. Jag vänder mig till alla som har med skolan att göra, beslutsfattare, lärare, lärarstuderande, föräldrar och elever. Tyvärr pekar resultatet på en stor diskrepans mellan det som eftersträvas och hur det är i elevernas vardag. Det ser ut att vara mycket som måste förändras innan skolan är demokratisk till sin natur arbetsdagen igenom.

Evaluation of sustainable work within real-estate companies is a relativelynew way of working and the number of companies starting towork with this routine increases every day. Chalmersfastigheter is areal-estate company providing faculties for universities. The company ismainly focusing on decision-making and outsourcing. The aim of this essay is to evaluate decision-making processes andensuring that the right decision is made, with other words, evaluatingthe decision and not the result from the decision. By identifying whatsustainability means for Chalmersfastigheter and in which processesdecisions are made, an evaluation is easily made to see if every decisionis based on the three aspects of sustainability; ecology, economy andsocial. The result from this evaluation will highlight how Chalmersfastigheter prioritize in decisions concerning sustainabledevelopment. This study is based on the ISO 14001 standard and the definition ofsustainable development presented in the Brundtland report.Akademiska Hus is used as an example to present how another companyin the same business has operationalized sustainability. This study ismade on a request from Chalmersfastigheter and shall hopefully resultin a routine which becomes a part of their environmental managementsystem. / Utvärdering av hållbarhetsarbete inom fastighetsbolag är ett relativtnytt arbetsätt och allt fler företag har börjat etablera denna rutin i sinverksamhet. Chalmersfastigheter är ett fastighetsbolag inom universitetsverksamhetenoch jobbar som en beställarorganisation vars arbeteutgår ifrån beslutsprocesser. Uppsatsens syfte är att utvärdera beslutsprocesser, det vill säga attsäkerställa att rätt beslut har fattats. Med andra ord att utvärderabeslutet och inte det kvantitativa resultatet. Det här genom att identifieravilka hållbarhetsåtaganden ett företag har tagit, det vill säga vad deanser att hållbar utveckling är. Att identifiera vilka delprocesser verksamhetenbestår av och slutligen vilka beslut som fattas vid delprocesserna.Utifrån det här kan man urskilja om varje enskilt delbeslutupprätthåller de tre hållbarhetsaspekterna – de ekonomiska, ekologiskaoch sociala. Det vi ser utifrån det här är vad som prioriteras vid ettbeslut, när man ser detta kan man då på ett enklare sätt se om företagettillvaratar de tre hållbarhetsaspekterna. Studien utgår från ISO 14001-standarden samt Bruntlandsrapportensdefinition av hållbarhetsarbete. Chalmersfastigheter ställs gentemotAkademiska hus i en jämförelse för att se hur två företag inom sammabransch har valt att operationalisera begreppet hållbar utveckling.Studien är en beställning från Chalmersfastigheter och som förhoppningsvisska leda till en rutin som används i deras miljöledningssystem.

No description available.

No description available.

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ”stöd till civila samhället”. Detta innebär att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-hället i fred. Denna uppsats utvärderar  implementeringen  av denna uppgift på den lokala nivån inom totalförsvaret på Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och Länsstyrelsen Gotland, från tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag? Uppsatsens teori baseras på Evert Vedungs ”åttapunktsprogram” där jag i min utvärdering valt sex av dessa punkter. Jag har med stöd av dessa punkter gjort de frågor  som har legat till grund för intervjuerna av ledande personer inom de tre myndigheterna. Jag har till detta även granskat de styrande lagarna, förordningar, proppositioner, betänkande och lokala gemensamma doku¬ment. Resultatet av min utvärdering har visat att det skett en implementering av försvarsbeslutet 1996 hos totalförsvarsmyndigheterna på Gotland. Detta har skett genom en kontinuerlig samverkan och planering mellan dessa. Dock finns det en del förbättringar att göra och dessa redovisas i  mina slutsatser. / In December 1996 The Swedish Government decided a new assigned to the Total Defence ”support to the civilian society”. This mean that the Total De-fence requirement can be deployed at serious strain on the society in peace¬time. This composition evaluates the implement of this assignment on the local level at the total defence in Gotland. How does this co-operation and planning work, according to the new assignment between the must imported authorities: armed forces, country administrative board Gotland, district Gotland, from the defence review 1996 until today. The theori of this composition is based on Evert Vedungs “eight-points-program” and I have chosen six of those points in my composition. I have with support from those made the questions witch has make the legacy of the foundation to the interviews of the leading persons in-side the tree authorities. I have also examined the steering laws, decrees, rep-orts and local common document. The result of my evaluation has shown that there has been an implementation of the defence review from 1996 at the Total Defence authorities on Gotland. It has been possible because of the continuous interact between this authorities. But, their are still some improvements to make and I describe them in my conclusions. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

I denna uppsats utvärderar författarna den metod Statistiska Centralbyrån använder sig av vid befolkningsframskrivningar. Metoden fungerar relativt bra vid prognoser över totalbefolkningen, men det visade sig att det blev problem med prognosen av individer i mycket unga och mycket äldre åldrar.

Disposition Titel: Sponsring- en kvalitativ kartläggning av hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina investeringar Ämne/kurs: Ämnesfördjupande arbete - Controllerfördjupning Författare: Johan Andersson, Philip Olofsson, Johan Svärd Handledare:Anders Jerreling Examinator: Fredrik Karlsson Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina sponsringsinvesteringar, i ekonomiska termer. Uppsatsen syftar även till att återge sponsormarknadens olika aktörers syn för att beskriva utvärderingsarbetet ur ett bredare perspektiv. Metod:I metodavsnittet fastställs vilket tillvägagångssätt som används vid genomförandet av studien. Inledningsvis behandlas studiens design, där redogörelse för vald metod och angreppssätt ingår. Vidare diskuterasurvalet till undersökningens empiridel och avslutningsvis behandlas sanningskriterier. Referensram: Inledningsvis i referensramen definieras sponsring och dess delar. Vidare behandlas sponsringens motiv, användningsområden och hur dess effekter kan mätas. I avsnittets avslutande delar behandlas teori angående kalkylering, bedömning, planering samt risktagande vid investeringar. Empiri: I empirikapitlet läggs empirin fram genom en kort presentation av intervjuobjektet följt av en sammanfattning av genomförda intervjuer. Analys: I detta avsnitt ställs referensramen och framtagen empiri mot varandra och analyseras. Data som framkommit under arbetets gång sammanfattas och diskuteras, därefter presenteras mönster och samband. Slutsats: I detta avsnitt sammanställs och diskuteras studiens resultat. Vidare framför forskarna sina synpunkter på ämnet och avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Västerås, Surahammar och Fagersta arbetade utifrån sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. Frågeställningarna som styrde studien var, vilka utgångspunkter används som förklaringsmodell till hedersrelaterat våld, hur fortgår arbetet med tillämpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna själva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svårigheter? Detta undersöktes med hjälp utav en semistrukturerad intervjuguide. Två personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frågan. Den tidigare forskningen som redovisas diskuterar debatten kring hedersrelaterat förtryck som dominerats av det kulturbetingade perspektivet. Detta problematiserades i den tidigare forskningen utifrån att det riskerar leda till att förstärka ett utanförskap genom att redan marginaliserade grupper stigmatiseras. De teoretiska referensramarna var det kulturbetingade perspektivet, byråkratins gränser för handlingsutrymmet och stämplingsteori. Resultatet visade att det kulturbetingade perspektivet problematiserades hos hälften av intervjupersonerna samt att två intervjupersoner upplever att det finns en risk att stereotypiseringen av hedersförövare leder till att unga utsatta riskerar att inte våga söka hjälp. Intervjuerna visade vidare att det inte är självklart vilket perspektiv man ska ersätta det kulturbetingade med. Vidare visade också resultatet att de största problemen som intervjupersonerna upplevde med arbetet idag är brist på resurser och långsiktighet. Ingen utav kommunerna har utvärderat sina handlingsplaner vilket innebär att det är svårt att mäta effekterna av arbetet. / The purpose of the following study was to examine how the authorities of the municipalities of Västerås, Surahammar and Fagersta are acting against honor related oppression. The questions at issue were; which perspective of honor related violence is used by the authorities, how is the action against honor related oppression proceeding, and what do the authorities themselves think about the outcome of the work. A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each municipality in charge of the task. The previous research used in the study presents a traditional view of honor related oppression dominated by a cultural perspective. This view was put into question based on the assumption that it could increase the sense of exclusion in already marginalized groups. The theoretical references used to interpret the results were the culture determined perspective, the bureaucracy’s impact on discretion and stigmatization. The results showed that three of the respondents found the culturally dominated perspective problematic. Two of the respondents assumed that stigmatization of honour offenders might prevent victims from seeking help. Furthermore the interviews showed that the authorities could not produce any alternative explanation of the honor related oppression. Lack of resources and few possibilities for long term follow ups were viewed as main obstacles in the work against honor related oppression. Neither one of the municipalities have evaluated their plans of action, why it’s hard to assess the outcome of the work.

Syftet med denna studie var att utvärdera Perrongen, en insats med kvalificerade kontaktpersoner för ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de ungdomar som medverkat i insatsen. 8 ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefär en timme vardera om deras bakgrund, insatstid och om livet efter insatsen med utgångs-punkt i ungdomarnas familj och nätverk. Resultatet var övervägande positivt, och samtliga ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hälsosamt liv än vid perioden för insatsen. / The aim with the present study was to do an evaluation of Perrongen, a program containing qualified mentors regarding youths being in the danger zone of getting addicted to alcohol and drugs or having problems in their social life, and do a follow-up on the youths taking part in the program. 8 youths took part in the qualitative study, and was interviewed for about an hour each about their background, the time of, and life after, the program with my premise being the family and network of the youths. The results were mainly positive, and all of the participating youths are today living a, on different levels, much healthier life then by the time of the program.

Our aim in this work has been to redesign ModernFamilies and make a user-friendly interface for people with aphasia. The focus has been to identify general issues they might face while using different technology and applications, in order to find better alternative design for ModernFamilies, with a focus on usability. To approach this issue, we used a qualitative method. Our study includes several interviews and observations preformed in conjunction with the AGNES project (AGeing in a NEtworked Society) and speech therapists. Aphasia requires simple design that in the same time gives them support to understand and use technology and different applications. This paper can be used as a guide for designers who develop applications for people with aphasia and the results can also be applied to improve general user friendliness.